Ta tillvara maskros och nässlor – ogräset i rabatten kan vara en vitaminbomb

Yvonne Malin-Hult hittar läckerheter i ett hav av maskros och sommargyllen. Bild: Kristoffer Åberg

På våren och försommaren går många omkring i trädgårdar och river i ogräset. Men akta dig, du kanske river upp ett litet under, fullt med vitaminer, mineraler och andra nyttoämnen.

Redan för 2 000 år sedan namngav läkekonstens fader Hippokrates tusentals läkeörter. Och i dag då det är trendigt att sträva mot självförsörjning, kan man plocka mat ur naturens skafferi.

Vi tar bara några steg ut från den trimmade gräsmattan i Mårtensby i Sibbo så böjer sig Yvonne Malin-Hult ner för första gången.

– Maskrosen, säger hon och tuggar i sig den solgula blomman.

Nyttig och rätt god, konstaterar hon och i farmors bok för huskurer, Örtagubbens 25 underbara läkeörter från 1956, kan vi läsa att Taraxacum officinale under årtusendena använts som läkemedel mot ögonsjukdomar och som medel mot "förstoppning, åderförkalkning, gikt, reumatism och sockersjuka.

Yvonne Malin-Hult har fått upp ögonen för de vilda nyttoväxterna genom sin norska väninna som på kurser lär alla intresserade att ta tillvara naturens under. Nu har hon själv deltagit i en kurs och drömmer om att hinna lära sig mer.

Ta det försiktigt

Nu är hon och hennes man Helge Nyberg så gott som självförsörjande, de jagar, fiskar och plockar örter. Åt alla som vill pröva på vilda örter har Yvonne ändå ett råd.

– Jag rekommenderar att man börjar med en ny växt per år och att man plockar enbart det man säkert kan artbestämma. Och plocka inte nära landsvägar!

De runda maskrosbladen är mildare i smaken än de taggiga. Bild: Kristoffer Åberg

Yvonne plockar eftersom hon tror på växternas hälsoeffekter, men också av andra skäl.

– Jag vet var det jag äter har vuxit, att det är rent och så finns det nära. Och visst har det en betydelse att vara självförsörjande.

Vi går vidare tuggande på maskrosens blad för här på ängen intill huset finns det gott om rundbladig maskros. Den är inte besk som de taggiga bladsorterna, och även den är en nyttobomb som helst ska avnjutas tidigt på vår och försommar. Bladen kan torkas och användas som te. Örtagubben ger rådet att låta teet dra "lite längre", men konstaterar att bladen kan användas under några dagar. Yvonne prövar även olika recept för maskrosknoppar som hon lägger in i olje- eller ättikslag och använder som kaprisliknande tilltugg till kött.

Förbannelse eller välsignelse

Yvonne är på jakt efter en av sina favoriter – kirskål, växten som trädgårdsodlare ofta förbannar och önskar utrota.

– Varje vår går jag och spanar för att hitta kirskål genast när de sticker upp. Och varje vår blir jag lika glad över dem för de innehåller mycket mer vitaminer än salladen vi kan köpa i butikerna.

Kirskål kan användas till mycket, nyplockade små skott hamnar i salladen. Det goda med kirskålen (om man ser den som en nyttoväxt), är att den bygger upp nya skott vartefter att man knipsat av bladen.

Men favoriträtten är ändå pesto på kirskål.

– Peston brer vi på bröd i stället för smör eller margarin eller tillsammans med olika maträtter, till exempel nypotatis. Såsen håller i ett par veckor.

Julgranen som mat

Peston tillreder Yvonne av olja, malda nötter, parmesanost, salt och vitlök. Och så en nypa granskott.

– I julas åt hon upp halva granen, tillägger Helge Nyberg lakoniskt. Granen som sköt nya skott fick på så sätt bli ett kosttillskott mitt i mörka vintern.

Granskott kan man använda i sallader, som smörgåspålägg eller i viltgrytor, men Yvonne rekommenderar att skotten används som hostmedicin i te eller som tillsats i lite starksprit spetsad med citron.

Späda nässlor går inte säkra i Yvonnes trädgård och enligt Örtagubben blir man frisk som en nötkärna om man använder nässlan. Den är rik på allt; vitaminer, olika närsalter som kalk, fosfor, svavel, magnesium och järn. Vill man inte äta den så kan man alltid göra en vitaminkur för odlingarna. Ett avkok av vatten och brännässlor ska även ge vackert hår.

Kärt barn med många namn

Vandringen fortsätter över ängen och under några träd hittar Yvonne mjölkörten, den kära växten med många namn – mjölke, duntrav, brudfackla, rävrumpa, rallarros …

– Den är sparrislik och jag brukar bjuda den rå eller koka den i saltvatten i knappt 15 minuter och servera med smör. Men den ska plockas just då den har kommit upp för sen blir de torra. Blommorna kan man äta och använda som dekoration i sallader.

Yvonne har plockat ett knippe som hon lindar in i bacon, det ska bli grillmat.

Örtböcker lovordar mjölkörtens effekter på matsmältningsproblem och rekommenderar att bladen plockas för vinterbruk före blomning, helst i mitten av juli, torkas, smulas och används i teblandningar.

Ett annat vanligt nyttoogräs är sommargyllen, den gulblommiga växten som dyker upp lite överallt på försommaren.

– Den smakar som broccoli och ska helst plockas innan den blommar. Jag kokar den bara snabbt i saltvatten och äter som tilltugg.

Lagra för vintern

Kombucha är en syrad drink serverad med maskrossugrör. Bild: Kristoffer Åberg

Vi sätter oss till bords hos Yvonne och Helge och får smaka på några läckerheter. Här finns egengjord kombucha, den populära hälsodrycken med mängder av mjölksyrabakterier, serverad med maskrosstjälken som sugrör, en guldfärgad marmelad gjord på maskrosblommor, nässelchips och den goda kirskålspeston.

Allt Yvonne plockar för att ha på vintern torkar hon inomhus.

– Det fungerar bra om man torkar på sommaren, man behöver inte något annat än plats att breda ut allt.

Växterna är ett givande fritidsintresse och tills vidare är det bara brist på tid som begränsar fortsatta experiment.

– Det är oändligt mycket man kan lära sig om arterna och deras olika hälsoeffekter. Hade jag tid skulle jag gärna dyka djupare i växtvärlden. Men det får bli senare då arbetslivet är förbi.

Utbudet är oändligt

Nu använder Yvonne författaren Sami Tallbergs bok Villiyrtti – keittokirja som sin hembibel och kombinerar med information från olika grupper på Facebook och Instagram. Via nätet är möjligt att hitta nya växter och nya recept.

Till sist ett säkert tips av en pionjär i Finland, professor Georg von Wendt som citeras i Örtagubbens bok: Jordgubbens blad innehåller mer än fyra gånger så mycket C-vitamin som bären och äppelträdets blad 20 gånger mer än äpplet. Samma gäller även svartvinbärsblad, det gäller att plocka, plocka och plocka.

Recept:

Nässelchips

1 liter medelstora nässelblad

1-2 msk olivolja

½ tsk salt

Plocka nässelblad från toppen av nässlan innan den börjar blomma.

Sätt allt i en skål och blanda om så att bladen får olja på alla sidor. Använd plasthandske!

Strö ut bladen en på en ugnsplåt och placera i ugnen på 70 grader 1-1,5 timmar eller tills bladen känns torra.

Vildörtspesto

Pesto av kirskål blir ett annorlunda pålägg på brödet. Bild: Kristoffer Åberg

2 liter kirskål eller nässlor eller en blandning

2 dl olivolja

1 msk salt

1 dl cashewnötter

100 g parmesanost

3 klyftor vitlök, eller mer enligt smak

Sätt alla ingredienser i blendern och mala tills allt är finfördelat. Späd på med mera olja ifall det blir för tjockt.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning