Textilindustrin synar hållbarheten i sömmarna

När tillräckligt många kunder vill klä sig etiskt kan hållbarhet bli en konkurrensfördel snarare än en börda i textilbranschen. Förändringen pågår redan, men den tar sin tid eftersom produktionskedjorna är långa och svårspårade.

Symaskinerna surrar oupphörligt på norskägda Protex Baltis fabrik i Tallinn. Flera nordiska klädmärken som tidigare lät tillverka sina produkter i Asien har flyttat tillbaka produktionen till närregionen.

– Kvaliteten blir helt enkelt bättre här, säger Carita Peltonen.

Hon har grundat företaget Touch Point som nischat in sig på plagg som är gjorda på tyg som tillverkats av återvunna plastflaskor eller returtyg. Touch Point betjänar företag som vill ekipera sin personal, och beställer plaggen från Protex Balti.

Carita Peltonen ser ett mervärde i att uttjänta tyger, kläder eller plastflaskor används som råvara för nya kläder i stället för att slängas på soptippen eller brännas. Hållbarhet är basen för Touch Points företagsidé, och Peltonen tror att kan bli en konkurrensfördel snarare än en tilläggskostnad.

– Jag hajade till när Björn Wahlroos en gång sade att ett företag inte kan ha ett samvete. Hur så, tänkte jag.

En provocerad Carita Peltonen grundade ett textilföretag som uttryckligen gör affärer på ett hållbarhetskoncept.

– Det känns meningsfullt, och jag har vuxit till mig som företagare. Jag har alltid varit intresserad av hållbarhet och gjort ekologiska val i mitt liv, men i och med företaget har det blivit en slags livsstil, säger hon.

Affärerna går fint. Touch Point har vuxit med 22–24 procent på årsnivå och företaget går med vinst. Carita Peltonen säger att etisk råvara, återvinning och nya material är framtidens melodi.

Hållbarheten har kommit för att stanna?

– Absolut, om vi konsumerar två och en halv gånger jordens resurser så har vi inga alternativ på sikt. Folk måste vakna och inse det här.

Touch Point har låtit tillverka de kläder som snabbmatskedjan Hesburgers personal går klädd i. Råvaran är plastflaskor. Men alla tillverkare kan inte producera etiskt hållbara och kvalitativa plagg till ett rimligt pris.

– Det gäller att välja partner omsorgsfullt. Vi är jättenöjda. De här sömmerskorna har yrkesstolthet, säger Carita Peltonen.

Helena Almqvist som är vd för Protex Balti säger att det är jättebra att kunderna kräver hållbarhet och transparens.

– Medvetenheten har ökat de två, tre senaste åren. Det städar ut oseriösa aktörer från marknaden. Allt fler ser att etisk hållbarhet kan bli en konkurrensfördel i stället för en börda, säger hon.

Hållbarhet är en trend inom textilindustrin, smarta kläder en annan. Protex Baltis vd Helena Almqvist säger att plagg med inbyggd teknologi kan hjälpa personer med funktionsnedsättning att röra sig smidigare. Bild: Peter Buchert

Hållbarhet betyder också att sömmerskorna har skäliga arbetsvillkor och en lön som de kan leva på.

– Vi satsar på personalens sociala välbefinnande. Titta här, säger Almqvist och öppnar dörren till ett mysigt pausrum, det här har vi byggt om. Det såg ut som ett sjukhus förut.

Svårspårad kedja

Hållbarhet inom textilindustrin är ändå mer än rättvisa på fabriksgolvet. Råvaran, till exempel bomull, kan odlas i ett land, vävas till tyg i ett annat, färgas i ett tredje och kanske klippas och sys i ett fjärde land. Kedjan är lång och svåröverskådlig, mellanhänderna många.

Konsumenten vet sällan varifrån råvaran kommer eller under vilka omständigheter plagget sytts. Vi har hört om sömmerskorna som dog när en klädfabrik i Bangladesh rasade, och om asiatiska barn som bleker våra jeans, men det är svårt att veta hur vanliga olika slags missförhållanden är även om olika certifikat hjälper kunden på vägen.

Det kan ibland vara knepigt också för försäljaren att spåra etisk hållbarhet och förvissa sig om att kedjan har en rimlig miljöpåverkan och att den garanterar social rättvisa i alla länkar, säger Satumaija Mäki, hållbarhetsexpert vid textil- och modeindustrins branschförbund. Bara att fastslå från vilket land ett plagg kommer kan vara vanskligt.

– Bomullspartier som köps in till Europa är ofta blandningar av råvara från flera länder. Textilindustrin har alltid varit en global bransch. Lappen med texten "Made in" säger bara var plagget är hopsytt, säger hon.

Å andra sidan kan konsumenten bidra till plaggets hållbarhet efter köpet.

– För kläder som används länge kommer upp till två tredjedelar av miljöeffekterna från hur du tvättar dem, säger Mäki.

Hur etiskt hållbart plagget är fram till köpet beror rent generellt på tillverkarens koncept. Många varumärken håller sig med certifierad tillverkning för att garantera hållbarheten. Textilbranschen använder ett koncept som kallas BSCI för att fabriker i så kallade riskländer ska hålla en ekologisk och social hållbarhetsstandard, men kunden i klädaffären kan inte veta om det eftersom inga produkter BSCI-stämplas.

– Den medvetna kunden gör klokt i att fråga efter certifierade produkter eller ekologiska råvaror. Genom att följa skötselinstruktionerna förlänger kunden plaggets livslängd, säger Satumaija Mäki.

Inhemskt och hållbart

För många konsumenter är inhemskt synonymt med hållbart, men färre känner till att ytterst få plagg av inhemska varumärken är tillverkade i Finland. Inhemskt inom textilvaror syftar snarare på att designen än på symaskinsjobbet. Till exempel Nanso är ett inhemskt varumärke som lagt ner all produktion i Finland.

– Många av våra produkter har redan länge klippts i Tallinn, men vi värnar minst lika mycket om hållbarheten som förut, säger vd Antti Rönkkö.

Det är ett mönster i textilbranschen att aktörerna är nischade och sammanlänkade i nätverk. Det är delvis den inhemska textilindustrins räddning, att man kan nischa in sig på design. På AGN:s fabrik i Tallinn, inte långt från Protex Balti, klipper och syr personalen Nansoplagg.

– De här jobben är eftertraktade. En del av vår personal har jobbat ända från starten för tjugofem år sedan, säger produktionschefen Kristi Lell.

Sextiofem sömmerskor jobbar vid AGN:s textilfabrik som bland annat syr kläder åt Nanso. Sömmerskorna får ersättning för övertid och bonuslön om de jobbar med fler symaskiner. Bild: Peter Buchert

Antti Rönkkö är nöjd med samarbetet.

– Leveranserna från Estland håller både tidtabeller och kvalitetsmått.

Kräver mer än lagen

När produktion och beställare befinner sig längre bort från varandra blir hållbarhet genom certifiering en svåröverskådlig process, men Halti som säljer sporttextilier anser att det är mödan värt.

– Vi vill överträffa de krav som lagen förutsätter, säger produktionschefen Kristina Öhrnberg.

Halti designar sina plagg så att materialsvinnet ska bli minimalt, och förutsätter att producenterna redogör för varje komponent i tillverkningen. Halti har minskat på antalet underleverantörer för att få bättre insyn.

– Vi försöker ha koll på alla underleverantörer, men det är svårt, säger Öhrnberg.

Halti kvalitetskontrollerar sina produkter internt, men långt innan varan nått Finland har externa granskare kollat upp att BSCI-konceptet följs till punkt och pricka på alla fabriker som tillverkar någonting åt Halti. De rapporterar eventuella brister i fabrikerna.

– Jag går igenom varje detalj med varje fabrik. Det är på mitt och på deras ansvar att allt rättas till. Vanligen handlar det om brister i uppföljningen av personalens arbetstid, säger Kristina Öhrnberg.

Att framstegen ibland verkar dröja kan bero till exempel på att samma asiatiska tillverkare kan leverera till otaliga europeiska kunder.

– Alla kräver inte samma standarder som vi, säger Öhrnberg.

Marimekko tillverkar fortfarande merparten av sina textiler i Finland. Fabriken i Hertonäs producerar en miljon klippta tyger om året. Det ingår i Marimekkos hållbarhetsstrategi att öka andelen certifierad bomull i tygerna, säger Milla Asikainen. Bild: Peter Buchert

FAKTA

En bransch i förändring

Textilbranschen sysselsatte 65 000 personer i Finland år 1975. I dag är vi nere i 5 000, och allt färre jobbar med produktion, relativt fler med design och kvalitetskontroll.

Kundernas efterfrågan på hållbarhet påverkar branschen. I dag går det att köpa certifierade kläder av olika slag, som ekologiska eller rättvisemärkta varor. BSCI-konceptet garanterar givna etiska och sociala standarder på textilfabriker i riskländer (främjar arbetssäkerhet, utesluter barnarbete och följer upp arbetstider), men plagg som tillverkats på BSCI-fabriker har ingen särskild märkning.

Om skandaler inom produktionen i till exempel Asien dyker upp rekommenderar textil- och modeindustrins EK-anslutna branschförbund att finländska kunderna uppmuntrar klädföretagen att kräva mer av producenterna heller än bojkott. Finska företag kan sällan diktera produktionsvillkoren på fabriker som tillverkar kläder till hela världen, däremot förbättra dem genom exempelvis BSCI-konceptet.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08