Tar robotarna och datorerna våra jobb?

Bilindustrin har redan länge använt sig av robotar. På arkivbilden lägger en tekniker sista handen vid några svetsrobotar som visats upp på Hannovermässan i Tyskland. EPA/Rainer JensenBild: EPA/Rainer Jensen

Att stoppa den tekniska utvecklingen verkar inte klokt, inte heller att stävja den med en robotskatt. Klart är dock att vi står inför kommande förändringar i vårt arbetsliv som kräver ett nytänkande kring hur vi fördelar nyttan av den automatiserade produktionen.

Den senaste tiden har man diskuterat robotarnas inverkan på arbetet. Olika prognoser på hur robotarna och datorerna kommer att överta olika arbeten har gjorts och väckt oro över hur framtidens arbete ser ut. En viktig rapport, Race Against The Machine (Kapplöpningen med maskinen), gjordes 2011 av forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee vid MIT. De kom fram till att datorn och internet är orsaken till den tredje industriella revolutionen. De två förra berodde på användningen av ångmaskinen och elektricitet. Det som många fruktar är att utvecklingen nu blir så snabb att ekonomin inte hinner skapa nya jobb i stället för dem som datorerna och robotarna tar över.

Inom it-sektorn talar man nu om artificiell intelligens, AI. Det innebär att programvaran är så sofistikerad att datorn kan utföra krävande beslutsprocesser. Det betyder att även arbeten utanför de traditionella rutinuppgifterna blir möjliga att automatisera. Datorn kan numera känna igen ansikten och man räknar med att ha en automatisk översättning mellan engelska och japanska vid olympiska spelen i Tokyo 2020.

Ännu ett exempel på AI-tillämpningar är IBM:s Watson-dator som kan svara på muntligt framställda frågor med sådan framgång att den har vunnit i ett populärt frågesportsprogram, Jeopardy. Systemet grundar sig på att datorn har tillgång till ett stort antal databaser, som den genomsöker efter att ha analyserat frågan. Potentiella praktiska tillämpningar av systemet ligger till exempel inom hälsovård, väderprognoser och skatteberedning. Men det finns orsak att betvivla att datorn kan vinna över människan i uppgifter som kräver empati och kreativitet.

Bakom den fantastiska utvecklingen inom it-området ligger utvecklingen som följer Moores lag som säger att mikroprocessorns prestanda fördubblas på två år. På 20 år har mikroprocessorn blivit 1 000 gånger effektivare. Hur länge den trenden håller i sig kan ingen säga.

Hur går det om robotarna arbetar och inte betalar skatt och pensionsavgifter? Nyligen kastade Bill Gates (Quartz 17.2) fram ett förslag om att införa en robotskatt som skulle rädda ekonomin när robotarna tar över arbetet. Skatteintäkterna skulle användas till att omskola den arbetskraft som blir friställd. Då Gates talade om robotskatter sade han av någon orsak ingenting om hur många tusen arbetstillfällen som informationsteknologin har farit i väg med. Han borde kanske tänka efter litet bättre.

En robot är en fritt programmerbar elektromekanisk utrustning som kan utföra fysiska arbetsprestationer. Hit hör inte enkla manipulatorer och inte heller de människolika plåtgubbarna som ofta förevisas i medier. Industrirobotarna används främst i monterings-, svetsnings- och logistikfunktioner. Deras användning beror som all annan automation på ekonomin.

När är en investering i en robot lönsam? Läget har på de 20 senaste åren förändrats drastiskt. Priset på en robot har halverats och ligger inklusive installation på cirka 50 000 euro, medan en industriarbetares årliga lönekostnad har fördubblats och också ligger på 50 000 euro. Om roboten kan ersätta en arbetare blir det en mycket lönsam investering.

Finlands största robotinvestering sker i bilfabriken i Nystad. Här skall man installera 250 nya robotar, som tillägg till de 250 som redan finns där. Kommer alltså 250 arbetare att mista sitt jobb? Nej, tvärtom, fabriken skall anställa 1 000 nya arbetare för att klara av den kraftigt växande produktionen. Hur skulle en robotskatt passa in här? Mycket dåligt, vi skulle nog få stänga hela fabriken och mista alla 3 000 arbetstillfällen.

Vi har ungefär 4 500 industrirobotar i Finland så de kan inte vara orsak till någon stor arbetslöshet. Men mekanisering och automation av annat slag har under hela den industriella historien förändrat våra arbeten. Därför var ludditerna i England i början av 1800-talet rädda för mekaniseringen inom textilindustrin och slog sönder de mekaniska spinn- och vävmaskinerna.

Vi har varit med om stora omställningar i arbetslivet redan tidigare. Inom skogsavverkningen fanns det för 50 år sedan cirka 100 000 man ute i skogarna. Nu sköts detta av ungefär 3 500 skogsmaskiner, högteknologiska apparater som fäller, kvistar, sågar och staplar stammarna. Motsvarande automatisering har skett inom jordbruket. Bank-, försäkrings- och resebyråarbetet har revolutionerats av informationsteknologin. Tänk på att då du betalar din resa i bussen använder du en biljettautomat som har tagit arbetstillfället av en konduktör!

Vilka jobb står i farozonen för automatiseringen? Forskarna Frey och Osborne från Oxford har i rapporten The Future of Employment (Sysselsättningen i framtiden) kommit fram till att 47 procent av arbetena löper risken att automatiseras inom 20 år. Detta grundar sig på en värderingsmodell som beaktar arbetsuppgiftens krav på uppfattning, fingerfärdighet, kreativitet och social kompetens. Hur riktig denna modell är har inte bevisats.

Högst på risklistan står jobb som kockar, fakturerare, tandtekniker, kassor, fastighetsförmedlare, löneräknare, bokförare, telefonförsäljare, skattegranskare och försäkringshanterare. De säkraste jobben är till exempel psykvårdare, socialarbetare, koreografer, kirurger, tandläkare, grundskolelärare, personaldirektörer och idrottstränare.

Transportsektorn står säkert inför en revolution om och när de självstyrda Google-bilarna börjar köra fritt. I USA finns det över en miljon långtradarchaufförer som borde vara rädda om sina jobb. Alla som arbetar i lager- och distributionsarbeten har samma situation.

Åsikterna om hur snabb och revolutionerande den nya teknikens framfart kommer att vara varierar mycket. Det finns många bromsande faktorer som allmän konservatism och brist på tillräckligt kunnande. Man behöver bara se på hur dåligt vårt metroprojekt har framskridit för att inse hur svårt det kan vara att tillämpa tekniken.

Att stoppa den tekniska utvecklingen verkar ändå inte klokt. Att stävja den med en robotskatt verkar inte heller vettigt. Men klart är att vi står inför kommande förändringar i vårt arbetsliv som kräver ett nytänkande kring hur vi fördelar nyttan av den automatiserade produktionen. Blir det förändringar av företagsbeskattning, en ny sorts mervärdesskatt som förändrar balansen mellan automation och arbete? Behöver vi gå vidare med utvecklandet av basinkomsten? Kommer arbetstiden att förkortas?

Vi måste se till att de nya arbetsuppgifterna blir bättre än de gamla. Vi måste definitivt kontinuerligt satsa på utbildning som motsvarar arbetslivets nya krav och omskolning av dem som lösgörs vid automationen.

I den mest sofistikerade forskningen i Oxford och Berkeley bereder man sig på hur vi skall kunna vara säkra på att försvara oss mot den kommande superdatorn som kanske blir klokare än vi. Kanske Stanley Kubricks 2001 A Space Odyssey, där datorn Hal vill ta över hela rymdskeppet, ändå blir verklighet.

Då gäller det för oss att veta var datorns avstängningsknapp finns!

Peter Rehnström

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00