THL: Levnadsvanor och stress förutspår livslängden

Man skulle kunna förbättra befolkningens förväntade livslängd avsevärt genom att påverka speciellt mäns och mindre utbildade personers levnadsvanor, uppger THL. Till exempel ett rikligt intag av frukt förlänger medan rökning förkortar livslängden. Bild: Mostphotos

Motion och intag av frukt och grönt är två faktorer som påverkar hur länge vi lever, uppger Institutet för hälsa och välfärd.

Brist på motion minskar den förväntade livslängden för 30-åriga män med knappt 2,5 år. Det framgår i en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) låtit göra. Undersökningen visar hur olika faktorer som har att göra med levnadsvanor påverkar män och kvinnors förväntade livslängd.

Framför allt förkortas den förväntade livslängden för 30-åriga män av tobaksrökning och diabetes. Rökning och diabetes förkortar den förväntade livslängden med drygt 6,5 år. Kraftig stress förkortar den förväntade livslängden med nästan 3 år.

Kvinnornas förväntade livslängd påverkas av samma faktorer som männens. Bland 30-åriga kvinnor förkortar till exempel tobaksrökning den förväntade livslängden med 5,5 år, diabetes med 5,3 år och kraftig stress med drygt 2 år.

– Av undersökningen framkom ett intressant resultat om skillnaden mellan den förväntade livslängden för 30-åriga män respektive kvinnor. Skillnaden var endast 1,6 år om samma värden användes för riskfaktorerna. Enligt Statistikcentralens statistik har skillnaden mellan könen varit över 5 år för alla över 30 år, vilket tyder på att kvinnor har sundare levnadsvanor, säger Seppo Koskinen, forskningsprofessor vid THL, i ett pressmeddelande.

Den gyllene medelvägen

Undersökningen visar också att vissa faktorer har den bästa effekten på livskvaliteten i form av den gyllene medelvägen. Till exempel kan en normal nivå av stress påverka livslängden positivt, medan mycket stress förkortar den förväntade livslängden. Ett rikligt intag av frukt och grönsaker kan också förlänga livslängden.

Undersökningen grundade sig på enkät- och mätningsuppgifter som samlats in av män och kvinnor i åldern 25–74 år under åren 1987–2007 och på en uppföljning av dödligheten fram till 2014.

– Tidigare har den förväntade livslängden vanligtvis endast bedömts i grupper enligt några sociodemografiska bakgrundsfaktorer, såsom ålder, kön och utbildning. I den här undersökningen ville vi bedöma hur många olika faktorer inverkar på den förväntade livslängden i syfte att kunna jämföra deras betydelse, säger Tommi Härkänen, forskningschef på THL, i pressmeddelandet.

I tidigare undersökningar har stora skillnader framkommit i den förväntade livslängden mellan olika utbildningsgrupper. I den här undersökningen var skillnaderna i den förväntade livslängden mellan olika utbildningsgrupper ganska små.

Undersökningen finansierades av Förlags Ab Duodecim och Finlands Akademi.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning