Thåström – mannen, myten, legenden

Efter över 40 år i rampljuset söker Thåström ständigt nya kickar i sitt låtskrivande.

Joakim Thåström, mera känd som Thåström, är hyllad för sitt låtskrivande, sin sångröst och sin scennärvaro och har fått ikonstatus i Sverige och Norden. Han har en över 40-årig musikerkarriär bakom sig, både som medlem i Ebba Grön, Imperiet och Peace, Love and Pitbulls och som soloartist.

Att han nästan aldrig ger intervjuer har bidragit till bilden av honom som tillbakadragen och mytomspunnen.

Ett blankt papper i Berlin

Thåström är aktuell med en spelning i Helsingfors denna vecka och albumet Centralmassivet som kom ut i september. Albumet fick sin början med ett blankt papper i en studio i Berlin.

– I vanliga fall brukar jag ha många låtskisser men den här gången började jag ganska omedelbart efter min senaste skiva. Så jag hade i princip ingenting annat än ett gott humör och en upptäckarlust, säger han och skrattar.

Du har tidigare sagt att du aldrig skriver en låt ifall du mår skitbra – stämmer det?

– Det är en sanning med modifikation. Det är en jättelång process för mig att göra en platta. Så jag hinner gå igenom alla former av humör under den tiden.

Och just Centralmassivet började med ett gott humör?

– Ja, det vill jag minnas.

Thåström säger att albumet inte har något övergripande tema. Det är nio texter som spretar åt olika håll, men det handlar om livet och var han befinner sig. På frågan om vilka låtar som betyder mest för honom blir han tyst.

– Fan, det var ju fem månader sen jag satt med detta, jag kommer knappt ihåg vilka låtar som är med. Eller jo jo, det gör jag nog.

Bluesen i Malmö är en textmässig favorit. Jag gillar också Old Point Bar väldigt mycket.

Sjunger vackert om det fula

I en artikel i Dagens Nyheter nyligen sa Thåström att han ibland tycker att han skriver för sorgsna texter.

– Sa jag det? Ja okej... Det vet jag inte om jag själv håller med om alltså. Man säger så mycket i en lång intervju.

Jag har tänkt på att du sjunger vackert om fula saker, till exempel "Gud bevare snöblandat regn på Karl Johan".

– Haha ja. "Gud bevare syra på sjuttonde maj" – är det fult eller vackert? Jag vet inte.

– Men du menar att jag tar upp teman som inte är så "happy happy", säger han frågande.

Nja inte bara det...

Mästarna i himmelen är en hyllning till livet. Aldrig av med varandra handlar om hur livet kan gå åt olika håll. Old Point Bar är till två tredjedelar en ganska positiv låt. Sen om det finns några rader om döden på slutet innebär inte att hela låten är så. Den handlar mycket om livsglädje.

Jag menar inte att allt är negativt eller deppigt. Men i en textrad som "Här kommer natten – kall och underbar" lyfter du upp sånt som många inte ser som underbart.

– Haha nej. Jag kan inte heller se det vackra i en kall natt. Men ibland kan jag det, säger han.

Hittar nya kickar i skrivandet

Thåström har släppt nio album som soloartist. Han säger att låtskrivandet på nya albumet inte skiljer sig markant från det han gjort tidigare, men den här gången ville han att albumet skulle bottna i den energi som han och hans band har när de spelar live.

– Jag ville göra en platta som var mer utåtriktad. Jag var lite trött på mitt mumlande, mitt navelskåderi. Det var väl skillnaden.

Jag tycker att dina texter har blivit mer vaga och symboliska i jämförelse med för tio år sedan. Då var det mer specifika scenarion. Håller du med?

– Både och kanske. På Skebokvarnsvägen 209 fanns det en tydligare linje i texterna, som handlade om att jag hade flyttat hem till Stockholm efter en massa år utomlands. Texterna kunde kanske uppfattas som tydligare.

Han pausar.

– Nä men okej, jag bläddrar i texthäftet nu för att påminna mig och jag kan nog hålla med.

– Jag kan förstå att andra upplever texterna nu som mindre direkta. De är mera fria associationer, fritt svävande i rymden. Men det är nog ganska medvetet.

Varför är det medvetet?

– För att skriva en låt eller en platta måste man själv vara intresserad av innehållet. Tycka att det här är viktigt för mig. Då måste man hitta nya vägar hela tiden, även om det är små förändringar som bara jag märker. Du måste hela tiden hitta mer kickar i ditt skrivande.

Vanlig och en stjärna

I låten Centralmassivet sjunger Thåström "Vi är vanliga, vi är nån i mängden, vi är stjärnor". Jag frågar honom om tanken bakom textraden och möts av tystnad.

Ser du dig själv som en i mängden?

– Jag vet inte om jag har så jättestor lust att sitta och förklara varje mening men jag är definitivt en i mängden, jag är definitivt vanlig, jag är definitivt en stjärna.

Jag lämnar frågan. I stället pratar vi om en personlig Thåström-favorit – låten Fanfanfan.

Hur ser du på den låten i dag?

– Jag är så trött på den, säger han och skrattar.

– Jag är väldigt stolt över låten men vi kan inte spela den längre. Jag är så trött på den att jag inte orkar höra mig själv sjunga den.

På onsdag spelar Thåström på The Circus. Han berättar att en bra spelning för honom är en då han slutar tänka. När han blir ett med det som händer på scenen.

– Man letar efter nånting utomjordiskt med musik, att hamna i ett annat tillstånd. När man lyckas befinna sig där under största delen av konserten är det oftast bra. Då känns det som att man har fått ur sig det ur kroppen som man kom dit för.

– Hoppas du får ihop nåt, säger Thåström slutligen.

Profil

Joakim Thåström

Ålder: 60 år

Karriär: Ebba Grön (1977-1883), Imperiet (1981-1988), Peace, Love & Pitbulls (1992-1997), solokarriär.

Aktuell med: Nya albumet Centralmassivet. Spelar på The Circus i Helsingfors på onsdag.

Genominformation förutspås ge bättre hälsa – men vad är ett genom egentligen?

Människans arvsmassa, hennes genom, är som ett bibliotek med oerhört mycket information. Därför väntas genominformation ge svar på många frågor om sjukdomar. 23.5.2018 - 00.00