Sverige överväger rökförbud på fängelser

Kriminalvården vill införa ett totalförbud för rökning på svenska häkten och anstalter. Arkivbild. Bild: Martina Holmberg / TT

Om svenska Kriminalvården får som den vill har intagna på svenska häkten och anstalter snart fimpat för gott. Erfarenheter från Storbritannien, där ett rökförbud infördes för två år sedan, visar på hälsovinster. Men i övrigt är det svårt att analysera förbudets konsekvenser.

Kriminalvården i Sverige vill införa ett totalt rökförbud på svenska häkten och anstalter för att förbättra miljön och effektivisera arbetet för de anställda. Arbetet med att räkna cigaretter och övervaka rökpromenader tar mycket tid och både interners och anställdas hälsa påverkas negativt av rökningen, framhåller myndigheten.

Förslaget har mött kritik av bland annat Kris, Kriminellas revansch i samhället, som varnar för uppror och bråk.

Som stöd för sitt förslag, som överlämnats till regeringen, nämner Kriminalvården flera lyckade exempel från andra länder. Det främsta är Storbritannien som har det största antalet rökfria fängelser, 102 stycken, i hela västvärlden.

Risk för droger

Men innan rökförbudet infördes där för två år sedan varnades det för våld och ökat självskadebeteende. Ett försök med totalt förbud hade förvisso prövats på ett antal fängelser i Wales året innan, men nu gällde det samtliga häkten och anstalter, även högsäkerhetsfängelser.

Förbudet presenterades som ett sätt att förbättra hälsan för både interner och anställda, men motiven kan också ha varit mer krassa.

– Den inofficiella orsaken till att förbudet infördes är att den brittiska staten ville undvika juridiska processer från både anställda och interner som hävdade att passiv rökning skadat deras hälsa, säger Andrew Neilson, kampanjchef för Howard league for penal reform, som arbetar för bättre förhållanden i brittiska fängelser.

Redan 2014, när försök med förbud inleddes på ett fåtal fängelser, varnade ledaren för landets största fackförbund för fängelseanställda, att staten riskerade skadeståndskrav från både interner och anställda om inte ett förbud infördes.

Oro för problem

Även Andrew Neilson var inledningsvis orolig för rökförbudets konsekvenser. För trots att hälsoeffekterna förmodligen skulle bli positiva fanns det en rädsla för att ett förbud skulle bli en belastning för det problemtyngda brittiska fängelsesystemet, som redan drogs med överbeläggning och brist på personal.

Men när väl förbudet infördes besannades åtminstone inte de värsta farhågorna – upploppen och självmordsvågorna uteblev och interner och anställdas hälsa blev mycket riktigt bättre. Samtidigt är nivån av våld och självskadebeteende två år efter införandet fortsatt hög.

– Eftersom många av de problem som finns i brittiska fängelser redan fanns för två år sedan är det däremot svårt att dra några slutsatser om de orsakats av själva förbudet, säger Andrew Neilson till TT.

Han hävdar också att det inte heller går att dra någon slutsats om förbudet har frigjort tid för fängelseanställda, som i och med bristen på personal redan har en stor arbetsbörda.

Brexit överskuggar

Enskilda rapporter om ökat våld har förekommit, bland annat från Leicester där ledningen för ett fängelse förra året påstod att förbudet höjt konfliktnivån. Men det finns inget som tyder på en generell ökning, hävdar Andrew Neilson. Och även om det skulle finnas ett samband är det inget som man pratar om.

Förutom att frågan om Storbritanniens utträde ur EU, brexit, har överskuggat det mesta i brittisk politik de senaste åren har många fängelser betydligt större problem än rökning. Personalstyrkan är för liten, fängelsesystemet underfinansierat och mängden droger som smugglas in på anstalter ökar.

Om Sverige väljer att införa ett rökförbud är det viktigt att det sker gradvis, anser Andrew Neilson.

– Då finns det utrymme att identifiera problem och möta dem i takt med att fler fängelser påverkas. Jag tror att det är en av anledningarna till att förbudet lyckades i Storbritannien.