Terapigarantin ska rädda liv – personalbrist på svenska ett faktum

Pia Hytönen, ordförande för Mentalhälsopoolen, och Alviina Alametsä, projektledare för terapigaranti-projektet, överräcker medborgarinitiativet till riksdagens lagstiftningsdirektör Tuula Kulovesi och biträdande generalsekreterare Timo Tuovinen. Bild: Mielentervayspooli

Fram till 2016 sjönk självmordsstatistiken i Finland stadigt. Sedan svängde det och 2017 begick över 100 barn och ungdomar självmord. Också personer som står i vårdkö till psykiatrisk vård har tagit sitt eget liv.

– Sådant borde inte få hända, säger Alviina Alametsä, koordinator för projektet om terapigaranti vid Mentalhälsopoolen.

Medborgarinitiativet för en terapigaranti överlämnades till riksdagen på tisdagen. Innehållet i initiativet är i sin korthet att öka på resurserna för psykisk vård på de kommunala vårdcentralerna. Vården ska komma närmare kommuninvånaren och den ska garanteras inom trettio dagar.

– Vi tror på allvar att det här initiativet kan rädda människoliv.

Initiativet som gäller en terapigaranti skulle i bästa fall leda till att hälften av regeringens sysselsättningsmål på 75 procent uppnås. I Finland beror största delen av både sjukpensioneringar och sjukfrånvaro på psykisk ohälsa.

– På många sätt vore det humant, men också ekonomiskt lönsamt, att förverkliga initiativet, säger Alametsä.

Garanterar tillgång till psykoterapi eller annan psykosocial vård efter första besöket hos vårdcentralen.

Ingen specialistdiagnos behövs för att påbörja vården.

Enligt forskning är psykosociala korttidsinterventioner en effektiv vårdmetod.

Efter en tidig terapiperiod utvärderas situationen och klienten styrs vid behov vidare till FPA-stödd terapi eller specialistsjukvård.

Terapigarantin beräknas kosta 35 miljoner om året. Cirka fem miljoner går till fortbildning av personal.

Besparingen från terapigarantin är cirka fem gånger så stor som kostnaden; användningen av sjukförmåner minskar, sjukfrånvaron minskar och det sker en minskning av hälsovårdens andra tjänster.

Efterfrågan har exploderat

Tove Hertzberg, psykiater vid Helsingfors universitetssjukhus (HUS), säger att terapigarantin är välkommen. Hon ser det som ett led i att tvinga kommunerna att satsa mer på lågtröskeltjänster inom psykiatrin.

Ett system som funnits i både Esbo och Vanda i ett års tid, är att den offentliga hälsovården kan erbjuda snabba korttidsterapier genom en betalningsförbindelse.

– Det enda dåliga jag hört om systemet är att efterfrågan på terapi har exploderat och det är svårt att hitta terapeuter.

Hertzberg säger att tröskeln för att söka sig till terapeutiska tjänster har sjunkit, ibland till den grad att normala livssvårigheter börjar jämföras med depression.

– Nu söker man hjälp för saker som tidigare varit en del av det vanliga livet.

Brist på personal

Psykoterapeuten Maria Sundblom Lindberg välkomnar en terapigaranti. Hon säger att idén att få vård på en månad i sig är briljant och att en korttidsterapi på 10 till 20 sessioner är något som väldigt många kunde dra nytta av.

– En del behöver kanske inget mer, och resten kan sedan få en utvärdering och bli slussade till nästa instans.

Verkligheten för en person som behöver psykisk vård är för tillfället den motsatta – det finns en djungel av vårdformer och vägen till hjälp är lång. Sundblom Lindberg är frustrerad på de ofta upp till nio månader långa väntetiderna och jämför den psykiska ohälsan med somatiska sjukdomar.

– Inte sitter man ju heller på akuten i nio månader för en sjukdom som gör en sängbunden.

Den stora frågan enligt Sundblom Lindberg är vem det är som ska stå för den psykiska vården om terapigarantin förverkligas. För tillfället råder det en skriande brist på terapeuter i hela landet och speciellt i huvudstadsregionen.

– Och särskilt på svenska.

Tidig hjälp minskar belastningen

Alviina Alametsä som är en av drivkrafterna bakom terapigarantin säger att initiativet bygger på en budget där fortbildning finns inkluderat.

– Det kommer att behövas psykoterapeuter, psykologer och sjukstötare. Yrkesgrupper som genom en kort fortbildning kan ge korttidsterapi.

Alametsä säger att det verkligen råder brist på psykoterapeuter men säger att terapigarantin i sig skulle hjälpa upp situationen.

– Många psykoterapeuter har treåriga vårdperioder. Om man sprider ut de här vårdperioderna så att fler får kortare vård genast när den behövs, så borde problemet lösas av sig självt. Om hjälpen börjar erbjudas tidigt, skulle belastningen på psykoterapeuterna småningom minska, säger Alametsä.

En person som är i arbetslivet eller studerar blir ofta hänvisad till en FPA-stödd rehabiliterande psykoterapi. För att få terapin måste personen först träffa en psykiater minst två gånger under tre månaders tid.

Psykiatern kan förorda en FPA-stödd rehabilitering och skriver då ett utlåtande som skickas till FPA tillsammans med en rehabiliteringsansökan.

En psykiatrisk diagnos måste finnas för att kunna söka stöd från FPA.

FPA godkänner eller förkastar ansökan enligt sina behandlingstider och köer som kan vara upp till två månader.

Vid ett godkännande måste den sökande personen själv hitta en terapeut som hen sedan förbinder sig till. Terapin pågår ofta i upp till tre år, en ny ansökan måste göras varje år. Terapeuten måste uppfylla vissa krav av Valvira och FPA.

Efter en treårig terapi blir personen ålagd en femårig karens då FPA:s rehabiliterande psykoterapi inte kan sökas.

FPA ersätter maximalt 57,60 per terapisession, resten betalar personen själv. FPA beviljar 80 timmar terapi per år.

Personer som är utanför arbetsliv och studier kan inte söka FPA-stödd rehabilitering.

Att bekosta sin egen terapi kan kosta mellan några tior till över hundra euro per session.

Källor: fpa.fi, mieli.fi

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning