Sverige anmält till Europadomstolen för brott mot sverigefinska barns rättigheter

Sedan 20 år tillbaka har sverigefinnar haft status som en nationell minoritet i Sverige. Bild: HBL-arkiv

Hösten 2018 ska en gymnastiklärare vid en skola i Västerås ha förbjudit sverigefinska barn att tala finska under en utflykt. Nu ska Europadomstolen ta ställning i frågan.

För ungefär ett år sedan rapporterade HBL om att Diskrimineringsombudsmannen i Sverige fattat beslut i ett fall där två finskspråkiga elevers föräldrar anmält en gymnastiklärare som ska ha förbjudit eleverna att tala finska sinsemellan under skoltid.

Enligt Diskrimineringsombudsmannens bedömning hade läraren på Emausskolan i Västerås inte brutit mot diskrimineringslagen. Närmare två år efter incidenten har Europarådets domstol för mänskliga rättigheter bestämt sig för att behandla ärendet.

Under flera års tid har representanter för den sverigefinska minoriteten i Sverige upplevt att deras ställning har försämrats. Även om finskan är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk och den svenska lagstiftningen avser att främja minoriteternas möjligheter att leva och verka på sitt eget språk, utgör språket ändå inte en juridisk diskrimineringsgrund. Men eftersom lagarna inte har prövats i domstol finns heller ingen rättspraxis.

I dag finns drygt 150 000 personer i Sverige som är födda i Finland. Som mest, under toppen i slutet av 1970-talet, var de hundratusen fler.

På 1980-talet skedde en omfattande återflyttning, men en majoritet av dem som kom stannade ändå kvar och började bygga upp en sverigefinsk identitet.

I den andra generationen sverigefinländare ingår i dag ungefär 260 000 och i den tredje 300 000 personer.

Sedan 1999 är sverigefinnarna – personer eller ättlingar med finska som modersmål – en av Sveriges fem nationella minoriteter.

Ser man till modersmål har lingvisten Mikael Parkvall räknat ut att ungefär 200 000 personer talar finska i Sverige.

Källa: Jouni Korkiasaari, Migrationsinstitutet i Åbo samt Mikael Parkvall, Stockholms universitet.

Sedan 20 år tillbaka har sverigefinnar haft status som en nationell minoritet i Sverige. Trots det råder det exempelvis brist på behöriga finskspråkiga lärare och många sverigefinnar upplever att en stor del av problemen förekommer just i samband med skolor och barnens tillgång till undervisning på sitt modersmål.

Sverige har redan tidigare prickats av Europarådet för att inte nå upp till de krav som ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter ställer. Att Europadomstolen nu ska ta ställning i frågan anser många sverigefinnar som viktigt.

– Nu får Europadomstolen äntligen ett konkret fall att ta ställning till, säger Johanna Parikka Altenstedt, juridiskt ombud för familjerna som har anmält skolan.

Nationella minoriteternas rättigheter är inte assimilation eller integration, utan att främja en särart som är historisk och traditionell, säger Johanna Parikka Altenstedt, juridiskt ombud för familjerna som anmält skolan. Bild: Aija Svensson

Vanligtvis måste ett fall behandlas i de olika rättsinstanserna innan man kan överklaga till Europadomstolen. Varken svenska Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen eller Justitieombudsmannen ville ändå behandla ärendet.

– Myndigheterna lade ner det och fattade dessutom beslut om att man inte får överklaga det här ärendet. Europarättsligt får man alltid överklaga ett myndighetsbeslut och på så sätt fick vi ärendet till Europadomstolen, säger Parikka Altenstedt.

Ingen hobbyverksamhet

Familjerna i Västerås har valt den sverigefinska klassen i Emausskolan uttryckligen för dess tvåspråkighetspedagogik för nationella minoriteter.

När barnen berättade för sina föräldrar att de fått tillsägelser i olika situationer i skolmiljön under skoldagen om att inte tala finska, uppger de sig ha blivit chockade. Föräldrarna hänvisar i sin klagan till forskning som framhäver vikten för barnen att få använda språket i interaktion med andra barn genom sociala sammanhang och lek.

Sverige betraktas ofta som en föregångare vad beträffar jämställdhet och exempelvis hbtiqa-frågor. Däremot upplever många att landet inte har lyckats lika bra i bemötandet av nationella minoriteter. Parikka Ahlstedt, som är engagerad i sverigefinnarnas ställning, tror att den likgiltiga attityden gentemot nationella minoriteter och sverigefinnar delvis beror på att gruppen är så välintegrerad i samhället. De anses helt enkelt inte behöva extra resurser eller stöd.

– När flyktingar eller andra personer som är utrikesfödda anländer till Sverige eller Finland vill man att de ska integreras så snabbt som möjligt. Men nationella minoriteter är etablerade och integrerade. Vi är en del av Sveriges kulturarv – då är syftet alldeles annorlunda än för andra språkgrupper. Nationella minoriteternas rättigheter är inte assimilation eller integration, utan att främja en särart som är historisk och traditionell.

Hon menar att det inte räcker med att barnen får tala finska hemma, sverigefinnar vill ha en motsvarande ställning som finlandssvenskar har i Finland.

Parikka-Ahlstedt har också egen erfarenhet av situationen då hennes egna barn gått i skola i Sverige.

– Skolorna och kommunerna i Sverige betraktar finskan som någon sorts hobbyverksamhet, menar hon.

Familjen Thulin är en av dem som anmält skolan. Ett av deras barn blev tillsagd att inte tala finska i skolan. Bild: Privat

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning