Sydstadsstatyer vältes på Juneteenth

En sydsstatsstaty hängdes från en lyktstolpe i amerikanska Raleigh, North Carolina. Bild: Travis Long/TT-AP

Den symboltyngda dagen Juneteenth, som högtidlighåller slaveriets avskaffande i USA, firas vanligtvis stillsamt med familjen eller i kyrkan. Men under proteståret 2020 fylldes landets gator ånyo av antirasistiska demonstranter. Även president Donald Trump lyfte fram dagens betydelse, men riktade också en varning till "uppviglare, plundrare och skitstövlar".

Albert Pike var den enda sydstatsgeneralen som stod staty i den amerikanska huvudstaden Washington. Men tidigt på lördagen, finsk tid, välte och eldhärjade antirasistiska demonstranter monumentet över honom. I Raleigh i delstaten North Carolina hängde demonstranter upp en nedriven sydstatsstaty i en lyktstolpe.

Statyer som minner om historiska brott som raslagar eller kolonialism har under de senaste månaderna blivit måltavlor för protester. Men att det var just sydstatsanknutna monument som angreps under fredagen och lördagen är av historiska anledningar särskilt symboltyngt.

Tusentals New York-bor tågade över Brooklynbron på Juneteenth. Bild: John Minchillo/TT-AP

Slaveriets slut

Den 19 juni 1865, två månader efter det amerikanska inbördeskrigets slut och mer än två år efter president Abraham Lincolns emancipationsdeklaration, anlände unionsarmén slutligen till rebellfästet Texas. Som de sista i USA förklarades delstatens slavar fria och sedan dess har datumet – Juneteenth – varit en viktig dag för medborgarrättsrörelsen. Men firandena har av hävd varit stillsamma, med familjen eller markerade av böneceremonier.

Så inte i år. Protestvågen som inleddes efter George Floyds död under ett brutalt polisingripande den 25 maj har gett Juneteenth förhöjd aktualitet. När Black lives matter-rörelsen under fredagen återigen intog gator och torg hördes krav på att göra datumet till en nationell helgdag.

En av dem som ställde sig bakom det var 38-åriga Tabatha Bernard, som tillsammans med tusentals New York-bor tågade över Brooklynbron medan de ropade namnen på svarta som dödats under polisingripanden.

– Det här året har varit ett uppvaknande för hela landet, säger hon.

I Galveston, Texas, täcktes en sydstatsstaty över på Juneteenth. Bild: Jennifer Reynolds/The Galveston County Daily News/TT-AP

Krav på helgdag

Stödet för att Juneteenth ska bli en nationell helgdag har ökat i styrka och flera delstater, som Virginia, har valt att gå före och aviserat att kravet ska bli verklighet lokalt. De senaste veckorna har dessutom en lång rad storföretag meddelat att de kommer att ge ledigt med lön under Juneteenth, däribland Nike, Tesla och Twitter.

Även Donald Trump lyfte fram dagens betydelse.

"Juneteenth påminner oss både om slaveriets ofattbara orättvisa och den makalösa glädjen som befrielsen måste ha inneburit", sade presidenten i ett uttalande.

Trump skulle egentligen ha hållit ett kampanjmöte på fredagen men valde, till synes pressad av protesterna, att flytta evenemanget till lördagen. Planerna hade av såväl politiska bedömare som Black lives matter-aktivister tolkats som en provokation. Dels för att massmötet förlagts till just Juneteenth. Dels för att valet av plats, Oklahomastaden Tulsa, 1921 var skådeplats för en av USA:s värsta rasistiskt motiverade massakrer då vita stadsbor stormade svarta områden och dödade omkring 300 personer.

Trump varnar

Lördagens möte väntas locka motdemonstranter. Och Trump avslutade sitt Juneteenth-uttalande med en varning, som på samma gång var en kritik av vad han kallat polisens eftergivenhet mot proteströrelsen.

"Demonstranter, anarkister, uppviglare, plundrare eller skitstövlar som tänker åka till Oklahoma ska vara klara över att ni inte kommer att behandlas som ni har blivit i New York, Seattle eller Minneapolis. Det kommer att bli helt annorlunda!"

I februari 2012 sköts den obeväpnade svarte 17-åringen Trayvon Martin ihjäl i Florida av en vit frivillig områdesvakt. Dödsskjutningen väckte ursinne och parallellt med att stora antirasistiska demonstrationer intog gatorna började en hashtag – #blacklivesmatter – florera i sociala medier. Sedan dess har initiativet vuxit och blivit en global, decentraliserad proteströrelse.

Black lives matter-rörelsen har fått bränsle av flera uppmärksammade fall där poliser har använt dödligt våld mot obeväpnade svarta personer.

Måndagen den 25 maj dog 46-årige George Floyd under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota. Floyd var obeväpnad när han greps, misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar på ett matställe.

Under ingripandet satt en vit polisman med knäet på Floyds nacke i närmare nio minuter. Händelsen filmades av en privatperson och på inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vädjar om hjälp och säger "snälla, jag kan inte andas", innan han blir livlös.

Filmen spreds i USA och väckte fördömanden och avsky. Ett par dagar efter Floyds död började protester mot polisvåd organiseras i Minneapolis. Demonstrationerna spreds först till anda amerikanska städer, därefter till resten av världen.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning