Svenskspråkig vård entydigt viktigt för nylänningar

Väst- och östnylänningar är mer nöjda med den svenskspråkiga social- och hälsovården än huvudstadsregionens invånare. Men efterfrågan på svensk service är stark i hela landskapet.

Projektet Nyland 2019, som förbereder organisationen och servicen i det nya landskapet Nyland, har utfört en invånarenkät för att ta reda på hur den svenskspråkiga social- och hälsovårdsservicen fungerar i Nyland. Undersökningen visade att invånarna i Ingå, Sibbo och Raseborg är nöjdast med servicen.

– Det var inte helt oväntat att man var mera nöjda med den svenskspråkiga vården i östra och västra Nyland, än vad man var i Mellannyland. I huvudstadsregionen handlar missnöjet ofta om det inte finns personal som kan svenska, något som möjligen beaktas mera utanför Helsingforsregionen, säger Christina Gestrin (SFP), som jobbar med det svenskspråkiga teamet i projektet Nyland 2019.

Känslospråket viktigt

Missnöjdast är kunderna i kommuner där den svenskspråkiga befolkningens andel är liten och i enspråkigt finska kommuner. Men också i kommuner med en stor svenskspråkig befolkning såsom Esbo och Kyrkslätt finns ett rätt stort missnöje. I Esbo uppger många att den svenskspråkiga telefontidsbeställningens återuppringningsservice ofta sker på finska. I Helsingfors är kundnöjdheten aningen högre än genomsnittet i Nyland.

– Anmärkningsvärt är att fast det finns stora variationer i hur nöjda invånarna är med social- och hälsovården i olika delar av Nyland, så är den svenskspråkiga servicen helt entydigt viktig på alla håll i landskapet. Många som svarat på enkäten påpekar att det för dem är viktigt att få förklara sina krämpor för sjukvården på sitt känslospråk, även om de annars skulle prata bra finska, säger Gestrin.

– Det finns orsak att se över social- och hälsovårdens språkomständigheter. Myndigheterna har en lagstadgad skyldighet att erbjuda vård på patientens modersmål och enligt svaren i enkäten är det tydligt att det i huvudstadsregionen inte lyckas till alla delar.

Enkät och intervjuer

Sammanlagt svarade 1 813 nyländska personer på webbenkäten. Svar kom från alla nyländska kommuner förutom Askola, Mörskom och Pukkila. Därtill gjordes 20 telefonintervjuer med personer i åldern 16-17 samt 20 intervjuer med personer över 85 år eftersom det fanns minst svar på webbenkäten från de åldersgrupperna. Kvinnor svarade aktivare än män på enkäten och stod för cirka 72 procent av svaren.

Fakta

Svenskspråkiga nylänningar är medvetna om sina rättigheter

97 procent av de svenskspråkiga nylänningarna känner till att de enligt lag har rätt till svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster.

81 procent anser att det är viktigt att bli betjänad av svensktalande personal.

56 procent uppger att de blev betjänade på svenska vid den första kontakten då de senast anlitade den offentliga social- och hälsovården.

52 procent fick svenskspråkig betjäning av vårdpersonalen men variationen mellan kommunerna är stor: i Raseborg fick 88 procent svenskspråkig betjäning mot endast 26,5 procent i Esbo.

53 procent fick information och vårdföreskrifter på svenska: 83 procent i Raseborg mot 39 procent i Helsingfors

Källa: Projektet Nyland 2019

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00