The Affair har fått fotfäste igen

Dominic West och Maura Tierney spelar frånskilda paret Noah och Helen i fjärde säsongen av The Affair.Bild: Paul Sarkis/SHOWTIME

Efter en skakig tredje säsong är The Affair tillbaka igen. Halvvägs igenom sin fjärde säsong visar serien återigen svårigheterna i att acceptera sina egna brister och bryta mönster.

The Affair, HBO Nordic

The Affair är inte och har aldrig varit en tv-serie en tittar på för att må bättre. Det är en serie om otrohet, svek och hur ofta minnet sviker. Det är en serie som börjar med att machoförfattaren och fyrabarnspappan Noah Solloway (Dominic West) inleder en passionerad men destruktiv affär med vackra, emotionellt sköra och likaså gifta Alison Bailey (Ruth Wilson).

Det är ett tema som behandlats förr, men det unika i The Affair är att man får se samma händelser ur olika perspektiv, därmed också hur karaktärernas minnen och självbild markant skiljer sig åt. I första säsongen följde man Noahs och Alisons perspektiv. Sedan dess har serien börjat inkludera andras perspektiv, såsom Noahs ex-fru Helen (Maura Tierney) och Alisons ex-make Cole (Joshua Jackson).

Lovande första halva

När The Affair nu är inne på sin fjärde säsong verkar serieskaparna ha hittat tillbaka till ett bra berättarflöde efter en skakig tredje säsong. I stället för att hela tiden visa samma händelser ur olika perspektiv följer man karaktärernas separata liv, med kortare sekvenser som visar deras respektive syn på samma händelse. Serien förflyttas således mer effektivt framåt, utan att förlora den unika berättarstilen.

Fjärde säsongen har hittills kokat ihop många ingredienser – allt från raspolitik till immigrationsfrågor och PTSD. Otrohetstemat har därför fått sätta sig i baksätet medan relationerna kompliceras av andra faktorer. För det mesta fungerar det bra, med intressanta nya karaktärer och utmärkta skådespelarprestationer, även om det ibland blir för många och onödigt dramatiska svängar i handlingen.

Människans oföränderlighet

En av styrkorna i The Affair är att de bryter ett vanligt TV-mönster. I majoriteten av serier gör karaktärer bort sig och går igenom tuffa perioder, men skärper sedan till sig, ändrar livsplan och är plötsligt på banan igen. Huvudpersonerna i The Affair utvecklas eller förändras däremot inte märkbart. I stället gör de samma misstag gång på gång igen.

Det här blir extra tydligt i fjärde säsongen när man redan sett hur karaktärerna snuddat vid viktiga självinsikter och försökt byta riktning genom att flytta, skilja sig eller hitta nya jobb, men ändå är desamma. Alison fortsätter att träffa män som behandlar henne dåligt, Noah att förneka sina brister som pappa och Helen att vara olycklig trots att hon på ytan har det bra. Det här för mig tillbaka till min inledande poäng – The Affair är inte en serie som får en att må bättre, men just därför är den bra.

Där andra serier skapar en illusion av att förändring är enkelt och kan hända inom loppet av några veckor argumenterar The Affair att vi människor har svårt att se våra svagheter och bryta våra mönster. Det är inte muntert och blir ofta frustrerande att se. Men i våra egna trevande försök att förändras är det kanske nyttigt att The Affair påminner oss om hur lång tid det tar och hur ofta vi misslyckas.

Anna Lillkung Reporter

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33