Sverige tar emot akademiska båtflyktingar från Finland

Bild: Jeanette Öhman

Pedagogie doktor och docent Heidi Harju-Luukkainen forskar vid UCLA i Los Angeles och ser positivt på den nya finländska läroplanen samtidigt som hon oroar sig över bristen på behöriga lärare i Helsingfors svenska skolor och Finlands akademiska framtid. Trots fina Pisaresultat och högt rankade universitet ser framtiden inte ljus ut för undervisningen i Finland.

Efter några stekheta dagar i Los Angeles börjar värmeböljan dra sig tillbaka. Heidi Harju-Luukkainen sitter i en av solstolarna vid poolen medan hennes döttrar och make plaskar i vattnet. Familjen flyttade från Helsingfors till Los Angeles för ett knappt år sedan och har bott i just det här höghuset i några månader, den förra lägenheten var full av svartmögel, vilket ledde till att Harju-Luukkainen fick lunginflammation och var sjuk i tre månader.

– När vi klagade målade hyresvärden bara över möglet. Typiskt Los Angeles.

Familjen flyttade från Santa Monica till ett nybyggt hus i grannstaden Brentwood. En flytt skulle i vanliga fall innebära ett byte av skoldistrikt och skola, men eftersom döttrarna går i en privat Montessoriskola fick de stanna kvar. Och tur är det, flickorna älskar sin skola. Eleverna får mycket frihet med stöd från läraren. Undervisningen påminner om den nya finländska läroplanen där man ser att eleverna arbetar i olika takt, mer självständigt och med olika helheter.

– Jag gillar friheten, men också den positiva och uppmuntrande atmosfären i den amerikanska skolan. Det skadar inte heller att barnen lär sig prata inför publik och sporras till att utrycka sig verbalt.

Medan barnen går i skola och maken jobbar på Finlands generalkonsulat forskar Harju-Luukkainen vid universitetet UCLA. Hennes uppgift är att tillsammans med ett team utvärdera och utveckla lärarutbildningen. Att inte jobba kom aldrig på fråga.

– Folk varnade mig för att bli hemmafru när min man Aki fick jobbet i Los Angeles. Förutom att det är mycket svårare att integrera sig i samhället och få vänner om man inte har ett jobb att gå till är det också roligare att kunna bidra med sin kompetens på något sätt.

Sagt och gjort, Harju-Luukkainen e-postade UCLA och frågade om hon fick börja jobba där. Det fick hon. Vanligtvis är arbetssökandet inte riktigt så här enkelt, men till saken hör att Harju-Luukkainen har ett imponerande cv med nästan hundra publicerade artiklar och böcker. Hon är tjänstledig från en universitetslektors befattning vid Helsingfors och Göteborgs universitet, och jobbar på distans vid Jyväskylä universitet där hon forskar kring senaste Pisa 2015-undersökningen. Det skadade inte heller att hon kommer från ett land vars skolsystem hyllats globalt.

Skolorna lika och olika

Harju-Luukkainen har genom sina tre barn haft möjlighet att i praktiken jämföra lågstadieskolorna i Helsingfors och Los Angeles. Det finns både för- och nackdelar med båda, säger hon diplomatiskt. Los Angeles är en väldigt segregerad stad och de kommunala skolorna skiljer sig enormt mycket från varandra i lärarkompetens och kvalitet på utbildningen.

– I vissa områden har lärarna doktorandstudier att falla tillbaka på, i andra har de knappt någon utbildning alls. De förmögnare föräldrarna sätter sina barn i privatskolor medan de som inte har råd att betala tiotusentals dollar per termin får nöja sig med sämre undervisning.

Skolorna i Finland håller en jämnare nivå, men till exempel de svenskspråkiga skolorna i Helsingfors tampas med bristen på behöriga lärare. I Helsingforsskolan där hennes egna döttrar gick fanns det i år bara en enda behörig lärare.

– Jag blir alldeles uppgiven när jag tänker på det. I få andra branscher skulle man acceptera bristen på utbildning i samma utsträckning.

Avsaknaden av behöriga lärare i Helsingfors påverkar naturligtvis undervisningen och gör att tvåspråkiga familjer väljer finska skolor för att barnen ska få en tillräckligt konkurrenskraftig utbildning. Harju-Luukkainen säger att hon på rak arm kan räkna upp tre-fyra finlandssvenska familjer i bekantskapskretsen som valt finska skolor av den här orsaken. De är långt ifrån de enda.

– Det här är ett långsiktigt problem eftersom de finlandssvenska barnen som gått i finskspråkig grundskola med största sannolikhet också kommer att fortsätta sina akademiska studier på finska och deras framtida barn blir mera finskspråkiga.

Det här är inget nytt dilemma, enligt Harju-Luukkainen är bristen på behöriga svenskspråkiga lärare i Helsingfors ett problem med många år på nacken.

– Det finns såklart många orsaker, men en orsak är att utbildning är ett lokalt fenomen. Man slår rot och etablerar ett nätverk på studieorten. Ofta börjar man också jobba i en av de skolorna där man vikarierat under studietiden. Naturligtvis har också huvudstadsregionens bostadspriser sin inverkan, samtidigt frågar jag mig: om finskspråkiga lärare har råd att bo i Helsingfors, varför har inte de svenskspråkiga det?

Hösten 2016 inleddes den svenskspråkiga lärarutbildningen vid Helsingfors universitet, men fram till dess att lärarna utexamineras tar det minst fem år och under den tiden har många svenskspråkiga lärare i arbetslivet gått i pension. I bästa fall har de svenska skolorna i Helsingfors, enligt Harju-Luukkainen, tillräckligt med behörig personal först om tiotals år.

– Det är en lång tid för föräldrarna att vänta, därför borde man redan i dag satsa starkt på fortbildning för de obehöriga lärarna.

Det är inte bara grundskolan i Finland som oroar Harju-Luukkainen. Hon är en av dem som pratar högt om hjärnflykten från Finland, att akademiker väljer att söka sig till universitet utanför Finlands gränser.

– När jag började mitt jobb på Helsingfors universitet år 2011 hade jag en budget för att åka på konferenser, knyta kontakter och verkligen satsa på min forskning. Fem år senare fanns det inga sådana resurser, resebudgeten hade strukits till noll samtidigt som arbetsbördan blev allt tyngre. Då är det inte konstigt att folk börjar snegla mot universitet utomlands, platser som kan erbjuda attraktivare löner och bättre anställningsförhållanden.

När Helsingfors universitet sade upp kring tusen anställda började en process som är mycket större än bara försvunna arbetstillfällen. Enligt Harju-Luukkainen gör ryktet om uppsägningar att akademiker börjar leta efter andra universitet att forska vid och eftersom ansökningsprocessen kan ta upp till två år har man ännu inte sett konsekvenserna.

– Jag vet att man i Sverige skämtsamt talar om akademiska båtflyktingar från Finland. Svenska universitet erbjuder nämligen bättre lön, bättre balans mellan forskning och undervisning och ett sympatiskt arbetsklimat. Än så länge rullar man ut röda mattan för forskare från Finland, men det är ingen självklarhet i framtiden om vi inte själva satsar på forskning och utbildning samt håller nivån hög.

Fakta

Heidi Harju-Luukkainen

Familj: Make och tre barn

Född: 1977

Bor: i Los Angeles och Helsingfors

Saknar i LA: Rågbröd och fil. Men jag har testat på att baka rågbröd och i somras tog jag med mig lite fil från Finland och lagar i dag min egen med den som bas.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00