Tidtabellen för snäv för vårdreformen – behöver mer tid och möjligen EU-notifikation

Grundlagsutskottet har hittat en rad problem i vårdreformen. De går att korrigera i riksdagen, bedömer utskottet, men klart är att tidtabellen behöver ännu mer luft, särskilt då det gäller valfriheten.

– Förslaget är bättre än det tidigare, sett ur grundlagssynvinkel, säger utskottets ordförande Annika Lapintie (VF) och hänvisar till förra sommaren då lagpaketet om valfrihet i vården fick skrivas om.

Men utskottet förutsätter att flera ändringar görs i social- och hälsovårdsutskottet, som är det utskott som ska göra själva betänkandet.

Dessutom ska förslaget ännu tillbaka till grundlagsutskottet för granskning efter det.

Grundlagsutskottet strävar efter enhällighet, och enhälligt var det nu.

Lapintie listar de centrala problemen, där tidtabellen är det mest centrala.

– Tidtabellen är fortfarande för knapp och kan leda till risker i att trygga patientsäkerheten. Reformen måste genomföras stegvis enligt sektor och geografiskt område. Övergångstiden måste förlängas, säger Lapintie.

Många landskap har redan kommit långt i förberedelserna och utskottet föreslår därför att man kan lägga till en möjlighet för landskapen att ansöka om att börja tidigare.

Utskottet uttrycker också en oro över finansiering. Finansieringslagen behöver därför ändras så att den bättra tryggar de grundläggande rättigheterna till service också i en avvikande situation eller kris. Dessutom anser utskottet att dataskyddsregleringen är bristfällig. Vårdreformen kommer att innebära att en stor mängd personuppgifter rör sig mellan vårdinstanser.

En annan kritisk punkt för tidtabellen är frågan om hur valfriheten passar ihop med EU:s regler om förbjudet statsstöd då konkurrensen öppnas.

– Det finns inte skäl att ta i bruk valfriheten förrän man försäkrat sig om relationen till reglerna om statsstöd, till exempel så att man gör en EU-notifikation till kommissionen, säger Lapintie, men preciserar att utskottet lämnat frågan öppen för social- och hälsovårdsutskottet att bedöma på ett sådant sätt att man kan försäkra sig om att riskerna för brott mot EU-regler inte uppstår.

Om det kan ske på något annat sätt än en notifikation lämnas alltså öppet. Klart är i alla fall att en notifikationsprocess, om man stannar för en sådan, skulle försena hela tidtabellen avsevärt.

– Vi gav som en stark signal till social- och hälsovårdsutskottet att den här frågan ännu behöver utredas, säger Leena Meri (Sannf).

En knepig punkt är att grundlagsutskottet redan en gång slagit fast att man inte kan tvinga landskapen att bolagisera tjänster. Det beslutet står utskottet fast vid oberoende av vad en EU-utredning ger.

– Modellen måste följa både EU-reglerna och grundlagen, säger Lapintie.

Språkrättigheter ska korrigeras

En av de punkter utskottet tagit fasta på är den formulering i lagförslaget som sade att de som ger tjänster mot kundsedlar "i mån av möjlighet" ska kunna trygga patientens språkliga rättigheter.

Det räcker inte, anser utskottet.

– Alla finländare som berörs av reformen ska få en jämlik behandling, säger Anna-Maja Henriksson (SFP).

De språkliga rättigheterna hör alltså till de saker som måste korrigeras och skärpas.

Wille Rydman (Saml) understryker att utskottet inte fäller vårdreformen, som nu är i en bättre form än den tidigare versionen, utan bara pekar på de frågor som behöver ändras i behandlingen.

Tapani Tölli (C) vill understryka att det ofta är de problematiska punkterna som tas upp, medan det är fråga om en massiv helhet där många saker också gått framåt.

– Det saker som behöver ändras är allvarliga, men möjliga att korrigera om man närmar sig konstruktivt, säger Tölli.

Flera ledamöter tackar för att diskussionen varit lugn trots press och stormar. Ville Niinistö (Gröna) säger att det utanför rummet förekommit en hel del press, men att stämningen innanför utskottet behölls saklig.

– Lapintie har lett arbetet lugnt och sakorienterat, säger Anna-Maja Henriksson.

Hon klassar utlåtandet som kritiskt och menar att regeringen "inte gjort sin hemläxa" eftersom utskottet redan för ett år sedan fäste uppmärksamhet både vid EU-reglerna och att tidtabellen måste delas upp i faser.

– Skulle man ha beaktat det som grundlagsutskottet sagt tidigare skulle man inte ha de här problemen.

Wille Rydman inflikar ändå att utskottet för ett år sedan inte gick in på allting eftersom man då såg att lagen måste beredas på nytt.

– Även om vi för ett år sedan gav ett utlåtande hade vi inte förutsättningar att utvärdera alla delar. Nu är det helt möjligt att korrigera lagförslaget i riksdagen istället för att återremittera det till statsrådet, säger Rydman.

När landskapsvalet kan hållas – för det blir inte i oktober – säger Henriksson att är en sekundär fråga innan allt är klart.

– Nu är det alltför tidigt att spekulera i när landskapsvalet hålls – först ska vi få det här färdigt. Såpass mycket text finns här, säger Henriksson.

Matti Torvinen (Blå framtid) anser å sin sida att nu när processen går vidare så kan landskapsvalet hållas "i början av nästa år".

– Det har varit en brådskande stämning och vi har varit oroliga för det. Man måste kunna reservera den tid som det här behöver, säger Niinistö.

Gruppdiskussioner senare

Samlingspartiet kommer inte att samla ihop sin grupp på fredagen, utan diskuterar veterligen först nästa vecka vad utlåtandet innebär. Samlingspartiet är särskilt under lupp, eftersom ett par ledamöter redan aviserat protest.

– Det är ännu för tidigt för politiska slutsatser. Grundlagsutskottets utlåtande har kommit först nu, säger Wille Rydman.

Artikeln uppdateras.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33