Sveriges svåra val

Politikveckan Almedalen i Visby drog igång i dag 1 juli.Bild: Taneli Männikkö/Lehtikuva

Riksdagsvalet i september kan vara början på en utmanande politisk höst i Sverige

Sommaren 2018 är politiskt laddad i Sverige. Den relativt nya politiska samlingen norr om Stockholm, Järvaveckan, samlade i juni en rekordpublik och för tillfället pågår den traditionella politikerveckan i Almedalen på Gotland, där "alla" är.

Det går strålande för Sverige rent ekonomiskt, men det gynnar inte de regerande Socialdemokraterna. Det gamla statsbärande partiet kan enligt opinionsmätningarna gå mot sitt sämsta val i historien.

Med partiordförande Stefan Löfven i spetsen har partiet gjort förtvivlade försök att vända trenden. Läckaget till Sverigedemokraterna försökte man stoppa genom att gå in för en avsevärd skärpning av migrationspolitiken, men det har inte gett önskad effekt.

I Almedalen presenterade Löfven på torsdagen ett nytt initiativ. Det förefaller som om han skulle ha diskuterat med sin finska kollega Antti Rinne, för Löfven lovar likadana höjningar av pensionerna som Rinne för en tid sedan. Men det kan inte S genomföra ensamma.

Den borgerliga alliansen är splittrad inte minst i migrationspolitiken med Moderaterna och Centerpartiet som motpoler där skalan går från hård till mjuk politik.

Centerpartiets Annie Lööf är den klarast lysande stjärnan bland partiledarna på den borgerliga sidan. Hon gjorde också väl i från sig i Almedalen och fick på ett suveränt sätt tyst på skränande nazister som försökte störa hennes tal. Hon talade bland annat för snabbintegrering av 50 000 nyanlända i Sverige.

Lööf är entusiasmerande och reformivrig på ett sätt som får en att tänka på Frankrikes president Emmanuel Macron. I Almedalen använde hon till och med samma paroll som Macron – Framåt! Hon har förändrat det gamla landsbygdinriktade Centerpartiet och i dag är partiet ett lockande liberalt alternativ också bland välutbildade i storstäder.

Än så länge är ändå Moderaterna klar etta inom alliansen och partiordförande Ulf Kristersson blockets statsministerkandidat. Han ägnade huvuddelen av sitt tal i Almedalen åt att angripa SD för dess rasistiska politik.

Kristdemokraterna ligger illa till och hotas av röstspärren på fyra procent. Också Liberalerna, gamla Folkpartiet, har all möda i världen att klara gränsen.

I Almedalen tog partiordförande Jan Björklund till EU-kortet i hopp om att det skulle intressera väljarna. Han meddelade överraskande att Liberalerna kan tänka sig en folkomröstning om ett fortsatt EU-medlemskap, som Sverigedemokraterna har krävt. Skillnaden är att Liberalerna är starka EU-vänner medan SD vill att Sverige lämnar unionen. Men en folkomröstning blir det inte och Björklunds uttalande ger knappast heller många extra röster till hans parti.

Frågetecknen är många hur den regering ska se ut som styr Sverige efter valet om två månader. Absolut ingenting tyder på att någotdera block skulle få egen majoritet eftersom Sverigedemokraterna utanför blocken verkar öka rejält på sitt väljarstöd från valet för fyra år sedan. I färska opinionsmätningar ligger SD på andra plats, men inte ens socialdemokraterna som ligger i topp är långt framför.

Fyra av tio svenskar vill enligt en opinionsmätning se en blocköverskridande regering efter valet. Det är fler än någonsin tidigare. Trots det är en blocköverskridande regeringskoalition avlägsen.

Det finns många exempel på överenskommelser och uppgörelser under den gångna mandatperioden i olika frågor mellan regeringen och borgerliga partier i opposition. Det går för sig, men att enas om ett regeringsprogram och sitta i samma regering är fortfarande en helt annan sak.

Den tröskeln tycks vara väldigt svår att kravla sig över.

Men det är också tröskeln till SD. Om isoleringen av Sverigedemokraterna fortsätter, vilket allting talar för just nu, så måste lösningen bli en blocköverskridande majoritetsregering eller en minoritetsregering som samarbetar med oppositionen över blockgränsen.

I det senare fallet får riksdagen mer makt och därmed även SD – oberoende av vad de andra partierna anser och motarbetar.

Tommy Westerlund Ledarskribent