Sveriges utrikesminister: "Barn med mödrar är svårare att hjälpa hem från al-Hol-lägret"

I al-Hol-lägret sitter cirka 70 000 personer fängslade. Över 90 procent är kvinnor och barn. Bild: Delil Souleiman/Lehtikuva

De nordiska länderna har hopp om att få hem moderlösa IS-barn, däremot är det svårare med barn som är tillsammans med sina mödrar. Trots förhandlingar finns ingen gemensam nordisk lösning och läget blir allt mer akut.

Totalt har ungefär 650 personer från Norden rest i väg och anslutit sig till IS under de senaste åren, nästan 100 av dem från Finland. Många har återvänt, men den stora frågan nu är vad man ska göra med de barn och kvinnor som fortfarande sitter fängslande i det omdebatterade fånglägret al-Hol i norra Syrien.

Den svenska regeringen tror att det är möjligt att föra hem de moderlösa barn som sitter fast i al-Hol-lägret, enligt utrikesminister Ann Linde (Socialdemokraterna) som uttalade sig på en pressträff på tisdagen. De moderlösa barnen utgör ändå färre än fem av ett femtiotal svenska barn i lägret och de barn som är tillsammans med sina mödrar har Sverige svårare att hjälpa, säger hon till Dagens Nyheter.

– Vi vill inte ge konsulärt bistånd till föräldrar som själva har gett sig in i terrorsekter och som själva stödjer IS, men vi kommer inte att ta barn från deras mammor. Därför är det mycket svårare, säger Linde till DN.

Det spelar ingen roll om mödrarna själva går med på att deras barn förs till Sverige, skriver Dagens Nyheter. Ofta accepterar inte lokala myndigheter att man splittrar familjer. Ibland är det också svårt att fastställa om barnet har svenskt medborgarskap, och det är bara då det finns ett svenskt ansvar.

Norge och Danmark har tagit hem föräldralösa barn

Norge har redan tagit emot föräldralösa IS-barn, bland dem IS-terroristen Michael Skråmos sju barn. Senast för ett par veckor sedan hämtade också Danmark hem en elva månader gammal föräldralös baby från Syrien, enligt tidningen Berlingske. Han ska nu adopteras av sina danska mor- eller farföräldrar.

Norge och Danmark har haft en ganska bra lagstiftning, sade terrorforskaren Magnus Ranstorp till Yle förra året. I Norge åtalar man de flesta som har rest ner.

– De har också dömt ganska många, och straffen har varit ganska höga. De har inte åkt in på bara två år, utan det har i vissa fall handlat om straff på sex till tio år, sade han till Yle.

De nordiska länderna har sedan i våras diskuterat ett gemensamt agerande i fråga om IS-barnen i flyktinglägren, men har inte lyckats komma fram till någon gemensam lösning.

Danmark är det nordiska land som varit hårdast mot IS-återvändarna. I oktober införde Danmark en ny lag som kan hindra barn till danska IS-anhängare att bli danska medborgare. När danskar som anslutit sig till IS får barn utomlands blir barnen inte längre danska medborgare, enligt lagen som träder i kraft i sommar.

– Det (barnet, reds. anm) är fött av föräldrar som vänt Danmark ryggen och ska därför inte vara en del av Danmark, säger utlännings- och integrationsminister Inger Støjberg (Venstre) till Danmarks radio.

Också vuxna IS-anhängare kan förlora sitt medborgarskap. Enligt lagen kan personer med dubbelt medborgarskap som rest för att ansluta sig till en terrorgrupp förlora sitt medborgarskap i Danmark – utan rättegång, rapporterade TT i oktober.

Från Sverige åkte flest i väg för att ansluta sig till IS, 300 personer. 150 har återvänt, andra är döda eller sitter inspärrade i läger. Minst 57 barn med kopplingar till Sverige uppges finnas i lägren i Syrien, nästan samtliga är under tio år.

Från Finland har över 80 identifierade personer rest till de konfliktdrabbade områdena i Syrien och Irak, enligt Skyddspolisen. I flyktinglägren finns ungefär 10 kvinnor och 30 barn med finskt påbrå.

Från Norge uppges ett 100-tal personer ha rest till IS i Syrien och Irak. Enligt norska säkerhetspolisen PST har runt 40 av dem antingen återvänt till Norge eller befinner sig i tredje land, uppger Sveriges radio.

Minst 158 personer har rest från Danmark för att kriga för militanta islamistiska grupper som IS, enligt Danmarks radio. Omkring 30 barn med danskt påbrå finns kvar i lägren al-Hol och al-Roj i Syrien, enligt tidningen Politiken.

I al-Hol-lägret sitter cirka 70 000 personer fängslade. Över 90 procent är kvinnor och barn. Lägret skapades för att ta emot dem som flydde IS när kalifatet kollapsade, och förhållandena i lägret beskrivs som "oacceptabla".

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning