Tidsresan tar eleverna till 1800-talet

Flickorna får klä sig i rutiga förkläden och pojkarna i randiga västar. De får nya, eller egentligen gamla, namn som Hjalmar, Cordelia, Knut och Hilma. När kastrullocket i storstugan på Knusbacka slutar snurra har de förflyttat sig till mitten av 1800-talet och blivit talkofolk på gården.

Det är många sysslor som måste uträttas på Knusbacka gård så här på våren. Husbonden är ivrig över att få potatisen i jorden, husmor behöver hjälp med att plocka ägg, baka bröd, tvätta lakan och ... ja, listan är lång och pigan sitter bara på trappan och sjunger om kärleken.

Gammelmor borde egentligen mangla lakan, men ibland tröttnar hon på alla måsten och tar fram sitt älskade handarbete i stället. Hon brukar dra sig tillbaka för att sticka eller brodera, men nu närmar sig midsommar och då ska både midsommarstång och frisyrer pyntas med snurreband i glada färger.

Till all lycka har man fått hjälp av talkoarbetare, 22 barn från folkskolan har dykt upp, beredda att ta sig an både lakanstvätt och storstädning som vårsådd. Fast egentligen kommer skolbarnen från Staffansby skola i norra Helsingfors och de har åkt på tidsresa för att pröva på hur det var att leva för över 150 år sedan.

Nyfiken på historia

Enligt klasslärare Josefin Forsström har eleverna i årskurs fyra sett fram emot besöket på Knusbacka gård. De har funderat på skillnader mellan samhället i dag och på 1800-talet och flickorna har flätat sitt hår i två flätor, som skolbarn ofta gjorde på den tiden.

– Eleverna ska börja läsa historia nästa år, så det här är en bra introduktion. Vi hade i förväg räknat hur många generationer tillbaka vi måste gå för att komma till 1850-talet, för att barnen ska få en uppfattning om vilken tid vi besöker, säger Forsström.

När barnen har dragit på sig förkläden eller västar och fått varsitt halsband med den nya identiteten är det dags att fördela sysslorna. Helga, Concorida och Milda får gå till hönshuset för att plocka ägg i en korg. De hittar fyra ägg i halmen och sätter sig ute i solskenet på mansgården och putsar äggen tillsammans med pigan Selma (Iiris Autio).

– Husfolket här på Knusbacka är snälla, de slår oss aldrig. Men jag har hört att pigan i granngården en gång tänkte få på käften, avslöjar Selma i största förtroende.

Hon berättar vidare att potatisgröt är en vanlig maträtt på gården, men att potatis bara finns på hösten, under vintern är det rovor som gäller.

– Lyssna, nu sitter pigan Lina och sjunger igen. Vet ni varför?

– Kanske hon väntar på att någon ska bli kär i henne, föreslår Helga, som egentligen heter Camilla Lindholm.

– Ja, hon är ju förtjust i drängen. Flickor, kan ni läsa? undrar Selma plötsligt nyfiket.

Flickorna blir lite förvånade över frågan, det är klart att de kan! Men Selma förklarar att hon inte kan, på 1850-talet var det sällan flickor fick gå i skola, speciellt fattiga flickor.

Folktro och skrock

När äggen är polerade får flickorna bära in ved innan det är dags att hjälpa husbonden Arvid (Jan Liesaho) med att sätta potatis. Han är mäkta stolt över en ny sort som han kommit över, den ska ge så god avkastning som tio nya potatisar av en sättpotatis.

– Nu är det bråttom, vi måste få potatisen i myllan, dundrar husbonden medan han luckrar upp jorden med en hacka.

Medan en del barn får ta över hackan och gräva fåror att sätta potatisen i får en annan grupp hjälpa gammelfar, som ska bygga potatismått, kappor, och sko hästen och en tredje grupp skickas till örtagården för att vattna mejram och timjan. Medan barnen går mellan storstuga, uthus och fähus och utför sina sysslor övervakar husmor allt arbete. Hon påminner om gårdens traditioner och viktiga sagor ur folktron.

– Stig alltid över tröskeln, aldrig på den – för då kan hustomten blir arg och det bådar inte gott. Då blir skörden dålig och mjölken surnar, varnar husmor Adalmina (Minna Valkama).

När dagens sysslor äntligen är utförda får barnen gå till brunnen för att tvätta sig innan det serveras mat. Det bjuds på ultralokala läckerheter som rågbröd, vinbärssaft, kål, ost och något så sällsynt som smör, som husmor kallar för Knusbackas guld. Så värdefullt var smöret förr att husfolket bara åt det på söndagar och tjänstefolket fick smaka en gång om året, till julen. Resten såldes så att man fick pengar.

– Akta er för brunnen, man får inte luta sig över kanten, för då kommer näcken och tar er, förmanar husmor.

För att barnen inte ska gå omkring och tro på argsinta hustomtar eller att näcken på riktigt bor i brunnen kommer klassen efter tidsresan att bearbeta sina intryck och upplevelser. De får med sig ett häfte med fakta och uppgifter, som de ska göra i skolan.

– Hela tidsresan är en konstpedagogisk helhet, där eleverna får läsa på om tidsperioden i förväg, här på Knusbacka får de skapa sig egna upplevelser och lära sig genom att leka och till sist får de göra ett mångsidigt efterarbete med skrivuppgifter, drama, musik och teckning, berättar producenten Helena Laxén på DOT, föreningen för drama och teater, som står bakom tidsresorna.

Fakta

Tidsresor i Hertonäs

Tidsresan En dag på landet är en dramalek som genom lekens magi tar deltagarna till 1850-talet på Knusbacka gård. Programmet riktar sig till barn i daghem och skolor.

Det handlar om en konstpedagogisk helhet, där besökarna får klä ut sig och delta i ett skådespel. Man får smaka på bröd, ost och saft framställda på gården och delta i allehanda vardagliga sysslor. Målsättningen är att ge barnen förståelse för och insikter i gångna tiders värderingar och levnadsförhållanden.

Det är Föreningen för drama och teater, DOT, som ordnar tidsresorna i samarbete med bland annat Helsingfors stadsmuseum. Föreningens musik- och dramapedagoger gör rollerna i skådespelet.

För seniorer ordnas en motsvarande minnesresa onsdagen den 25 maj, till den måste man anmäla sig via Senioröst. Samma dag är det öppet hus på Knusbacka bondgård.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00