Tiggarna är inte som förr – vita mössan är målet

Bild: HBL

Studentexamen tynger plånboken allt mer men väger allt lättare på arbetsmarknaden, skriver HBL:s chefredaktör som fick se vad dyra gymnasieböcker i värsta fall kan leda till.

Tidigare i våras höll jag på att snubbla över en ny sorts tiggare som jag aldrig tidigare sett i Helsingfors. På Norra Esplanaden satt en ung man på trottoaren och höll upp en lapp där det stod att han behövde pengar för att kunna köpa gymnasieböcker.

Jag hastade förbi utan att ge en slant och ångrar nu att jag inte gav mig tid att åtminstone stanna upp för att fråga lite mer. Kanske var tiggeriet ett plötsligt infall, kanske var killen i verklig knipa, kanske visste hans föräldrar inte om att han satt där eller kanske hade någon tvärtom uppmanat honom att försöka skrapa ihop en slant den här vägen, vad vet jag. Kanske ville han bara ha pengar till tobak. Jag saknar tyvärr all behövlig tilläggsinformation.

Men faktum är att kunskapens väg ingalunda är gratis att vandra, inte ens i Finland, samtidigt som en studentexamen väger allt lättare på framtidens arbetsmarknad.

Finlands gymnasieförbund har räknat ut att gymnasiet i medeltal kostar cirka 2 600 euro för eleven, och förmodligen ännu mer för den som studerar i yrkesskola. I summan ingår nya kursböcker och annat kursmaterial, studentskrivningsavgifter, material för bildkonst, sportredskap och övrig utrustning som behövs för olika kurser, plus priset för en laptop på minst några hundra euro.

De elektroniska böckerna är visserligen billigare än sina papperskopior, men licensen för dem är i kraft mellan 6 och 24 månader, vilket kan innebära att eleven tvingas betala två gånger för licensen om boken till exempel behövs för studentskrivningen.

Att den tryckta boken i Finland är belagd med 10 procents mervärdesskatt medan den digitala boken straffas med 24 procent är också ett gissel.

För de flesta elever är det också en viktig del av gymnasielivet att få delta i de gamlas dans, bänkskuddardagen och abikryssningen, köpa klassfoton och en munktröja med skolans logga och ordna en ordentlig examensfest när den dagen väl kommer. 139 euro för en studentmössa av finaste modell är bara en bråkdel av den prislappen.

Samtidigt ska man komma ihåg att barnbidraget upphör den dag man fyller sjutton år, vilket för de flesta elever infaller under det första eller andra gymnasieåret.

I Finland lyfter vi gärna upp de låga kostnaderna och den höga standarden inom vårt skolsystem, och visst, själva undervisningen är gratis i gymnasiet. Men utbildningen kostar – i euron och stress.

Gymnasieförbundet har formulerat farhågor om en ytterligare polarisering i samhället när en del familjer inte har råd med andra stadiets utbildning för sina barn. Gymnasiet eller yrkesskolan förblir en ouppnåelig dröm trots att arbetslivet förutsätter minst studentexamen eller yrkesskolexamen.

Begagnade böcker och datorer, undervisningsmaterial i digital form, täta besök på biblioteket och inga fester alls kan visserligen pressa ned kostnaderna för skolgången, men vi talar ändå om en mångårig utbildning som inte leder till ett specifikt yrke utan bara ger ett löfte om att lite fler dörrar hålls öppna.

På Arkadiabacken har frågan aktualiserats på olika sätt. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) har beställt en utredning av Utbildningsstyrelsen över andra stadiets kostnader, och den tillsatta arbetsgruppen ska också se över möjligheten att öronmärka stöd till medellösa unga.

I början av maj överräcktes även ett medborgarinitiativ om avgiftsfri utbildning på gymnasie- och yrkesskolnivå till riksdagens talman. Medborgarinitiativet har undertecknats av 53 098 personer.

Enligt Rädda Barnen, en av de organisationer som startade medborgarinitiativet, uppger nästan 60 procent av dem som svarade på en enkät att studierna på andra stadiet har varit en ekonomisk utmaning. 79 procent sade att det gick upp för dem hur dyra studierna är först efter att de hade inlett dem.

Ungefär 15 procent av dagens finländska ungdomar avlägger ingen examen på andra stadiet innan de fyller 25 år. Ungefär en fjärdedel av dem som avbryter studierna uppger att orsaken är pengar.

Att det sitter en ung kille på gatan och tigger pengar till gymnasieböcker borde vara en kalldusch som svider i samhällets skinn.

Tänk om böckerna i stället skulle vara gratis, tänk om läroplikten borde utvidgas till hela andra stadiet och tänk om undervisningen kunde skräddarsys enligt elevernas individuella behov, genom att ta den digitala tekniken till rolig dräng.

Och tänk om jag hade stannat upp, ställt den unge mannen några frågor och kanske fått veta mer om hur den ljusnande framtid ska bli vår, på riktigt.

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00