Teknologiindustrin nådde resultat – så här fortsätter den långa förhandlingsvåren

Förhandlade själva. Sedan ytterligare ett medlingsbud fick nej har Industrifacket (på bilden) och Teknologiindustrin fortsatt förhandla utan medling. Teknologibranschen har varit avtalslös sedan sista oktober. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

En knut kan vara löst då teknologiindustrin efter flera månader av förhandling nådde ett utkast till avtal. I januari går handelns avtal ut och i slutet av mars den offentliga sektorns avtal. Elektrikerbranschen har samtidigt varslat om lång strejk.

Industrifacket och Teknologiindustrin nådde ett förhandlingsresultat på fredagen, efter drygt två månader av avtalslöst tillstånd.

Vändningen kom efter att ett medlingsbud förkastats före jul, och parterna fortsatte förhandla på egen hand. Förhandlingsresultatet ska ännu behandlas av parternas beslutande organ och innehållet blir offentligt på lördagen, meddelar Teknologiindustrins arbetsmarknadsdirektör Minna Helle. Industrifackets styrelse samlas på lördag klockan 12.30.

Avtalet är den öppning som många andra branscher väntat att ska bana väg för den allmänna lönelinjen.

I slutet av januari går många avtal ut, och förhandlingar har redan inletts på flera håll utan visshet om vad nivån blir i industrin. En tvistefråga i industrins förhandlingar har också varit de 24 extra arbetstimmarna som kom med konkurrenskraftsavtalet. Industrifacket har krävt att de slopas, men till vilket pris det sker och hur det påverkar lönerna har varit föremål för armbrytning.

De kommande veckorna fylls av förhandlingar vid många bord. De som borde få ett nytt avtal vid utgången av januari är inte minst över 200 000 anställda inom handeln. Servicefacket Pam knöt före jul ett avtal för skidcentren, men också det avtalet har kommande lönelinje öppen, precis som Postens avtal tidigare i höstas.

Hela byggbranschens avtal löper ut den sista april. Men före det kommer alla de anställda inom kommunerna, staten, kyrkan och universiteten, vars avtal löper ut den sista mars.

Elektriker i lång strejk – "Kan bryta fjärrvärmen"

Januari präglas redan av en lång strejk som delvis överskuggats av medlingen i den övriga industrin. Det är fråga om Elektrikerförbundet, som nu förlängt strejker ända till slutet av januari. Bland de bolag där elektrikerna strejkar finns Outokumpu, Konecranes, Meyer, Boliden i Karleby och SSAB.

Från och med torsdagskvällen gäller strejken också kraftverk och eldistributörer längs hela västkusten. Karleby Energi, Tornion Voima, eldistributören Aurora Torneå och VSV-Energia i Nystad är nu föremål för elektrikerstrejken.

Energiindustrin har kallat strejkerna för ett hot mot arbetsfreden och olagliga. Direktör Kari Laaksonen vid Energiindustrin uppger att stödstrejkerna kan leda till att hushåll får problem med värmeförsörjningen på västkusten.

– De fastigheter som får fjärrvärme kan bli utan värme. Det gäller både hushåll och sjukhus och andra fastigheter. Stödstrejkerna kan dessutom bryta elförsörjningen i företag och störa produktionen, säger Laaksonen i ett pressmeddelande.

Elektrikerförbundets konflikt handlar också om ställningen mellan två fackförbund. Tvisten handlar om vem som ska representera elektrikerna på arbetsplatserna. Den går tillbaka till 2017, då förbundet miste sina egna kollektivavtal och elektrikernas arbetsvillkor i huvudsak avtalades av Industrifacket, så när som på ett protokoll med några avvikelser för elektrikernas del.

Elektrikerförbundets ordförande Sauli Väntti jämför läget med härvan inom Posten i höstas, då paketsorterare skulle flyttas till ett annat kollektivavtal.

– Motsvarande hände oss 2017, säger Väntti.

Nu vill förbundet ha kvar sina förtroendemän, medan arbetsgivarna anser att förtroendemännen inte kan vara från ett annat förbund än Industrifacket, som de huvudsakligen avtalar med också för elektrikernas del. Energiindustrin anser att konflikten bryter arbetsfreden på grund av en kamp mellan facken och vill se förändringar i strejkrätten.

– Det uppstår en märklig situation på sådana arbetsplatser där en majoritet av de anställda är våra medlemmar, anser Väntti å sin sida.

Han säger att strejkerna hade kunnat avblåsas genom att arbeta vidare på det protokoll som gäller elektrikerna, men han "förvånar sig över" att det dröjt med att få in en tid hos riksförlikningsmannen för att kunna fortsätta medlingen. Elektrikerförbundet uppger att man är beredd att utöka strejkerna om det inte rör på sig.

Lärarfacket OAJ:s Olli Luukkainen, Kommunarbetsgivarnas Markku Jalonen och vårdarfacket Tehys Millariikka Rytkönen har redan helt olika syn på om det går att genomföra ett löneprogram i den offentliga sektorn. Kommunernas, statens, kyrkans och universitetens kollektivavtal går ut den sista mars. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Vårdare och lärare vill ha löneprogram

Särskilt den offentliga sektorns förhandlingar har sett mycket svåra ut redan i förväg, med tanke på hur långt ifrån varandra parterna står.

Vårdfacken Tehy och Super aviserade redan i fjol att de önskar ett tioårigt löneprogram, där löneförhöjningarna årligen skulle vara 1,8 procentenheter högre än den allmänna linjen i industrin. Enligt Tehys ordförande Millariikka Rytkönen skulle det kräva att staten öronmärker 100-150 miljoner årligen, medan Kommunarbetsgivarnas ordförande Markku Jalonen säger att det med ränta på ränta skulle bli uppemot åtta miljarder på tio år, och att kommunernas ekonomi redan är i ett så dåligt läge att det är omöjligt.

Vårdbranschen får medvind i en enkät utförd av Yle: Nästan åtta av tio finländare anser att vårdpersonalen borde få större lönepåslag än andra. Elva procent är emot det, medan tio procent säger att de inte vet.

Rytkönen gläder sig över stödet i Yles enkät.

– Finländarna har förstått att våra krav inte är så stora då de gäller lågavlönade, skriver Rytkönen på Twitter.

Enligt Tehy motsvarar 1,8 procentenheter i snitt 44 euro på en vårdarlön.

Lärarfacket OAJ anser att löneprogram behövs på bredare front än inom vården. Lärarfacket och de högutbildade vårdarna efterlyser alla ett mångårigt program som stegvis skulle lyfta startlönerna till omkring 3 000 euro. Ett av lärarfackets mål är också att få de 10 000 medlemmar som arbetar inom kommunernas dagvård in i lärarnas kollektivavtal.

Elektrikernas strejk avviker från den tidigare industristrejken och mekaniska skogsbranschens lockout. I elektrikernas fall handlar det om en strid om förtroendemän, och arbetsgivarna riktar kritik mot att den bryter arbetsfreden. Bild: Sami Halinen/Lehtikuva

Teknologiindustrin nådde ett förhandlingsresultat på fredagen, efter att avtalet gick ut redan i slutet av oktober. Det senaste medlingsbudet, som förkastades före jul av båda parter, skulle ha höjt lönerna 2,4 procent under två års tid. Även kemibranschen och den mekaniska skogsindustrin har varit avtalslösa sedan hösten.

En central fråga i många branscher är de 24 arbetstimmar utan extra ersättning som kom med konkurrenskraftsavtalet. Industrifacket har gått i täten med att vilja förhandla bort dem. Även offentliga sektorns branscher vill ha bort de 24 timmarna.

Bakom Elektrikerförbundets strejk står en strid om vems förtroendemän som ska representera medlemmarna inom industrin, efter att arbetsvillkoren i huvudsak flyttats till Industrifackets avtal. Arbetsgivarna anser att strejkerna bryter arbetsfreden, eftersom det finns ett gällande kollektivavtal med Industrifacket.

I den offentliga sektorn är trycket på löneförhöjningar stort. Krav på löneprogram har lagts fram sedan 2018. Nu vill vårdfacken Tehy och Super ha 1,8 procentenheter mer än den allmänna linjen. Även lärarfacket och andra högt utbildade offentligt anställda vill ha mångåriga löneprogram och större ingångslöner.

31.1.2020 löper kollektivavtalen ut bland annat inom handeln för över 200 000 anställda, men också delar av skogs-, trä- och bioindustrin, ett antal tjänstemannaavtal, trädgårdsindustrin, livsmedelsindustrin, apoteken, Alko och tidningspressen, bland annat. Transportbranschernas avtal innehåller ett optionsår efter sista januari.

31.3.2020 löper kollektivavtalen ut för omkring 800 000 finländare som anställda av kommunerna, staten, universiteten och kyrkan. Då löper avtal ut också för bland annat turismbranschen och teatrarna.

30.4.2020 utlöper ett flertal kollektivavtal inom byggbranschen, totalt omkring 90 000 personer, samt för bland anat väktarbranschen.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning