Svenskspråkiga väljare är mer måna om äldrevård och skola – så här röstar finlandssvenskarna

Den svenskspråkiga väljarkåren är mer partitrogen än finländarna i snitt. Inför kommunalvalet uppger 71 procent att de röstar på Svenska folkpartiet. Bild: Kristoffer Åberg

Den svenskspråkiga väljarkåren är aktiv i val och rätt oföränderlig. Det visar tankesmedjan Magmas mätning inför kommunalvalet.

Fyra av fem svenskspråkiga uppger att de redan vet hur de vill rösta i kommunalvalet. Ännu fler säger att de också kommer att rösta. Hur det blir får man se – men följer kommunalvalet samma mönster som i tidigare val så har den svenskspråkiga befolkningen ett högre valdeltagande än genomsnittet. I förra kommunalvalet var valdeltagandet bland svenskspråkiga 71 procent, medan den var 59 procent bland övriga.

Tankesmedjan Magma har tidigare gjort mätningar inför flera riksdagsval bland de svenskspråkiga finländarna på fastlandet. På onsdagen publicerades nu en mätning inför kommunalvalet.

Jämfört med senaste riksdagsval verkar fler veta hur de tänker rösta redan i förväg. Samtidigt är kommunalvalet det val som förknippas mera med enskilda kandidater än riksvalen – inte minst för att många kommuninvånare känner kandidaterna.

Coronapandemin verkar inte ha en stor inverkan. Tre procent uppger att pandemin påverkar deras valdeltagande.

Svenska folkpartiets stabilitet bland de svenskspråkiga väljarna syns igen – 71 procent uppger att de röstar på SFP. Siffran var mycket liknande, 69 procent, i riksdagsvalet 2019.

Av de övriga partierna är Socialdemokraterna och De Gröna populärast med 6 procent var, följda av Samlingspartiet med 5 procent, Kristdemokraterna med 4 procent, Vänsterförbundet och Sannfinländarna med 3 procent var och Centern med 1 procent.

De Gröna vinner långsamt mark, speciellt i Helsingfors.

– Det finns mycket potential hos De Gröna, 18 procent säger att de kunde tänka sig rösta på dem om de inte röstade på sitt valda parti. Speciellt i Helsingfors och Åbo finns det en annan potential hos Gröna än hos Sannfinländarna, säger samhällsanalytikern Kaisa Kepsu på Magma.

SFP:s hegemoni är minst i Åboland, där omkring 55 procent av de svenskspråkiga uppger att de tänker rösta på SFP. Där sticker De Gröna ut med ett väljarstöd på hela 19 procent. I Vasa är stödet för SFP störst med 87 procent av de svenskspråkiga svarande. I Helsingfors uppger 61 procent att de stöder SFP, 11 procent De Gröna, 10 procent Samlingspartiet, och SDP och VF har 7 procent var av stödet.

SFP:s roll i Helsingfors tycks ha försvagats från val till val, då väljarstödet var 7,6 procent 2004 men 5,8 procent 2017.

Den så kallade Sanna Marin-effekten som synts i politiken under coronapandemin ser ut att ha avtagit, och syns inte alls till bland de svenskspråkiga väljarna. Samhällsanalytikern Mikko Majander på Magma säger att våren varit svår för statsminister Marin (SDP).

– Både för henne och för hela regeringen, för folk är så trötta på coronan så det är nästan lite svårt att skilja på den och Marineffekten.

Majander påpekar att det faktum att Marin inte talar svenska i samma utsträckning som till exempel ministerkollegan Maria Ohisalo (Gröna) också kan påverka. Det finns snarare en begynnande Ohisalo- och Li Andersson-effekt bland finlandssvenskar i vissa regioner, anser han.

Sannfinländarnas svenska kandidater syns knappt

Sannfinländarna har ställt upp dubbelt så många kandidater i hela landet jämfört med förra kommunalvalet. Både i Österbotten och i Helsingfors finns svenskspråkiga kandidater, men några större tecken på en effekt bland de svenskspråkiga väljarna syns inte. Antalet svarande som uppger Sannfinländarna som favorit är dessutom väldigt lågt, bara 22 personer i samplet. Utöver dem uppgav 34 andra personer att de skulle kunna tänka sig att rösta på Sannfinländarna. I övriga Österbotten utanför Vasa är det alltjämt Kristdemokraterna som är tvåa bland svenskspråkiga svarande med sina 11 procent.

Svenskspråkiga väljare är mer partitrogna än väljarna överlag. 63 procent tänker rösta på samma parti som i förra kommunalvalet, och bland SFP-väljarna är det 80 procent som röstar lika. De rörligaste är de som tidigare röstat på De Gröna eller på Centern.

De unga väljarna visar ändå på ett lite annat mönster än väljarna över 35. När stödet för SFP bland hela den finlandssvenska befolkningen är över 70 procent sticker väljarna under 35 år ut med ett stöd på drygt 50 procent.

– Där finns en större spridning bland de yngre generationerna gällande vilket parti man röstar på. Vi får se om det är bestående eller om de har ett annat väljarmönster när de blir äldre, säger Kaisa Kepsu.

Skola och äldrevård framträdande

Hälsovården och äldrevården är den viktigaste valfrågan enligt Magmas mätning, med utbildning som tvåa. Svenskan i Finland kommer på tredje plats och klimat- och miljöfrågor på fjärde.

Jämför man med motsvarande opinionsmätning i Helsingin Sanomat i maj bland alla finländare tycks skola och vård vara viktigare för svenskspråkiga än till exempel kommunekonomi och skatter – en fråga som bland hela befolkningen kom på andra plats i HS. Servicebetoningen kan vara kopplad till språkfrågan.

Undersökningen genomfördes av Taloustutkimus på beställning av Magma.

1 000 svenskspråkiga invånare på fastlandet (inte Åland) i åldrarna 18-79 år tillfrågades. Av dem bor 270 i huvudstadsregionen, 249 i övriga Nyland, 95 i Åboregionen, 171 i Vasaregionen och 215 i övriga Österbotten.

Intervjuerna gjordes på svenska per telefon mellan 26 april och 28 maj.

Felmarginalen på hela materialet är 3 procentenheter åt vardera hållet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning