Terrorn tvingar politikerna att tänka om

Frankrike befinner sig i en mycket svår situation. Så gott som varje dag avslöjas nya terrorplaner. Men det är inte tal om att ge efter för rädsla och hotelser, fransmännen är för en gångs skull eniga, skriver Gunn Gestrin.

Unga flickor är det senaste tillskottet till mördarkommandona i Frankrike för Islamiska statens (IS) räkning. Fyra unga kvinnor anhölls nyligen, misstänkta för försök till bilbombsattentat. Trots undantagstillstånd fortsätter attentatsförsöken. Samtidigt har valkampanjen inför vårens presidentval inletts. Säkerhetskontrollerna är många och soldater med k-pistar patrullerar på bulevarderna.

De visade sig att de häktade kvinnorna bara är en bråkdel av otaliga i det nätverk av fanatiska islamister som IS fjärrstyr i Europa. I Syrien-Irak har kvinnornas uppgift varit att föda barn, nya IS-krigare, men i Europa har IS börjat använda sig av flickor som fjärrstyrs via internet och virtuellt gifts bort med IS-krigare.

Den första anhållna flickan, Inès M., 19 år, hade anmälts av sin far som försvunnen söndagen den 4 september. Torsdagen den 8 hittade polisen henne och tre andra kvinnor i Parisregionen, i Essonne. Sarah H., 23 år, knivhögg en av poliserna som upptäckt dem.

En av kvinnorna var hemma i Provence men hade varit i internetkontakt med de övriga. Alla hörde till ett nätverk av de värsta islamisterna, de som står bakom morden i Paris, i Sydfrankrike och i Bretagne. Kontaktmannen heter Rachid Kassim, fransk medborgare i "kalifatet" i Syrien.

Men politiken är ett lika hett samtalsämne som terrorismen. Våren 2017 är det presidentval. François Hollandes fem år vid makten har blivit en besvikelse för en väldig majoritet av fransmännen. Så gott som inget av sina löften har han uppfyllt. Arbetslösheten skulle sluta öka, skolorna skulle fungera bättre, EU-avtalen omförhandlas. Fienden för Hollande var finansvärlden. Nu har presidenten fått vända på steken och stöda företagen för att förbättra sysselsättningen, förgäves. Skattebördan har ökat kraftigt. I EU-frågor har ingenting skett, utan Hollande har snällt följt Angela Merkel i spåren.

Ingen fransk president under den femte republiken har legat så lågt i popularitet som Hollande, 82 procent av fransmännen är missnöjda. Inte minst har missnöjet ökat bland hans partikamrater, socialisterna. Han tänker bara på omval, heter det, fast han praktiskt taget ingenting har gjort, allting har utmynnat i kompromisser.

Hollandes regering är ingen vänsterregering. Och vad värre är: hans regering, som har parlamentsmajoritet, har i brist på stöd tvångsgenomdrivit lagar som den företagarvänliga arbetstidslagen, genom att göra den till en förtroendefråga. Just den lagen har betytt en uppspjälkning av socialistpartiet, i regeringstrogna, en stark yttervänsterflygel, men också en högerflygel. Denna leds av den förra budgetministern och Hollandes före detta skyddsling, avhopparen ur regeringen, "förrädaren" och konkurrenten Emmanuel Macron.

Vänstersocialisterna har länge krävt primärval inför presidentvalet och det blir av i januari. Åtminstone sju kandidater verkar klara, bland dem ex-ministrarna Arnaud Montebourg och Benoît Hamon. Socialistpartiets primärval, öppet för alla vänstersinnade, hålls den 22 och 29 januari. Det verkar klart att också Hollande ställer upp i primärvalet, trots vänsterflygelns protester. Gör han det inte, är en naturlig ersättare premiärminister Manuel Valls, strängare än Hollande i säkerhetsfrågor.

I sista ögonblicket har Hollande och regeringen Valls försökt förbättra sitt rykte. Nu gavs ett budgettillägg som gagnar fyra kategorier, företagen, medelklassen och fattiga pensionärer. Sammanlagt lovar regeringen skatteeftergifter om två miljarder euro, trots att villkoret, minst 1,7 procent ekonomisk tillväxt 2017, inte uppfylls. Till detta kommer fem efterskänkta miljarder för skattebetalarna de senaste åren, men dessa kan inte kompensera skattehöjningarna om 35 miljarder sedan Hollande trädde till 2012.

Budgeteftergifterna är riktade direkt till Hollandes eventuella väljare. För företagen efterskänks knappa fyra miljarder utöver de 32 miljarderna under tidigare år enligt ett samarbetsavtal för sysselsättning.

Också högern håller för första gången primärval, den 20 och 27 november. Åtta kandidater har lyckats få det nödvändiga stödet för att ställa upp. Motståndet inom det egna partiet mot Nicolas Sarkozy är nästan lika stort som protesterna mot Hollande bland socialisterna. Sarkozy vill vara den som garanterar fransmännens säkerhet. Partikollegan, förra premiärministern Alain Juppé, som har större väljarunderstöd, anklagas för obeslutsamhet, men det är socialistregeringen som ansvarar för att 238 personer dödats i terrorattacker de senaste arton månaderna.

Sarkozy föreslår att en specialdomstol för terroristfall inrättas, en nationell säkerhetsdomstol. Han vill också placera alla misstänkta i preventivt häkte, precis som mentalsjuka eller olagligt invandrade. Hollande sade nyligen att Sarkozy utgör ett hot mot rättsstaten, men Sarkozys svar är att Hollandes slappa regering är en säkerhetsrisk för fransmännen.

Ett problem för Nicolas Sarkozy som presidentkandidat är de många rättsfallen han är inblandad i. Hans tillåtna valbudget 2012 överskreds med 22 miljoner euro, mest genom fiffel av en valmötesarrangör. Återstår att bevisa i vilken mån Sarkozy själv kände till överskridningen. Utöver de två stora partierna Socialisterna och Republikanerna (LR), håller åtminstone De gröna primärval.

Andra kandidater ställer upp utanför partierna, som yttervänsterns Jean-Luc Mélanchon, före detta socialistminister. Det är nästan oundvikligt att ytterhögerns Marine Le Pen blir den ena av de två kandidater som går till presidentvalets andra omgång. Valet kanske står mellan ytterhöger och höger.

Frankrike befinner sig i en mycket svår situation. Så gott som varje dag avslöjas nya terrorplaner. Kvinnokommandots planerade mål var Eiffeltornet, som de misslyckades med att närma sig. Deras bil som var avsedd att sprängas, lastad med sex kosangasburkar, hittades i närheten av Notre Dame-katedralen, efter varning av en kaféägare. Planenligt skulle kvinnorna också slå till mot järnvägsstationen Gare de Lyon.

Men fransmännen är för en gångs skull eniga, det gäller att inte låta sig skrämmas. Polisen och armén har fått ta emot tusentals flera unga arbetssökande än vanligt och också frivillig arbetskraft. Också vanligt folk håller utkik. Det är inte tal om att ge efter för rädsla och hotelser. För politikerna gäller det att försöka tänka i nya banor.

Gunn Gestrin Frilansjournalist som är specialiserad på Frankrike

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning