Tiilikainen lovar effektivare åtgärder mot alginvasionen

Miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) lovar presentera ett effektiviserat vattenskyddsprogram redan i den kommande budgetmanglingen. Tiilikainen vill omedelbart hitta nya och större områden där man med gips, strukturkalk och fiberslam kan hindra fosfor och andra näringsämnen att nå havet

– Visst har den här sommaren väckt alla till insikt om Östersjöns tillstånd, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen.

– Men, säger han, vi får inte skuldbelägga jordbrukarna för algblomningen. De har gjort exakt det de sakkunniga har bett dem göra. Att det inte hinner till är en annan sak.

I den debatt som tog fart efter algkatastrofen i juli har blickarna riktats just mot jordbruket. Miljögeolog Lasse Svahnbäck väckte häromdagen stor uppmärksamhet med sin jämförelse i Helsingin Sanomat om att jordbrukets utsläpp av fosfor och näringsämnen är jämförbar med att 1 340 kryssningsfartyg med vart och ett 2 500 passagerare ombord hade släppt ut allt sitt avloppsvatten orenat i Finska viken under perioden oktober 2017 – januari 2018 (den hårda regnperioden). Eller att jordbrukets föroreningar under samma tid motsvarar orenade utsläpp från 34 städer med 100 000 invånare var.

Siffrorna är skakande. Skulle du tillåta att en industrianläggning släpper ut samma mängder i Östersjön?

– Jag kan inte kommentera Svahnbäcks siffror, men vi ska minnas att det är mycket lättare att bekämpa en punktbelastning på miljön än den belastning som sammanlagt kommer från jordbruket. Det är både svårare och långsammare att åtgärda.

Tiilikainen vill påminna om att nittio procent av jordbrukarna är välvilligt inställda till att få bukt med utsläppen.

– Betänk att de har iståndsatt skyddstäkter, mellan åkrar och vattendrag, som motsvarar 15 000 fotbollsplaner, säger fotbollentusiasten Tiilikainen.

Skyddsområdena har inte fungerat så bra som man hoppats, men Tiilikainen påpekar att de i alla fall lyckats binda mycket av den lerjord som tidigare runnit ut och grumlat Finska viken.

Likvärdiga metoder

Miljöministern är mer entusiastisk när det gäller de nya innovationerna med att strö ut gips, strukturkalk eller skogsindustrins stora biprodukt, fiberslam, på åkrarna. Alla tre binder upp fosfor och näringsämnen, förhindrar erosion och dränerar jorden så att avrinningen minskar.

– Alla tre metoderna står på samma startlinje, intygar Tiilikainen.

Fram för allt Nordkalk, som producerar strukturkalk, anser att staten nu favoriserar gipsbehandling av åkrar.

– Alla tre behövs. Just nu har gipsmetoden lyfts fram i offentligheten. Med den kan man eventuellt skydda 20-25 procent av den totala åkerarealen, som förövrigt motsvarar tre miljoner fotbollsplaner!

– Så det finns jobb för alla tre metoderna. Gipset lämpar sig för vissa områden, fiberslammet och strukturkalken för andra. Vi vet till exempel att gipset fungerar när det gäller avrinning i havet, men inte i insjöområden eller ekoodlingar.

Miljöministeriet är med och stöder det stora gipsbehandlingsprojektet som man hoppas att radikalt ska minska utsläppen av fosfor och näringsämnen från åkrarna längs Vanda å. Behandlingen av åkrarna väntas börja redan denna månad.

Högre växel i

Men Tiilikainen vill ha mer än så.

– Vi kan inte vänta på EU:s stödprogram som ska stå klart 2020-2021. Vi måste nu snabbt få in en högre växel och hitta ytterligare ett betydande avrinningsområde där vi kan prova alla de tre metoderna för att utvärdera var de lämpar sig allra bäst.

Miljöministern vill inte före budgetmanglingen tala om prislappen på sitt förslag om "effektiviserat vattenskydd".

– Det får inte stanna vid ett ettårigt projekt. Finansieringen måste ske under en lång räcka av år.

Tiilikainen vågar inte sia om när Östersjön och Finska viken har återhämtat sig så att algblomningen skulle vara ett obehagligt minne blott.

– Vi står i en situation där vi måste jobba hårt redan för att behålla den nivå vi har och se till att det inte blir värre.

– Klimatförändringen med mer nederbörd och uppvärmning jobbar emot oss.

Det oaktat ser Tiilikainen ingen orsak till pessimism.

– Ofta hör man sägas att "oberoende av vad vi gör kommer det att ta tiotals år innan vi ser några resultat". Men se bara vad som hände i den östra delen av Finska viken. När vattenreningen vid gödselfabriken intill floden Luga (Laukaanjoki) och reningsverken i S:t Petersburg byggdes om har vattenkvaliteten förbättrats radikalt.

Förbjuda jordbruket? Kan du tänka dig så radikala åtgärder att man helt enkelt förbjuder fosforn – och därmed jordbruk – på känsliga områden?

– Se på historien: i början ledde industrianläggningarna sitt avloppsvatten direkt ut i havet, sedan skärptes kraven stegvis och industrin har anpassat sig.

– Detsamma gäller jordbruket, men det är mer krävande. Jordbrukarna försöker minsann inte smita undan sitt ansvar. Det ligger i deras intresse att gödslingen inte rinner bort från åkrarna utan att den utnyttjas så väl som möjligt.

Tiilikainen, vars eget ekojordbruk just nu är utarrenderat, vet att jordbrukarnas fosforanvändning är kontrollerad.

– Ingen öser vilt och okontrollerat ut fosfor på sina åkrar.

– I de omfattande försök vi gjort kan vi se att gipsbehandling, strukturkalkning och fiberslam minskar utsläppen med femtio procent. Det är en radikal minskning, säger Tiilikainen, som anser att Finland kunde vara en modell för hur man effektivt reducerar diversifierade utsläpp.

– Det är inte alls lika rätlinjigt som att förbättra reningsverk. Naturen är mångfasetterad och det finns en fördröjning mellan åtgärd och resultat.

Skulle certifiering av kött- och spannmålsprodukter, genom att ge dem beteckningen "Östersjövänliga", sporra jordbrukarna till större ansträngningar att stoppa gödningen av vattendragen?

– Ingenting hindrar att man utvecklar en sådan certifiering. Men vem ska kontrollera den?

Finland står för cirka tio procent av Östersjöns fosforbelastning, men i Finska viken är den naturligtvis betydligt större. Tiilikainen anser att man måste se Östersjön som en helhet. Fast algerna blommar som värst i Finska viken härstammar problemet från de stora djupen i Östersjön där de gamla fosforsynderna vilar och vaknar till liv när saltvattenpulser, vindar och temperaturer spelar ihop.

Har du vågat simma i Finska viken den här sommaren?

– Javisst, senast förra veckan på badstranden på Blåbärslandet. Då var där inga alger kvar.

Dagens vardagsrum är köket

Köket är i dag mycket mer än en plats för matlagning. All orsak att satsa på kvalitet och planering då man bygger ett nytt. 13.8.2018 - 13.34