Taru Tujunen: Partierna står inte längre ensamma på scenen

Maktens väg i samhället håller på att förändras. Samhällsstrategen och Samlingspartiets tidigare partisekreterare Taru Tujunen funderar i dagens HBL-intervju på vilka vägar makten tar och vad det innebär. – I den digitala och globala världen finns förtroendet mellan människor. Det är en väsentlig skillnad från den analoga världen där makten fanns i en uppifrån och ner-hierarki, säger hon.

Finlands tuffaste spinndoktor har hon kallats, Taru Tujunen. Epitetet fick hon som partisekreterare för Samlingspartiet för tio år sedan.

Vad gör hon i dag? Vi är nyfikna på om hon fortfarande har lika stort inflytande.

Hon är svårflirtad när det gäller att få en intervju men när vi till slut träffas är hon alert och närvarande. Hon ber om ursäkt för att det dröjde innan vi hittade en tidpunkt för samtalet.

– Vill du ha kaffe? frågar hon och gör en gest mot designkannorna som dukats upp på ett litet bord.

Vi sitter i fåtöljer med sirligt snitt, bakom henne på väggen hänger en tavla föreställande två tuffa pantertanter, den ena med en cigg i munnen. Inredningen är en halsbrytande blandning av stilar.

Tujunen skrattar gott när jag säger att den röda tråden i hennes yrkesliv tycks vara att leda organisationer i förändring och att det måste vara ett svårt jobb.

– Haha, inte vet jag det. Nej, det kan jag inte påstå att det är, säger hon och tar en klunk vatten.

Profil

In på livet

Namn: Taru Tujunen.

Född: 17 november 1970 i Stockholm.

Bor: I Borgå, det är mitt hem. Ifall jag någonsin flyttar därifrån kommer jag alltid att ha kvar ett ställe där att återvända till.

Familj: Man och dotter (som går i svenskt språkbad).

Utbildning: Pedagogie magister från Joensuu universitet.

Känd som: Partisekreterare för Samlingspartiet 2006–2014. Kampanjchef för Sauli Niinistö i presidentvalet 2012 där han valdes med över 60 procent av rösterna i andra omgången. Har suttit i fullmäktige i Borgå 2005–2016.

Samlingspartiet under Tujunens tid: Etta för första gången i ett riksdagsval 2011, med drygt 20 procent av rösterna. I valet 2007 var Samlingspartiet tvåa med drygt 22 procent av rösterna men ändå valets stora segrare jämfört med tidigare resultat.

Bråk: Om dokumentärfilmen Presidentintekijät 2014. Tujunen hamnade i gräl med regissören Tuukka Temonen.

Bråk som avvärjdes: Tujunen avgick självmant från FPA:s styrelse 2017 efter att det kommit fram att FPA köpt svenskt material för 2240 euro av den kommunikationsbyrå som Tujunen leder.

Kuriosa: Var tidigare vice ordförande i motorcykelklubben MC Kokoomus.

Senaste lästa bok: Alma av Merete Mazzarella. "Alma gör en reflektion som fick mig att tänka på Metoo: Män vill se kvinnor som sin spegelbild, och det är när kvinnorna inte längre går med på det som det uppstår problem i man-kvinna-relationen."

Grep ögonblicket

Vi backar lite. Till 2006 när Borgåbon Tujunen tog över taktpinnen i en partiorganisation som per definition värnar om traditioner. Hur hon lyckades skapa den anda av progressivitet som ledde till valseger efter valseger i Samlingspartiet har många undrat över, men hon tonar vänligt men bestämt ner en historieskrivning av sig själv som en mirakelkvinna med alla svaren på hand.

– Ingen gör någonsin någonting ensamt i politiken. Det fungerar inte så. Vi var många som åstadkom förändringen, säger hon avmätt.

Det här är inget hon tänker lägga ut texten om desto mer.

– Dessutom ska man komma ihåg att partikartan i Europa förvandlades från röd till blå nästan i ett slag. Finland var ingen lösryckt bit utan en del av en allmän utveckling. Efter världskrigen hade socialdemokraterna byggt upp välfärdsstaten men efter millennieskiftet var tiden mogen för borgerliga regeringar.

Jyrki Katainens Samlingsparti hade vid den här tiden tät kontakt med Fredrik Reinfeldts Moderater i Sverige och via honom även med David Camerons Tories i Storbritannien. Det märktes i sättet politiken byggdes upp, bland annat genom det som kallades triangulering, det vill säga att röra sig in på motståndarens planhalva.

Vår mission var att göra Samlingspartiet till statsministerparti och vi lyckades.

I alla tre länder började de traditionellt så konservativa och högborgerliga partierna fria till medelklassen. De blev också mästare på att sno laddade vänsterord som "arbetarnas" och göra dem till sina egna genom att kombinerade dem med egna ord, till och med med ordet "president".

– Alla tre länder hade unga, karismatiska ledare. Det var en dynamisk tid, säger Tujunen, utan minsta uns av nostalgi.

Hon har alldeles uppenbart gått vidare. Ändå är hennes segersvit i val imponerande också i en historisk kontext. Fram tills radarparet Katainen-Tujunen tog över var Samlingspartiet som bäst tvåa i ett val, men nu började man prenumerera på valsegrar. Tujunen låg också bakom den lyckade kampanj som gjorde Sauli Niinistö till "arbetarnas president".

– Vår mission var att göra Samlingspartiet till statsministerparti och vi lyckades, säger hon, lika modest i dag som då det begav sig.

Jag springer på Jyrki Katainen i ett annat sammanhang och frågar honom om Tujunen.

– Hon är den mest innovativa politiker jag vet. När vi jobbade ihop var hon en virvelvind och idéspruta, men en systematisk sådan. Hon simulerade alternativ, oftast tre stycken, som vi sedan valde mellan. Hon har en sällsynt förmåga att inspirera, också mig, kommenterar Katainen.

Taru Tujunen och Jyrki Katainen hade ett mål för ögonen när de tog över ledningen för Samlingspartiet: att göra det till statsministerparti. I valet 2011 lyckades de. Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

Inför partikongressen 2014 meddelade Taru Tujunen att hon slutar som partisekreterare för Samlingspartiet. Vid samma kongress valdes Alexander Stubb blev ordförande. Tujunen blev vd för Ellun kanat, kommunikationsbyrån som ägs av tidigare riksdagsledamoten Kirsi Piha. Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Tujunen har namn om sig att inte vilja ståta med äran. Som partisekreterare stod hon sällan i rampljuset utan skickade fram politikerna. I kulisserna styrde hon däremot med järnhand. Hon kan vara uppmuntrande och inspirerande men också krävande och drivande. I beskrivningar från den här tiden sägs det att inte ens papperstussarna i papperskorgen vågade röra på sig när Tujunen klev in i ett rum.

Tankar frodas i halvanarkism

Hur är det då i dag? Vi ringer på klockan till Ellun kanat på Unionsgatan i Helsingfors. Enligt beskrivningen på hemsidan är det en "strategisk kommunikationsbyrå" som livnär sig på förändring. Företaget ägs av Kirsi Piha, tidigare samlingspartistisk riksdagsledamot, och leds av Tujunen.

– Det är en halvanarkistisk organisation med ett 70-tal anställda. Vi utgår från tanken på den fria människan och att alla vill förverkliga sig själv och därmed leda sig själv.

Tujunen gör en grimas.

– Jag funderar mer på ledarskap nu än som partisekreterare!

Hur kommer det sig?

– Vi försöker leda på ett annat sätt. Vi tänker oss ledarskap som en form av service. Vi har en platt organisation som utgår ifrån att människor kan leda sitt eget arbete. Man ropar inte uppifrån och ner. Men det är verkligt svårt att leda en sådan organisation. Vår föreställning om hur organisationer fungerar är mycket konservativ i Finland, och vi tenderar att betrakta ledarskap just som en uppifrån och ner-hierarki.

Är du bekant med David Snowden, frågar hon och studsar upp ur stolen. Hon går fram till den vita tavlan bakom mig och börjar rita runda bollar som föreställer organisationsmodeller.

– Partierna är mycket skickligt uppbyggda eftersom de har klarat av att förverkliga den representativa demokratin i hundra år. Men nu står vi inför förändringar. Vårt demokratiska system med representativitet är planerat för en analog värld och fungerar inte längre i den digitala tidsåldern.

Det är därför det hostar och hackar på sina håll. Det är också därför vi ser uppstickare som Harkimos och Jungners rörelse här hemma eller Emmanuel Macrons i Frankrike. För att inte tala om alla populistiska rörelser före dem.

– Finland var tidigt ute i och med att vi upplevde Sannfinländarnas skräll redan i riksdagsvalet 2011. Men jag tror inte att vi kan säga att förändringen kom och gick. Vi kommer att se fler politiska startups.

Menar du inför riksdagsvalet nästa år?

– Vi tänker på de här sakerna alldeles för valcentrerat. Politiska startups är inte nödvändigtvis kopplade till val. Jag tror att folk har ett stort behov av att påverka sin tillvaro betydligt oftare än vart fjärde år. I dag gör teknologin och de sociala medierna det möjligt för oss att ta ställning hela tiden, om vi vill det.

Vad menar du med politiska startups?

– Jag tror att vi kommer att använda oss av medborgarinitiativ i ännu högre grad än hittills. Jag tror också att vi får fler enfrågerörelser i stil med metoo. Och så tror jag att företag kommer att bli ännu starkare samhällsaktörer i framtiden.

Nu sjuder Taru Tujunen av iver och lutar sig framåt i stolen där hon satt sig igen efter sessionen vid vita tavlan.

– Varje år görs en förtroendebarometer i de största industriländerna och den visar att folk i vissa fall litar mer på företag än på politiska beslutsfattare och medier.

Det har också gjorts en förtroendebarometer i Finland nyligen och även den visar att finländarna betvivlar objektiviteten hos politiker och medier. Däremot säger den finska barometern inget specifikt om förtroendet för företag.

Tujunen menar ändå att fenomenet också når Finland.

– Finlayson med sina Tom of Finland-produkter är ett inhemskt exempel på ett företag som tagit ställning i en viktig samhällsfråga.

Det är ett spännande fenomen som vi kommer att se mer av, tror Tujunen.

– Det är en möjlighet för företag att göra saker på ett annat sätt. Ta Starbucks som exempel. För ett år sedan försökte president Trump utfärda inreseförbud till USA för människor från bland annat Syrien. Men vad hände? Jo, Starbucks lovade anställa 10 000 invandrare de närmaste fem åren. Det är ett praktexempel på hur företag kan delta i samhällsdebatten genom en aktiv handling.

Tujunen ser företagen som kvicka och orädda problemlösare till skillnad från dagens politiska partier med en beslutsgång som gör handlingskraften långsam.

– En del av kunderna stödde Starbucks genom att köpa företagets kaffe medan andra bojkottade kaffet. Oberoende av vilket avger man sin röst genast genom sin konsumtion.

Öppenheten och omedelbarheten borgar för att det företagen gör är sant. De måste leverera det de predikar, annars straffas de genom att kunderna vänder dem ryggen. Folket kan inte luras.

Samma öppenhet och snabbhet gäller när det går snett. I april hamnade Starbucks i blåsväder sedan två mörkhyade män avhysts från ett Starbucks-kafé av polisen, utan orsak. Händelsen fångades på film och ledde till en mediestorm.

Starbucks svar på pinsamheterna var att stänga 8 000 kaféer för en dag för att internutbilda 175 000 personer i antirasistisk kundhantering. Också styrelseordförande Howard Schultz kommer att avgå efter skandalen.

Finns det en fara i att det går för snabbt? Eller att företag i regel har sitt eget vinstintresse i kikaren snarare än folkets väl och ve?

– Det här är en utveckling som gynnar både företagen och kunderna. I en global värld konkurrerar man hela tiden med priset. Vad kostar en kaffekopp? Det är en blodig kamp, och det är svårt att göra betydande skillnad mellan kaffe a och kaffe b. Därför ligger det i företagens intresse att få in produkten i ett sammanhang.

– Öppenheten och omedelbarheten borgar för att det företagen gör är sant. De måste leverera det de predikar, annars straffas de genom att kunderna vänder dem ryggen. Folket kan inte luras.

Finns det någon risk i att folket tar makten och strukturer som byggts upp över lång tid raseras?

– Jag kan inte tänka så, för ett sånt tänkesätt utgår från att folket är dumt. Och det tror jag inte. Men det är klart att det kommer att ske övertramp, det gör det alltid.

Du går i gång på förändringar. Men vad är förändring, egentligen?

– Det är en skitsvår fråga!

Tujunen tystnar och funderar.

– Vi lever i en fantastisk tid. Jo, jag vet att historiker säger att man ska akta sig för att understryka sin egen samtids betydelse men jag anser faktiskt att vi lever i en unik tid.

Att vi skulle ha kläm på digitaliseringen tror hon inte för en sekund.

– Vi förstår inte vad den teknologiska revolutionen innebär, eller vart den artificiella intelligensen leder oss. Jag tror inte ens att vi förstår vad globaliseringen innebär. Vi tittar på den med arbetskraftspolitiska glasögon men globalisering är så mycket mer. Vad betyder det till exempel att människor kan vara i kontakt med varandra när som helst över hela jordklotet?

Tujunen har inga svar.

– Men jag blir ivrig av att fundera på de här sakerna. Vad förändras? Vad förändras inte? Och vad borde inte ändras?

Är disruption alltid bra?

Disruption är ett ord som förekommer flitigt i affärslitteraturen. Disruption betyder splittring, söndring. Det inträffar när det sker en störning i en verksamhet som skakar om, och leder till att gamla sanningar måste omprövas. I bästa fall uppstår något nytt och bättre i ruinerna av gamla storheters sönderfall.

Men inte alltid.

– Inom näringslivet tänker man att den disruption som digitaliseringen för med sig är bra. Men jag undrar om detsamma gäller inom det politiska beslutsfattandet? Jag har inga svar men jag dristar mig till att fråga om det finns en automatik. Hur är det till exempel med pressfriheten som utmanas – vad följer på den störningen?

Maktens väsen förändras i varje fall.

Jag vet att historiker tycker att man ska akta sig för att understryka sin egen samtids betydelse men jag tycker faktiskt att vi lever i en unik tidsperiod, säger Taru Tujunen, vd och samhällsstrateg. Bild: Leif Weckström

– Tänk på Metoo. I den gamla, analoga världen gick förtroendet nerifrån och upp. Folket gav ifrån sig makten via en fullmakt till sina representanter. I den digitala världen fungerar det inte så längre. Nu uppstår förtroende mellan människor.

Tujunen tar Airbnb som exempel.

– För femton år sedan hade det varit en fullkomligt omöjlig tanke att vi skulle öppna upp våra hem för kompletta främlingar. I dag gör vi det som den mest självklara sak i världen. Det bygger på ett förtroende mellan människor och det kan vi tacka globaliseringen för.

Tujunen tittar på klockan, vår utmätta tid i hennes fullspäckade kalender håller på att ta slut. Men hon tappar inte bort tanken utan avslutar sitt resonemang:

– När förtroendet löper på det här sättet, mellan människor, förändrar det samhällets strukturer på ett fundamentalt sätt. Det uppstår nya företagsformer, som Uber och Airbnb. Gamla företag förstår vad som sker och tar efter. Som Starbucks och Finlayson.

Det uppstår en ny skiljelinje, snabb-långsam. Den gamla höger-vänsterskalan som byggde på 1900-talets fördelningspolitik räcker inte längre till när människor gör politiska val.

– Jag tror att höger-vänsterskalan fortsatt är relevant men den är inte längre den enda skiljelinjen. Den kan inte heller ersättas med bara en konservativ-liberal-skala. En av utmaningarna i politiken handlar om att förstå just det här: det finns många olika slags skiljelinjer.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00