Teknologin Finlands effektivaste bidrag mot klimatutmaningen

De största utsläppskällorna är den fossila energisektorn, 80 procent, lantbruket och industrin vardera ungefär 8 procent. Proportionerna visar var åtgärderna måste sättas in.

Romklubben fick i början av 1970-talet en större publik att uppmärksamma jordklotets begränsade naturtillgångar. Naturskyddet växte fram i det internationella medvetandet. Hos oss profilerade sig Koijärvirörelsens unga aktivister i slutet av 1970-talet som en ny naturskyddsaktör, sedermera organiserad till De gröna.

Miljödebattens kärna är de fossila bränslena, koldioxidutsläppen, och klimatets uppvärmning som drabbar olika områden olika. Om det värsta scenariot besannas, kommer stora områden på grund av hetta och torka att bli obeboeliga. En massiv folkvandring bland annat från Afrika till Europa är att vänta.

De största utsläppen har Kina, Indien, USA och Ryssland, i stort hälften. Kina ensamt står för en fjärdedel, Finland för ungefär 0,15 procent. De största utsläppskällorna är den fossila energisektorn, 80 procent, lantbruket och industrin vardera ungefär 8 procent. Proportionerna visar var åtgärderna måste sättas in.

Petteri Taalas, auktoritativ generalsekreterare och högsta chef för FN-organet World Meteorogical Organization (WMO), under vilken Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) lyder, tar del i debatten. I sin nyutkomna bok (fritt översatt från finskan "Klimatförändringen sedd med klimatvetenskaparens ögon", Tammi 2021). understryker han kraftigt den fossila energisektorns avgörande roll i klimatuppvärmningen. De övriga källorna spelar en mindre roll. Klimatdebatten kretsar alltför mycket kring oväsentligheter, menar generalsekreteraren. – Ät ditt kött och ta ditt flyg utan samvetskval, var Taalas budskap i en tv-intervju.

Målmedvetna satsningar krävs för framsteg och utveckling. Där gäller input mot output. Insatsen ställs i proportion till det förväntade utfallet. Målet är att se träden för skogen, alla insatser är inte mödan värda. Parallellt borde exempelvis Finlands globalt marginella utsläpp, utan resurskrävande extrainsatser utöver våra internationella överenskommelser, räcka till. Det skulle vara en grov överskattning att som somliga tro, att Finland – ens i egenskap av klassens primus och med eventuella extraordinära exempels makt – skulle kunna påverka den globala energisektorns fossila utsläpp.

Statsmaktens nyss offentliggjorda allokering av EU:s återhämtningsfond, nu knappt 2,1 miljarder euro, är genomtänkt. Bland annat investeras cirka 820 miljoner i den så kallade gröna transformationen – EU:s villkor – varav 640 miljoner i energisektorn, industrin och fossilsnåla innovationer. Därtill satsas drygt 200 miljoner på digitaliseringen. Målet är att minska utsläppen med 6 procent innan utgången av 2025.

För att skydda investeringarna borde riskkapital och nya resurser med hög riskprofil aktiveras och organiseras för att yttermera finkamma och inklusive finansiering mångsidigt bistå uppstartsföretag och mindre tillväxtbolag. Uppdraget skulle vara att utgöra ett inhemskt alternativ för bolagen i stället för att bli uppköpta till utlandet.

Den globala målsättningen på sikt är koldioxidneutralitet, nu anammad av 120 länder. Teknologin är det effektivaste svaret på klimatutmaningen och det fossila utsläppet. Vi har det tekniska kunnandet. Klustrets ökade resurser öppnar för att ta fram innovativa och epokgörande tekniska problemlösningar för en växande efterfrågemarknad. Låga utsläpp är en konkurrensfaktor.

Konstellationen öppnar en möjlighet vi inte får missa.

Ove Ohlström, Helsingfors Petteri Taalas förnamn korrigerat 20.4.2020, kl. 13.46

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning