Sverige bäst i klassen – Finland släpar efter i klimatambitioner

Sverige är i särklass bäst i Europa, men gör ändå inte tillräckligt för att bromsa klimatförändringen, säger en färsk rapport. Samtidigt syns en ökande vilja att göra mer, såväl ute i världen som på hemmaplan.

Diskrepansen mellan vad vi gör och vad vi borde göra i klimatväg blir allt tydligare medan tiden rinner i väg. Också EU-länderna, som vill beteckna sig som globala föregångare, gör för lite, visar en färsk utvärdering som miljöorganisationen CAN Europe har gjort.

Enligt den sticker Sverige ut som mönsterelev i EU:s klimatklass när man beaktar både ambitioner och hur utsläppen verkligen strypts. Svenskarna får 77 procent av högsta möjliga poängsumma. Sedan följer ett tydligt avstånd till följande toppländer Portugal och Frankrike.

Finland kommer på tionde plats (42 procent) medan Polen, som står värd för FN:s nästa klimattoppmöte i december, är EU-jumbo på 16 procent.

– Alla EU-länder skrev på Parisavtalet, men de flesta jobbar inte mot dess mål. Länderna måste snarast skärpa sig och jobba för en ambitiösare klimat- och energipolitik både på hemmaplan och på EU-nivå, säger Wendel Trio, direktör vid CAN Europe.

Samtidigt har klimatpolitiken i Europa nått smärre framsteg. I EU är kommissionen, parlamentet och rådet överens om att höja målet för förnybar energi till 32 procent till 2030 och målet för energieffektivitet till 32,5 procent. Mycket talar för att EU också kommer att justera det viktigaste målet, utsläppsminskningarna. Nederländerna och Sverige har lobbat för att utsläppen ska minskas med 55 procent i stället för nuvarande 40.

Bild: Ksf Media

Mer krävs av Finland

Flera rapporter talar för att utsläppen måste stramas åt. Finlands klimatpanel släpper i dag (torsdag) en promemoria där forskarna på miljöminister Kimmo Tillikainens (C) begäran besvarar hans fråga om vilken ambitionsnivå Finlands klimatpolitik borde hålla för att vara i linje med Parisavtalet.

– Det handlar om en betydande höjning av ambitionsnivån för utsläpp från förbränning av fossila bränslen och om att sektorn för markanvändning ska fungera som en tillräcklig kolsänka, säger klimatpanelens ordförande Markku Ollikainen.

I höst, före Polenmötet, ska FN:s klimatpanel publicera en rapport om möjligheterna att bromsa uppvärmningen till 1,5 grader över förindustriell tid, i enlighet med Parisavtalets tuffaste mål. Ett utkast av den rapporten som nyligen läckte till pressen visar att det blir ytterst svårt eftersom övergången till en kolsnål värld går trögt. Också för att nå det mer realistiska tvågradersmålet måste vi göra mycket mer och snabbare.

Så här har det sett ut länge, men nytt är att klimatåtagandena tar allt mer plats på den politiska agendan. På G7-mötet nyligen var sex av länderna (alla utom USA) fast beslutna om att klimatpolitiken måste stramas åt snarast. Klimatpolitisk ambitionsnivå diskuterades också på Finlands klimattoppmöte i Helsingfors förra veckan, tangerades under Gullrandasamtalen i veckan och är tema för flera internationella möten före midsommar.

EU och Kina parhäst

I Bryssel leder EU, Kina och Kanada tillsammans ett högprofilmöte som avslutas i dag. Initiativet uppstod efter att USA hotade att dra sig ur Parisavtalet. Ministermötet i Bryssel ska underlätta för att Polenmötet ska föra tåget framåt.

– Brysselmötet förbereder ministrarna för de kompromisser de kommer att vara tvungna till på toppmötet i Katowice i december. De här besluten måste tas på ministernivå, säger Wendel Trio på en pressinformation i Bryssel.

Under Polenmötet ska FN-processen bli klar med en regelbok som säger hur Parisavtalet ska implementeras, hur orden ska omsättas i handling. Tjänstemännen som ska skriva den tekniska regelboken måste kunna tolka den politiska viljan. Catherine Abreu på CAN Canada säger att Brysselmötet behövs som ett led i den klimatpolitiska processen.

FAKTA

Några grader gör stor skillnad

EU-ländernas löften under Parisavtalet har bedömts som otillräckliga för att nå 1,5-gradersmålet. De är snarare i linje med 3 graders uppvärmning. EU:s mål är att minska utsläppen med 40 procent från 1990 års nivå till 2030. Målet torde höjas nästa år för att ligga mer i linje med långtidsmålet på 80-95 procent till 2050.

2 graders uppvärmning väntas, enligt färsk forskning, orsaka otaliga dödsfall på grund av värmeböljor, allvarliga skogsbränder och skördeförluster. Det skulle också betyda att dödliga värmeböljor skulle upplevas i fler än var femte sommarmånad i Västeuropa.

Vid 4 graders uppvärmning (som vi kan vara på väg mot med nuvarande takt) skulle hela Europa utom Island påverkas av extrem torka i större utsträckning. Bland annat turismen, jord- och skogsbruket och folkhälsan skulle lida avsevärt.

– Brysselmötet kan bygga en bro mellan politikerna och tjänstemännen, mellan det politiska och det tekniska i klimatförhandlingarna.

Li Shuo på Greenpeace i Kina betonar att Brysselmötet behövs för att bygga samförstånd och förtroende mellan parterna, något som kommer att behövas i Polen.

En orsak till att FN:s klimatförhandlingar framskrider i snigelfart är att parterna sneglar på varandra. De flesta är beredda att göra något, men inte utan att de andra också gör. Parisavtalet blev till sedan USA och Kina bilateralt enats om att båda gör sitt. Ska avtalet implementeras utan USA faller ledarskapet automatiskt på EU och Kina.

Li Shuo påpekar att den här duon verkligen kan greppa ledarskapet, om man finner varandra i Polen, och före det i Bryssel.

– Både EU och Kina kommer att överträffa sina nuvarande klimatmål och Kinas utsläpp kommer att vända nedåt tidigare än lovat. Därför borde utmana varandra att höja ambitionerna 2020, säger han.

Brysselmötet diskuterar hur man ska få till Parisavtalets regelbok, hur parterna ska höja ambitionsnivån, vad som bör göras före 2020 och hur man ska garantera tillräcklig finansiering av klimatåtgärder i alla länder. Exakt samma frågor som förbereds i Belgien före midsommar kommer att ältas i Polen strax före jul.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00