Therese Johaug har förtjänat sitt pris

Therese Johaug firade tre VM-guld och ett VM-silver i Seefeld förra vintern. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Det sägs att mord aldrig preskriberas. Mord och dopningsbrott. Mördare blir frigivna i sinom tid men dopning är en stämpel som aldrig försvinner.

Therese Johaug hade säkert önskat att hennes dopningsavstängning skulle vara ett slutbehandlat ämne. Det hade jag också.

I samband med att Johaug blivit aktuell för Egesbergs Ærespris, en utmärkelse i Norge för idrottsutövare som briljerat i fler än en idrottsgren, har hennes arton månader långa avstängning igen blivit ett diskussionsämne. I Norge, främst.

Johaug uppfyller galant Egesbergsprisets kriterier. Tre VM-guld och ett SM-silver i skid-VM i Seefeld samt NM-guld på 10 000 m och NM-terränglöpning. Däremot är det tveksamt om hon är en idealisk förebild efter sin dopningsavstängning.

Det blir hårklyveri. Har Johaug åkt fast för dopning, gjort sig skyldig till ett dopningsbrott, eller bara råkat ut för ett misstag?

Dagbladets Esten O Sæther skriver att Johaug är ett offer för falska nyheter i finska och svenska medier. Han är ilsken över att Johaug blivit likställd med vilken annan dopare som helst.

Enligt idrottens högsta rättsinstans, idrottens internationella skiljedomstol Cas i Lausanne, har Johaug gjort sig skyldig till ett brott mot antidopningsreglerna då hon testade positivt för en anabol steroid. Cas ansåg att det var mest sannolikt att Johaug fått i sig den förbjudna substansen via en sårsalva, men att hon borde ha granskat förpackningen, som var tydligt markerad med den förbjudna substansens namn, och med en varning om att sårsalvan innehåller ett dopningspreparat.

Johaug blev avstängd i arton månader på grund av nedsatt skuldgrad: Cas beskriver Johaugs andel som non-significant fault. Av den här anledningen anser krönikören Sæther att det skulle vara ett grovt fel att förneka Johaug Egesbergspriset.

Han är relativt ensam om den synpunkten även i norska medier. Verdens Gangs krönikör Leif Welhaven konstaterar att Johaug försummade sina förpliktelser som idrottsutövare – och att det också finns många idrottsutövare utanför Norge som haft en trovärdig förklaring då de har åkt fast för dopning.

– Begreppet dopning har ett innehåll som är likadant för alla utövare, oavsett nationalitet. Vi kan inte ha egna regler för dopning och hur vi än vrider och vänder på det har hon varit avstängd 18 månader för dopning.

Dagbladets Sæther kritiserar i synnerhet Aino-Kaisa Saarinen, som publicerade den vid det här laget berömda bilden av en förpackning av sårsalvan Trofodermin, tydligt markerad med en varningstext. Han anser att Saarinen inte har rätt till en åsikt i frågan, eftersom hon själv anlitat den dopningsavstängda tränaren Jarmo Riski. Det finns förstås en skillnad: Saarinen har aldrig varit misstänkt för dopning, Johaug har testat positivt för ett dopningspreparat.

Dopningsskandalen i Seefeld visade med all önskvärd tydlighet att det fortfarande förekommer dopning i skidsporten. Därför är det också ytterst viktigt att idrottsutövare är medvetna om riskerna med kontaminerade läkemedel, gör sig tillgängliga för dopningskontrollanterna och är så försiktiga som det rimligtvis går att vara. Av samma orsak är antidopningsreglerna relativt stränga, oavsett om det rör sig om ett misstag eller inte.

Då en idrottsutövare avtjänat sitt straff är den fri att tävla igen. Det är en av grundpelarna i vilken rättsstat som helst. (Finlands skidförbund hävde Jarmo Riskis avstängning 2004, vilket gav honom fullständig rätt att fungera som Aino-Kaisa Saarinens och Virpi Kuitunens tränare.)

Virpi Kuitunen valdes till årets kvinnliga idrottsutövare i Finland 2007. Samtidigt blev också Riski vald till årets tränare i Finland.

Kuitunen var avstängd i två år efter Lahtisskandalen. Hon testade positivt för Hemohes, fast hon enligt skiljedomstolen inte varit medveten om att lagläkaren gav henne ett förbjudet preparat i dropp.

Förklaringen låter kanske inte helt vattentät. Det gör inte heller Johaugs förklaring, även om omständigheterna var annorlunda. Oavsett, efter sin avstängning var Kuitunen fri att tävla – och aktuell för en ansedd utmärkelse i Finland.

Ur min synpunkt finns det inget hinder för att Johaug får Egesbergspriset i Norge. Det kan förstås hända att Egesbergsjuryn tar den lättare utvägen och belönar Didrik Tønseth, en annan skidstjärna som också utmärkt sig i löpning.

Finns det risk för att utnämningen sänder fel signaler till den stora publiken? I ett större sammanhang saknar det förstås betydelse. Johaug har redan gjort en framgångsrik comeback – och att missa två säsonger är ett tillräckligt hårt straff för vad Cas ansåg att sannolikt var ett misstag. Att fortfarande dra upp dopningsavstängningen är orimligt.

Johaugs arton månader långa avstängning var sträng, åtminstone i förhållande till den två månader långa avstängning som Martin Johnsrud Sundby fick för att medvetet ha använt en överdos av astmamedicin. I det här fallet kunde Sundby hänvisa till att Wadas regler inte var tillräckligt specifika. Om han hade medicinska skäl kunde han rimligtvis ha ansökt om läkemedelsdispens för en större dos än vad som normalt rekommenderas.

Alla undersökningar som gjorts tyder på att det inte finns någon fördel av att använda astmamedicin i tillåtna mängder. Internationella antidopningsbyrån Wada vill dock ha ytterligare klarhet, eftersom det förekommer mycket spekulationer i ämnet.

Wada finansierar en ny, tvåårig undersökning vid Universität Ulm i Berlin och Deutsche Sporthochschule Köln som ska utreda om inhalering av astmaläkemedlen formoterol och salbutamol påverkar prestationsförmågan. Undersökningen kan i fortsättningen användas som referens, då någon ifrågasätter användningen av astmamedicin inom idrott.

Som en fotnot är det glädjande att notera att Finlands Skidförbund beslutat att sänka köldgränserna för juniorer och veteraner. I fortsättningen får 16-åringar och yngre starta endast om det är varmare än -15, då köldgränsen förut var -17. I veteran-FM har köldgränsen sänkts från -20 till -17. Ett klokt beslut, med tanke på att det är just den kalla luften som anses vara orsak till att ansträngningsastma är så vanligt bland skidåkare.

Marcus Lindqvist Reporter

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning