Teknologiindustrins omvälvande besked: Tar avstånd från branschavtal

Teknologiindustrin väljer nu en liknande väg som Skogsindustrin tagit, och slutar med nationella kollektivavtal. Bild: Mostphotos

Sedan Skogsindustrin beslöt att sluta med nationella kollektivavtal och gå in för att förhandla företagsvis har det spekulerats kring vem som följer efter. Teknologiindustrins styrelse beslöt ta steget – men förverkligar det på ett annat sätt.

– Målet har redan länge varit att förhandla mer på företagsnivå, där man vet mer om hur det går i det enskilda företaget, motiverar styrelseordförande Marjo Miettinen beslutet som fattades i styrelsen på onsdagen.

Beslutet är en omorganisering av verksamheten som i praktiken sker så här: Teknologiindustrin upphör med att sluta nationella kollektivavtal, men grundar samtidigt en ny förening, Teknologiindustrins arbetsgivare.

Teknologiindustrins arbetsmarknadsdirektör Minna Helle. Bild: Teknologiindustrin

Till den föreningen flyttas all verksamhet och expertis som gäller kollektivavtal, och företagen kan ansluta sig även till föreningen om de i fortsättningen vill ha en mer kollektiv grund för sina förhandlingar om arbetsvillkoren. De fortsätter även vara medlemmar i Teknologiindustrin.

– I framtiden ska föreningen vara den som gör nationella branschavtal, och Teknologiindustrin slutar med det. Vi ger över besluten till företagen om de vill ha egna avtal eller vara med i den nationella funktionen, vad som passar dem bättre, säger Miettinen.

Möjligheten att välja grundar sig, säger Miettinen, på att de 1 600 företag som är medlemmar i Teknologiindustrin är mycket olika och särskilt av olika storlek, och har därför olika förutsättningar att sköta avtalsförhandlingarna själva.

– Under coronaepidemin har läget dessutom förändrats, så att det för en del går bra och för andra mindre bra.

Teknologiindustrins arbetsmarknadsdirektör Minna Helle uppger inte hur stor del av företagen som kan tänkas hålla kvar kollektiva förhandlingar och hur många som går ur, men säger att det "finns ett intresse för båda".

– Det ges ofta en bild av att arbetsgivare vill ha lokala avtal för att sänka löner, men det är inte avsikten. När lönerna ses över tror vi att man företagsvis kan förverkliga metoder som stöder produktivitet, ny kunskap och nya verksamhetsmodeller, vilket i sin tur skulle ge grund för en bättre löneutveckling, säger Helle.

Miettinen säger att hon hoppas att samarbetet är bra mellan personal och arbetsgivare, och rekommenderar att personalens representanter ges en stark roll.

– Det kan vara en styrelserepresentant, säger Miettinen, eller andra former av samarbetsfunktioner.

Fackcentralen Akava kommenterar dock det med att en rekommendation inte räcker.

Skogsindustrin beslöt i höstas att sluta förhandla om nationella branschavtal och enbart gå in för förhandlingar i företagen. Redan då spekulerades i att fler branscher går liknande väg.

Läs mer: Vem förhandlar lönen? Det här innebär Skogsindustrins beslut i höstas

Teknologiindustrins vd Jaakko Hirvola. Bild: Teknologiindustrin

Teknologiindustrins vd Jaakko Hirvola säger att han själv ser steget som rätt "måttligt".

– Men det är ett startskott i en ny utvecklingsfas. Vi ska se vad som föds ur det. Jag utmanar alla andra också att förnya sig, säger Hirvola.

Regeringen fick besked

Hirvola säger att de centrala ministrarna i den SDP-ledda regeringen fick information om planerna redan under torsdagsmorgonen. Också branschens löntagarfack hade informerats i förväg.

För regeringen kommer beskedet vid en tidpunkt då de politiska försöken att utveckla de lokala avtalen inte rört på sig, och Teknologiindustrin medger att de varit besvikna över det.

En följd av att frångå nationella avtal är att det kan bryta ner underlaget för allmänbindande kollektivavtal. Minna Helle säger att det inte är en central avsikt att ändra reglerna om allmänbindande avtal, och att nationella avtal kan slutas i den nya föreningen vars verksamhet inleds i augusti. Men samtidigt krävs ändå att minst 50 procent av personalen inom en bransch ska arbeta i företag som tillhör ett branschavtal. Om det blir färre än hälften i det nationella avtalet finns inte grunderna för allmänbindande avtal längre.

Ros och ris

Reaktionerna på beskedet kom snabbt. Centralhandelskammarens vd Juho Romakkaniemi välkomnar beslutet i ett pressmeddelande.

"Det här är ett litet steg för Teknologiindustrin, men ett stort kliv mot friare avtal på arbetsplatserna, arbetstagarnas verkliga rätt att organisera sig lokalt och förhandla om arbetsvillkor som tjänar alla bättre", skriver Romakkaniemi i ett pressmeddelande.

Företagarna i Finland säger sig stödja Teknologiindustrins beslut och kallar lösningen viktig och välkommen. Vd Mikael Pentikäinen säger i ett pressmeddelande att den ökar lokala avtal och företagens möjligheter att välja det avtalssätt som passar dem. Han talar om en "oundviklig förändringarnas vind som blåser genom arbetsmarknaden", och som är något som företagarnas intresseorganisation länge har efterlyst.

Pentikäinen hälsar också till regeringen och vill se lagändringar som skulle försätta lokala avtal i en jämlik position.

Från arbetstagarhåll är kommentarerna däremot kritiska.

Fackförbundet JHL kritiserar via sin ordförande Päivi Niemi-Laine Teknologiindustrin för att äventyra hela avtalssystemet och arbetsfreden, och gunga båten "just då Finland behöver komma på fötter efter coronakrisen".

På akademikercentralen Akava uttrycker ordförande Sture Fjäder oro för att de allmänbindande kollektivavtalen så här är hotade, och menar att kommande avtalsförhandlingar försvåras. Även han kritiserar tidpunkten. Enligt honom skulle det i stället behövas stabilitet och samarbete i tider av kris, som han säger i ett pressmeddelande.

De högre tjänstemännens förbund YTN uppger att man fortsättningsvis vill avtala om arbetsvillkor i nationella avtalsförhandlingar. YTN är den största avtalsparten inom teknologiindustrin.

Ordförande Teemu Hankamäki säger i ett pressmeddelande att tiden utvisar hur många av de nuvarande medlemsföretagen i Teknologiindustrin som ansluter sig till den nya föreningen. Han menar ändå att beslutet innebär att den allmänbindande funktionen går förlorad, och att det försvagar löntagarnas position betydligt.

LÄS OCKSÅ: Skogsindustrin ger upp sin förhandlingsposition

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Mångsidiga museiupplevelser lockar till Lahtis

Mer läsning