Syrebristen i Finska viken värre än i fjol

De höga fosfat- och fosforhalterna i Finska viken kan höja risken för kraftiga algblomningar nästa sommar, uppger Finlands miljöcentral. Bild: J.M.R.NYSTEN/SPT

Syrebristen i Finska viken har förvärrats i jämförelse med fjolårets mätningar. Situationen är däremot oförändrad i Östersjöns huvudbassäng, Skärgårdshavet, Bottenhavet och Bottenviken, uppger Finlands miljöcentral.

Havsforskningsfartygen Aranda och Kala 6 har i augusti undersökt övergödningen, syresituationen och plankton- och bottendjurbestånden i Östersjön. Enligt Finlands miljöcentral visar mätningsresultaten att fosforhalterna är fortsatt höga i Östersjöns huvudbassäng och i havsområdena väster om Gotland.

De mätningar som gjordes i Bottenhavet och Bottenviken visar att salt- och fosforhalterna är på samma nivå som tidigare och att syresituationen är god. Skärgårdshavets salt- och syrehalter är likaså på samma nivå som i fjol. Endast i de södra delarna av Skiftet har syrehalten sjunkit, vilket kan bero på den dåliga situationen i Östersjöns huvudbassäng, uppger Finlands miljöcentral i ett pressmeddelande.

Bottendöd i Finska viken

Situationen i Finska viken har däremot försämrats i jämförelse med motsvarande tidpunkt i fjol. Enligt Finlands miljöcentral var omfattningen av de syrefria ytsedimenten på havsbottnen en tredjedel större än för två år sedan.

De höga fosfat- och fosforhalterna i Finska viken kan höja risken för kraftiga algblomningar nästa sommar. Trots att utsläppen av fosfor och kväve har minskat radikalt i Finska viken har algmängderna ökat de tre senaste åren. Orsaken till den här utvecklingen är bland annat inflödet av syrefattigt och näringshaltigt vatten från Östersjöns huvudbassäng till Finska viken.

Bottenviken och Bottenhavet påverkas inte i lika hög grad av samma problem på grund av den topografiska tröskel som finns på havsbottnen norr om Åland.

Klimatförändringen ökar också risken för algblomningar. Östersjöns ytvatten har värmts upp med nästan 2 grader Celsius sedan 1990, vilket leder till större syrefria bottenområden, uppger Finlands miljöcentral.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning