Tidlös klassiker i imponerande ambitiös nytolkning

Vacker och intressant scendekor och en smakfull, inte överdriven användning av videoprojektion förhöjer intrycket av Nationalteaterns Bröderna Karamazov.Bild: Tommi Mattila

Nationalteaterns respektfullt innovativa tolkning får Dostojevskijs tidlösa klassiker om tre bröder och deras ödesdigra arvstvist med existentialistiska dimensioner att kännas lika aktuell som då den skrevs.

Teater

Bröderna Karamazov. Regi och dramatisering: Samuli Reunanen. Dramaturgi: Aina Bergroth. Scenografi och dräkt: Kaisa Rasila. Musik och ljud: Iiro Ollila. Ljus: Ville Toikka. Video: Pyry Hyttinen. Koreografi: Liisa Risu. Mask: Heikki Nylund. I rollerna: Hannu-Pekka Björkman, Maria Kuusiluoma, Miro Lopperi, Petri Manninen, Ilja Peltonen, Heikki Pitkänen, Seela Sella, Diana Tenkorang, Juho Uusitalo, Maruska Verona, Iiro Ollila/Topi Korhonen.

Premiär på Nationalteaterns lilla scen 28.11.

Att ta sig an en av litteraturhistoriens mest inflytelserika och allmänt hållet genialiska romaner känns som en svindlande utmaning, men Nationalteaterns uppsättning av Fjodor Dostojevskijs Bröderna Karamazov klarar den galant. Samuli Reunanens dramatisering anpassar skickligt den intrikata handlingen med sin mångfald av karaktärer till ett smidigt och dynamiskt teaterformat utan att få den att kännas förminskad, sönderklippt eller trots sina tre timmar en enda minut för lång. Helheten bärs upp av ett uppseendeväckande skickligt och samspelat skådespelargarde där var och en av skådespelarna hinner få utrymme att lysa såväl enskilt som i synkronisering.

Att dela upp romanens författarjag, vars berättarröst utgör ett fundamentalt viktigt ramverk för berättelsen, mellan de olika skådespelarna i stället för att ha en enda berättare är ett riskabelt drag som här träffar mitt i prick. Riskabelt eftersom det lätt skulle kunna skapa förvirring i publiken som redan har ett avsevärt karaktärsgalleri att hålla i minnet utan att behöva sortera ut en ansiktslös narrator, och dessutom för att det lägger ett stort ansvar inte bara på de skickligaste skådespelarna utan på hela ensemblen för att bära upp helheten.

Men som nämnt är alla i skådespelargardet hisnande skickliga och välsynkroniserade, och också Liisa Risus smidiga koreografi gör sitt för att hjälpa slutresultatet suga upp tittarens uppmärksamhet på ett naturligt sätt. Ett väl utfört ljud-, musik- och videohantverk och en estetiskt tilltalande och intressant scendekor sätter pricken över i:et på en rent ovanligt absorberande teaterupplevelse.

Personliga skådespelarfavoriter

Även om alla skådespelarna är lysande vill jag lyfta fram några personliga favoriter. Hannu-Pekka Björkman gör en bullrig och grotesk Fjodor Karamazov med precis rätt mängd överdrivna kroppsfunktioner och pricksäker komisk timing som förhöjer särskilt första akten, men glömmer inte bort det mänskliga i karaktären trots allt ståhej.

Diana Tenkorang som Grusjenka spelar vulgär slampa karismatiskt och trovärdigt, hela tiden med en rörande bräcklig udd, och etsar sig in i minnet då hennes bittra stolthet tränger igenom i hennes sista monolog. Seela Sella som själavårdaren Zosima påminner om en Tove Jansson-illustration då hon tassar omkring i scenens skuggor och gör sitt bästa för att bemöta de vilsna lidande människorna som omger henne.

En väl avvägd kontrast mellan första och andra akten, där den första lägger upp premissen och presenterar karaktärerna i lugnare takt och den andra stegras upp till ett mer feberaktigt, högt tempo, gör också att pjäsen känns dynamisk och aldrig hinner bli jämntjock.

Slutresultatet av allt detta är en mångsidigt stimulerande helhet som framgångsrikt bygger en bro mellan gammalt och nytt och sätter en hög ribba för kreativ och ambitiös men ändå underhållande och tillgänglig teaterkonst.

Otto Ekman Reporter

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08