Hur påverkar livsstilsvalen ditt klimatavtryck? Thailandsresan dubbelt så stor klimatbov som köttdieten

Kan du avvara Thailandssemestern sparar du i ett huj lika mycket koldioxidutsläpp som om du går över till enbart vegetarisk diet i två år. Bild: Mostphotos

Det hjälper att äta vegetariskt, men det är dubbelt så klimatsmart att slopa Thailandssemestern. Hur många barn du har gör ändå störst skillnad, visar en studie av hur individuella livsstilsval påverkar klimatavtryck.

De flesta känner på ett ungefär till vilka slags åtgärder som minskar våra personliga klimatavtryck, men få känner till proportionerna. En pinfärsk studie i Environmental Research Letters benar ut stort och smått.

Fyra konkreta livsstilsval som verkligen gör skillnad är att äta vegetariskt, minska på flygresor och bilkörning, och att ha färre barn. Att sortera sopor och återvinna, byta till energisnåla lampor eller att torka tvätten utan torktumlare är små goda ting, men har en marginell inverkan jämfört med de stora åtgärderna.

– Det finns många livsstilsval som hjälper att minska det personliga klimatavtrycket, men de som vill göra största möjliga skillnad kan behöva lite vägledning, säger artikelns huvudförfattare Seth Wynes vid University of British Columbia i Vancouver i ett pressmeddelande.

En efterfrågan på vägledning torde finnas, i synnerhet i Sverige. I en färsk enkät svarade 92 procent av svenskarna att det är viktigt att leva klimatsmart, men bara 13 procent sade att de visste hur man ska göra.

FAKTA

Så stora är skillnaderna

Forskarna rangordnar individuella klimatåtgärder i tre kategorier enligt utsläppsminskningar. Alla kalkyler bygger på uppskattningar enligt snittvärden i västländer. Här är några exempel:

Att byta till lågenergilampor ger liten klimatpåverkan (under 0,2 ton inbesparade koldioxidekvivalenter på årsnivå).

Att avvara torktumlare, återvinna, maskintvätta med kallare vatten eller att byta en vanlig bil till elbil ger medelstor klimatpåverkan (0,2–0,8 ton om året).

Att gå över till vegetarisk mat (0,8 ton om året), slopa en transatlantisk flygresa (1,6) och att leva bilfritt (2,4) ger stor klimatpåverkan. Att ha ett barn genererar i princip kolossal klimatpåverkan (56,8 ton), men beror i praktiken på hur samhället utvecklas, och givetvis på individuell livsstil.

För att ta fram vägledningen analyserade forskarna tiotals vetenskapliga artiklar och klimatavtrycksmätare, och räknade ut hur stor skillnad olika val gör när de görs av folk i utvecklade länder.

– Det är viktigt att inse att det spelar en stor roll vad vi äter och hur vi reser, säger medförfattaren Kimberley Nicholas, docent vid Lunds universitet.

Bilen värre än köttet

Studien visar att den som lägger om från blanddiet till vegetariskt sparar ungefär 0,8 ton koldioxidekvivalenter om året. Att avstå en lång flygresa sparar det dubbla (1,6 ton) och att leva bilfritt i ett år minskar klimatavtrycket trefaldigt jämfört med vegetarisk diet (2,4 ton). För jämförelse, säger forskarna, borde ingens årliga klimatavtryck överstiga 2,1 ton 2050, om vi ska bromsa klimatförändringen enligt Parisavtalet.

Den kanske obehagligaste nyheten är att familjestorlek spelar en större roll än allt annat tillsammans. Kan man välja att ha ett barn färre minskar ens klimatavtryck rent matematiskt med 58,6 ton om året. Men, påpekar forskarna, det beror på samhällsutvecklingen: om samhället överlag blir kolsnålt kan "det extra barnets" inverkan minska hela 17-falt.

– Vi inser att sådana här val är djupt personliga, men vi kan inte heller ignorera den klimateffekt som våra livsstilsval verkligen har. Det är extra viktigt att yngre människor som utvecklar livslånga livsstilsmönster är medvetna om vilka val som gör störst skillnad, säger Kim Nicholas.

Finns det en risk att intresset för individuella klimatåtgärder minskar om folk känner sig utpekade för att de har barn eller äter kött?

– Den stora utmaningen i utvecklade länder är att hålla fast vid en god livskvalitet samtidigt som vi dramatiskt minskar vårt klimatavtryck. I utvecklingsländerna är utmaningen att förbättra livskvaliteten utan att öka utsläppen.

Kim Nicholas säger att det är viktigt att inse att bara tio procent av människorna står för nästan hälften av utsläppen, och det gäller främst folk med hög levnadsstandard.

– Jag tror många är omedvetna om sitt ovanligt stora klimatavtryck. När det gäller köttkonsumtion i västländer äter många fem gånger mer än hälsorekommendationerna. Det är inte bara en klimatfråga, för mindre köttkonsumtion ger stora hälsofördelar.

Än barnen då?

– Att ha eller inte ha barn är ett enormt beslut i många hänseenden, och också det största personliga valet som påverkar klimatavtrycket. Det kan vara bra att känna till när man tar beslut om familjen.

– Förenklat betyder fler människor i länder med stora utsläpp att utsläppen växer än mer, men nationell klimatpolitik kan som sagt minska familjestorlekens påverkan. Att låta barnen växa upp i ett säkert klimat borde motivera samhället och hushållen att minska sina utsläpp.

Fel fokus i skolböcker

Forskarna har också tittat på vad vissa västländers regeringar och ett antal kanadensiska skolböcker säger om individuella sätt att bemöta klimatutmaningen, och de är föga imponerade.

– Det är överraskande att gymnasieböcker fokuserar så mycket på energieffektivitet och återvinning, men knappt nämner andra åtgärder som har mycket större klimatpåverkan, säger Kim Nicholas.

Hon anser att skolböckerna borde upplysa läsaren om proportionerna av olika klimatåtgärder i vägledande syfte.

– I många skolböcker står det att det lönar sig att gå över från plastpåsar till tygpåsar, men den klimatnyttan är faktiskt mindre än en procent av nyttan med att äta vegetariskt i ett år.

Studien påminner också om att individuella livsstillsval är en nödvändig del i klimatarbetet, utöver den internationella klimatpolitiken eller företagens, städernas och civilsamhällets insatser.

– Individerna är en viktig del av lösningen. Vi kan snabbt växla livsstil, genom att sluta äta kött eller flyga mindre. Det går mycket snabbare än att växla till nya energisystem eller bygga ny infrastruktur. Och varje minut räknas om vi ska förhindra utsläppskurvan att peka på en farlig klimatförändring.