Sveriges riksdag kräver utredning om finlandssvenskarnas status – "vi ska läka en oförrätt"

Sveriges riksdag vill att regeringen tillsätter en utredning som analyserar om finlandssvenskarna borde få status som nationell minoritet i landet. – Vi har förvägrat finlandssvenskarna i Sverige rätten till sin egen identitet, säger Kerstin Lundgren, Centerpartist som aktivt har drivit frågan.

STOCKHOLM Med rösterna 243–43 godkände Sveriges riksdag på onsdagen en uppmaning om att regeringen ska låta utreda om finlandssvenskarna "bör erkännas som nationell minoritet i Sverige".

Även om det kanske inte låter alldeles konkret, är det ändå ett klart steg vidare i frågan som till exempel finlandssvenskar i Sverige genom sin intresseorganisation Fris har drivit i flera år. I riksdagen har Kerstin Lundgren (Centerpartiet) varit aktiv och hon står också bakom en av de motioner som nu ledde till beslutet.

– Jag anser att vi i Sveriges riksdag begick ett fel gentemot den sverigefinländska gruppen när vi klöv den itu, säger hon till HBL.

Med det menar hon att när Sverige 1999 antog en lag om nationella minoriteter, erkändes sverigefinnarna som en av dem – det vill säga personer med finska som modersmål eller ättlingar till dem. Däremot blev finlandssvenskarna utan status, med motiveringen att språket är detsamma som majoritetsbefolkningens.

På så sätt har den sverigefinska gruppen fått rätt till demokratiskt inflytande men inte finlandssvenskarna.

Kerstin Lundgren från Centerpartiet har drivit frågan om att finlandssvenskarna borde bli en nationell minoritet i över tio år. – Vi måste se att i Finland finns människor som pratar både svenska och finska. Det är trist om vi i Sverige missgynnar den svenskspråkiga gruppen. Bild: Riksdagsförvaltningen

En orsak till att Sverige så starkt har betonat språket är att landet samtidigt antog både en minoritetsspråkskonvention och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Kerstin Lundgren betonar ändå att ett eget språk inte enligt ramkonventionen är nödvändigt för att en grupp ska få statusen som nationell minoritet, utan att det handlar också om bland annat kultur.

Hon anser att Sverige på så sätt har förvägrat finlandssvenskarna rätten till en egen identitet.

– Vi ska från vår sida läka en oförrätt som vi har gjort.

"Stor okunskap"

Under en debatt i riksdagen på onsdagen stödde alla partier förutom Sverigedemokraterna förslaget om krav på en utredning.

– Sverigedemokraterna ser den finlandssvenska minoriteten som en del utav den svenska nationen. I stället för att göra den till en nationell minoritet anser vi att Institutet för språk och folkminnen bör verka för att bevara och levandegöra det finlandssvenska kulturarvet, motiverar den Sverigedemokratiska riksdagsledamoten Jonas Millard.

Agneta Börjesson från Miljöpartiet talar för en utredning, men lyfter fram att finlandssvenskarna "på sätt och vis annorlunda än andra minoriteter genom att de ju talar majoritetsspråket i så stor utsträckning". Hon tycker att det kunde finnas också andra sätt att gynna den finlandssvenska kulturen och identiteten.

Hans Ekström från Socialdemokraterna anser att finlandssvenskarna har blivit osynliggjorda i Sverige så att de antingen "drunknar i majoritetsbefolkningen" på grund av det gemensamma modersmålet, eller så att de av många beaktas som en del av den sverigefinska minoriteten.

– Det finns ett stort behov att synliggöra den finlandssvenska gruppen.

Fakta

Nationell minoritet och minoritetsspråk

Enligt Statistiska centralbyrån finns det i Sverige 719 000 personer med finländskt ursprung. Lingvisten Mikael Parkvall har uppskattat att en fjärdedel av dem är finlandssvenskar. Det handlar om personer födda i Finland eller med förälder eller mor- eller farförälder födda i Finland.

I december 1999 erkände Sveriges riksdag fem nationella minoriteter: judar, samer, romer, sverigefinnar och tornedalingar.

De historiska minoritetsspråken är jiddisch, samiska, romani chib, finska och meänkieli.

En nationell minoritet ska uppfylla kriterierna "grupp med uttalad samhörighet som till antalet i förhållandet till resten har en icke dominerande ställning", "religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell särart", "historiska eller långvariga band med Sverige" samt "självidentifikation", enligt en utredning före minoriteterna antogs.

Som exempel på ovetskap lyfter han fram en svensk kriminalserie på tv som utspelar sig i Kiruna.

– Då spelas människor som ska bryta på finska av nyländska svenskspråkiga. Det blir lite egendomligt och visar på obildningen i Sverige om den finlandssvenska gruppen.

Regeringen inte sett anledning hittills

Nu är det upp till regeringen att besluta om en utredning ska göras eller inte. Kerstin Lundgren hoppas att det ska ske i höst och att riksdagen ska få behandla frågan om finlandssvenskarnas ställning efter valet 2018.

Hon medger ändå att det "är en liten uppförsbacke". Kulturminister Alice Bah Kuhnke (Miljöpartiet) har nämligen hittills inte sett anledning till att finlandssvenskarna ska bli nationell minoritet, på grund av det gemensamma språket.

Bah Kuhnke vill ännu inte kommentera riksdagens beslut men låter via sin pressekreterare hälsa att det kommer att behandlas i dialog med riksdagen "precis som vi brukar göra".

Sjätte minoriteten?

Barbro Allardt Ljunggren har arbetat för finlandssvenskarnas position i många år. Enligt henne är en officiell status det enda sätt som garanterar att den finlandssvenska gruppen blir hörd i officiella sammanhang. Men hon tycker det också handlar om att kunskap om finlandssvenskar ska spridas i Sverige. Bild: Gustav Mårtensson

Barbro Allardt Ljunggren är tidigare ordförande för Fris och har engagerat sig i frågan sedan 1990-talet. Hon jublar över riksdagens beslut. Enligt henne är positionen som nationell minoritet den enda som garanterar att en grupp verkligen blir ihågkommen i alla sammanhang.

Hon säger att det handlar om att bli hörd – i Sverige förekommer samråd mellan de nationella minoriteterna och politiker eller myndigheter – men också om att kunskapen om finlandssvenskar måste spridas i svenska skolor.

– Jag tror det också är till nytta för finlandssvenskar i Finland. Visst är det absurt med så stor okunskap i det svenska samhället om vad finlandssvenskar är.

Där sverigefinnar har rätt till exempelvis äldreomsorg på sitt modersmål skulle statusen för finlandssvenskarnas del enligt henne handla om kultur och identitet.

Enligt Allardt Ljunggren kan finlandssvenskarna antingen bli den sjätte nationella minoriteten i Sverige, eller så görs sverigefinländarna till minoritet, där både sverigefinnar och finlandssvenskar ingår.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33