Symbolerna som förstärker känslorna

Charlotta Svenskberg jobbar som mediespråkvårdare för KSF Media, HSS Media och Nyhetsbyrån SPT.Bild: Kjell Svenskberg

Ett hjärta, en glad gul figur, en tumme upp, en sol, en glass … Symboler som dessa har blivit allt vanligare i dagens digitala skriftspråk. De fyller en tämligen naturlig funktion i vår kommunikation: att förtydliga olika känslor.

Att använda sociala medier såsom Facebook, Instagram, Twitter och Whatsapp är ett vanligt sätt att kommunicera. Det här kommunikationssättet har ökat behovet av förkortningar, men också av olika symboler. De så kallade emojierna har därför blivit en del av vårt skriftspråk.

När vi kommunicerar använder vi gester, kroppsspråk och ansiktsuttryck. Med kroppsspråket signalerar vi olika känslor. När vi kommunicerar i skrift går vi miste om de här icke-verbala signalerna. Men med hjälp av emojier kan vi också i skrift förtydliga och förstärka olika känslor och sinnesstämningar. Emojier ersätter inte ord, men de kan i vissa fall komplettera och nyansera texten.

Det som började som enkla smilisar uppbyggda av olika skiljetecken har i dag utvecklats till tusentals emojier. Termen emoji kommer från de japanska orden e (bild) och moji (tecken). Det var för de japanska smarttelefonerna som de första emojierna lanserades år 1999.

Som vi vet tog utvecklingen och spridningen fart. Numera har emojierna till och med en egen dag. Den 17 juli firas den internationella emojidagen. Valet av datum kommer från emojiutbudets kalendersymbol som visar just den 17 juli.

Emojier kan fortfarande upplevas som ganska vardagliga och informella och passar därför inte i alla texter. Det krävs en viss fingertoppskänsla för att avgöra i vilka sammanhang de är lämpliga att använda. Det är bra att tänka på vem som ska läsa texten eller meddelandet och i vilket sammanhang. I ett mera formellt sammanhang är en viss försiktighet med bruket av emojier att föredra. För vissa kan de upplevas som oseriösa och därför inte ge ett så trovärdigt intryck av avsändaren. Det finns också en risk att vi tolkar symbolerna olika, vilket kan leda till onödiga missförstånd. I mera offentliga texter ser vi inte emojier över huvud taget.

På samma sätt som vi anpassar våra ord och uttryck enligt sammanhang och mottagare behöver vi alltså anpassa bruket av emojier. Vardagliga uttryck, slangord och förkortningar måste vi ibland undvika för att inte uppfattas som slarviga och nonchalanta av mottagaren. Vi behöver helt enkelt anpassa vårt språk enligt situationen. Och till skriftspråket hör numera också emojierna.

Det blir intressant att följa hur och om emojierna används i framtiden. Det är svårt att tänka sig att bruket av emojierna skulle minska. Om vi fortsätter att kommunicera lika mycket i skriven text som nu kvarstår behovet av dessa små symboler. De utvecklas och utökas hela tiden och numera är det också vanligt med rörliga emojier. Kanske vi snart kan designa våra egna emojier enligt behov? Men en välformulerad och genomtänkt text behöver kanske ändå inga visuella förstärkningselement för att få fram budskapet, känslan, ironin eller humorn.

Charlotta Svenskberg

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

SPT/Charlotta Svenskberg

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33