Tacka Bertha Benz för bilen

Nostalgi. Här poserar Carl Benz på äldre dagar i sin första patenterade trehjuliga bil. Bild: Mercedes-Benz

Det var Bertha Benz som stod för både PR och finansiering när Carl Benz tog patent på det som kallas världens första personbil för 130 år sedan.

För ganska exakt 130 år sedan, den 29 januari 1886, lämnade ingenjören Carl Benz in en patentansökan på ett "gasdrivet trehjuligt fordon" till kejserliga patentbyrån i Berlin. För enkelhetens skull har det här kallas personbilens födelse.

– Ett jubileum kräver att man måste komma överens om ett datum. Trots att det inte finns några entydiga svar på när personbilen uppfanns är det här ett datum jag kan acceptera, säger museichefen Heidi Rytky på bilmuseet Mobilia.

– Allt handlar om hur man definierar bilen. Är det själva idén, föremålet eller den produkt som direkt kan kopplas till de bilar vi kör i dag? Jag lutar åt att själva patentet är en tillräcklig milstolpe, kanske den bästa vi har. Dramatik saknas inte, eftersom det lika gärna hade kunnat vara Daimler som hann först, säger hon.

Ånga på 1700-talet

Motorn i det fordon som Benz ville patentera var en liggande encylindrig fyrtaktare på 954 kubikcentimeter. 16 km/h var topphastigheten man nådde upp till med 0,75 hästkrafter. Sedan 2011 har själva patentansökan varit en del av Unescos världsminne tillsammans med Gutenbergs bibel och Magna Carta.

– Långt före Benz fanns det ju innovatörer som experimenterade med olika slags självgående fordon, redan i slutet av 1700-talet tillverkades en serie ångdrivna vagnar av Joseph Cugnot i Frankrike. Men ångbilar används ju inte längre, och de var inte ens på sin tid speciellt framgångsrika, säger Heidi Rytky.

När Benz lämnade in patentansökan med nummer DRP 37435 på sin Patent-Motorwagen höll Gottlieb Daimler och Wilhelm Maybach samtidigt på att bygga sina första fyrhjuliga bilar, och de var inte speciellt långt borta.

Oberoende av Benz konstruerade hade de två år 1883 börjat experimentera med bensinmotorer, och 1885 byggde de ett tvåhjuligt fordon som kan kallas världens första motorcykel. 1886 byggde de en fyrhjulig droska med en mittmotor på 1,5 hästkrafter som klarade 18 kilometer i timmen.

Bilpionjärerna var innovatörer i motvind. Ännu för 130 år sedan ansåg experter och kritiker att den hästlösa vagnen aldrig skulle bli någon succé.

Bertha rycker ut

Först i början av juli blir det 130 år sedan Patent-Motorwagen visades offentligt i Mannheim. Uppvisningen var dessutom bara en liten försmak. Mera övertygande var den tredje versionen av bilen som ett par år senare utsattes för långfärdstest mellan Mannheim och Pforzheim, en sträcka som på den tiden var omkring 100 kilometer, och hem igen. Det var Carl Benz hustru Bertha som tillsammans med sönerna Eugen och Richard hade lånat bilen utan att fråga honom.

Enligt den officiella berättelsen var det i gryningen den 5 augusti 1888 som Bertha smög sig ut tillsammans med sina båda söner, Richard, 14, och Eugen, 15, medan Carl fortfarande sov. Hennes plan var att köra till sina föräldrar i Pforzheim, en resa på omkring 100 km. Karls trehjuling hade aldrig tidigare körts mer än några kilometer i sträck.

Själv var han fortfarande tveksam till att bygga fler bilar. Bertha var däremot säker på att uppfinningen hade fram­tiden för sig, och det tänkte hon bevisa.

Strängt taget skulle Bertha inte ens ha behövt fråga om lov. Motorn hade visserligen utvecklats av Carl Benz, men hela projektet finansierades egentligen av henne. Att hon inte själv kunde söka patent berodde helt enkelt på att hon var en gift kvinna.

Hemgiften blev räddningen

Bertha Ringer Benz kom från en välbärgad familj och växte upp i Pforzheim. Hon hade en viss rutin i att hjälpa sin make. Redan två år före bröllopet tog hon en del av sin hemgift och räddade den vacklande firma som Karl Benz startat tillsammans med en inte så nogräknad affärspartner. Det hjälpte en tid, men när Karl startade eget behövdes ännu mera av Berthas pengar.

Den egna firman höll sig flytande, och Carl började fokusera på det han alltid drömt om: att bygga en riktig automobil.

Eftervärlden verkar enig om att Carl var en begåvad ingenjör, men en usel marknadsförare och försäljare. De första demonstrationerna var inte så lyckade, och en av dem var direkt katastrofal. En av förarna tappade kontrollen över fordonet och körde rakt i en vägg.

Benz gav sig inte. Han fokuserade på tekniken, medan Bertha som hållit familjen ekonomiskt flytande under många år var övertygad om att synlighet och publicitet var minst halva jobbet. Det var inte många kilometers väg till Gottlieb Daimlers verkstad, och där pågick jobbet med en fyrhjulig bil som dessutom var snabb.

Enligt en version av legenden körde någon av sönerna, andra källor hävdar att hon körde ensam hela den berömda rutten på 194 kilometer. Det är en ännu bättre berättelse.

Slutresultatet är i alla fall att bilturen fungerade som den dittills bästa PR-kampanjen för privatbilism. Benz Patent-Motorwagen tillverkades i bara 25 exemplar, men bilen var här för att stanna.

Det första hästlösa fordonet var en självgående ångdriven vagn som fransmannen Joseph Cugnot byggde 1789 på uppdrag av militärmyndigheterna i Paris. Artillerivagnen rymde fyra personer, klarade 4 km/h och krävde stopp var femtonde minut för påfyllning av vatten.

Vid årsskiftet 1799-1800 konstruerades den första ångvagnen för persontrafik, den första bussen alltså, av engelsmannen Richard Trevithick.

Under 1800-talets första hälft byggdes flera liknande ångdrivna vagnar i Frankrike och England, och redan omkring 1820 sattes de i regelbunden trafik mellan städer.

Amédée Bollée anses ha tillverkat den första någorlunda praktiska ångbilen 1872.

Den första vagnen med förbränningsmotor byggdes av fransk-belgaren Étienne Lenoir år 1862.

Det första fordonet med bensinmotor kom omkring år 1870 och var konstruerat av tysk-österrikaren Siegfried Marcus. Än så länge var det mycket experimentell verksamhet.

Ottomotorn uppfanns 1878. Det var första bensinmotorn som kunde konkurrera med de ångdrivna vagnarna.

I början av 1900-talet fick bilen sin egen formgivning som avlägsnade sig från de hästdrivna vagnarnas estetik.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Att öka sin förmögenhet är en allemansrätt men få har en konkret plan

Mer läsning