Till det internationella samarbetets försvar

Via sin retorik försöker Donald Trump skapa en nidbild kring att internationella organisationer är ineffektiva.

På måndag möter Rysslands president Vladimir Putin USA:s president Donald Trump i Helsingfors. På vägen har Trump besökt Storbritannien och deltagit i Natos toppmöte i Belgien. Innan hans avresa konstaterade han att mötet med Putin nog kommer att bli resans enklaste.

På ett plan är det lätt att förstå. Donald Trump har gjort sig känd som en skarp kritiker av hur internationella organisationer fungerar. Han verkar föredra bilaterala kontakter framom multilaterala organisationer. Medan han i uttalanden angripit såväl Kanada och Tyskland, USA:s nära allierade, verkar han nästan barnsligt förtjust över att få träffa Nordkoreas högsta ledare Kim Jong-Un, en diktator, och Rysslands president Vladimir Putin, som USA har ekonomiska sanktioner emot.

I ruinerna efter andra världskriget byggdes, under USA:s ledning, internationella organisationer och strukturer upp för att förhindra nya världskrig. Vissa av dessa strukturer beskrivs nu regelbundet av Donald Trump som onödiga, ineffektiva eller till och med USA-fientliga. Under Trumps ledning har USA dragit sig ur klimatavtalet i Paris, det internationella avtalet med Iran och Förenta Nationernas råd för mänskliga rättigheter. Han har också infört handelstullar mot USA:s närmaste allierade.

Donald Trumps retorik mot internationella avtal och organisationer träffar en populistisk guldådra. Internationella organisationer är globala och kan enkelt porträtteras som elitistiska. Dessutom passar Trumps retorik in i dagens samhällsklimat. Är något jobbigt, ger man upp. Är det inte på mina villkor, får det vara. Jaget framför laget märks också allt mer i den globala politiken.

Så klart finns fog för viss kritik mot flera internationella organisationer och strukturer. De kan vara gammalmodiga, tröga och tungrodda. Patentlösningen på problemen kan ändå inte vara att genast lägga ner dem eller att dra sig ur. De har tagit lång tid att bygga upp och läggs de ner får vi mindre internationell koordinering samtidigt som våra problem blivit mer globala. De internationella strukturerna behövs därför i dag mer än kanske någonsin tidigare.

Om alla organisationer som någon gång känts ineffektiva avskaffats, hade inte en enda funnits kvar i dag. För så fort man är fler än en part i ett samarbete kommer den ena att någon gång känna att samarbetet är ineffektivt.

Det här kan enkelt illustreras i det vardagliga livet då du är ute på en after work med kompisgänget. Efter ett glas är någon hungrig, en annan vill dansa, en tredje vill stanna kvar, en fjärde har kallt och en femte har ingen åsikt. Ineffektiviteten och obeslutsamheten leder snabbt till frustration. Trots detta säger du inte upp bekantskapen med dina vänner. I stället planerar man nästa gång bättre. Samma sak gäller obeslutsamhet i internationellt samarbete.

Via sin retorik försöker Donald Trump skapa en nidbild kring att internationella organisationer är ineffektiva. Det är inte sant. Vi måste hela tiden se till att det internationella samarbetet hålls relevant, men att avveckla det ligger inte i världens intresse.

Mats Löfström är Ålands riksdagsledamot och andre vice ordförande i svenska riksdagsgruppen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00