Svenskan lider då spariver drabbar fredsorganisationer

Om inget drastiskt inträffar före jul delar fredsorganisationerna på en ytterst knaper summa nästa år. Laura Lodenius på Finlands Fredsförbund säger att Svenskfinland borde vakna nu.

Nästa år klumpas fredsorganisationerna ihop med Förbundet för mänskliga rättigheter och med Fritänkarnas förbund. Då ska de dela på 400 000 euro. Bara cirka 250 000 euro väntas gå till fredsarbetet. Den slutgiltiga summan klarnar först i januari. Skillnaden är stor till i år, då fredsorganisationerna fick 412 000 euro.

På Finlands Fredsförbund, som i år var den största mottagaren bland fredsorganisationerna, räknar man med att stödet minskar med 40 eller till och med 50 procent. Enligt verksamhetsledaren Laura Lodenius famlar man nu efter sista halmstrået.

– Vi jobbar för att riksdagsledamöterna skulle vakna upp och ge lite till när de bestämmer om budgeten för nästa år.

För att ha någon inverkan i samhället kan en fredsorganisation inte enbart förlita sig på frivilligjobb, menar Lodenius.

– Man kan inte vara en sakkunnig organisation utan tillräcklig finansiering. Det behövs sakkunskap kring kärnvapen och för att kunna skriva utlåtanden till ministerier. Trevliga evenemang och jippon däremot kan man ordna med frivilliga, säger hon.

2014 fick fredsorganisationerna fortfarande ett verksamhetsstöd på 560 000 euro.

– På grund av nedskärningarna i anslagen de senaste åren måste jag säga att svenskan har lidit.

Fredsförbundet har svenskspråkiga organisationer i Närpes, i Vasa och på Åland. Tvåspråkig verksamhet finns i Helsingfors.

– Jag skulle hoppas att man i Svenskfinland var mer alert när frivilligorganisationerna förlorar pengar. De med tvåspråkig verksamhet får en hård törn. Att fungera på två språk kräver resurser. Det blir lätt så att informationen på svenska blir lidande.

Enligt Lodenius är det heller ingen vits att vända sig till de finlandssvenska fonderna då de inte är speciellt sugna på att finansiera översättning.

Om riksdagen inte plötsligt bestämmer sig för att fredsorganisationerna får mer pengar betyder det att Fredsförbundet måste skära ned på verksamheten ytterligare.

– Jag förstår inte hur vi ska klara av det om vi inte kan ha kansli, bokföring och personer som koordinerar verksamheten.

I nuläget har man tre personer anställda på heltid, och en person på halvtid. En av de heltidsanställda jobbar med global fostran och får dessutom sina pengar från en annan pott från Utrikesministeriet.

Fredsorganisationer. Laura Lodenius på Finlands Fredsförbund och Anni Lahtinen på Suomen Sadankomitea hör till dem som drabbas om fredsorganisationerna får mindre resurser. Bild: Niklas Tallqvist

Fler drabbas

Kulturrådet Leena Laaksonen på Undervisnings- och kulturministeriet understryker att man inte underskattar det fredsarbete som görs. Senast före jul ska riksdagen antingen godkänna eller förkasta regeringens förslag på potten om 400 000 euro.

– Om anslaget för nästa år blir 400 000 är det en ytterst tråkig sak för aktörerna, helt säkert tvingas de då skära ned i sin verksamhet. Den nuvarande regeringen har skurit ned på anslagen till alla frivilligorganisationer, inte bara fredsorganisationernas anslag.

Hon påpekar att det är ett drygt år sedan också utvecklingscentralen Kepa blev av med ett betydande understöd från Utrikesministeriet.

Är det inte ironiskt att Finland skär i anslagen till fredsarbetet samtidigt som Nobels fredspris gick till en organisation som belönas för sitt nedrustningsarbete?

– Jag skulle inte säga att det är ironiskt, vi tänker inte på det sättet. Regeringen ger riksdagen sitt budgetförslag i mitten av september. Nobelpriset delas ut först efter det.

Finlands Fredsförbund firar i år 110-årsjubileum. Laura Lodenius berättar att många finländare inte känner till att fredsrörelsen gjort en betydande insats för Finlands självständighet.

– Senator Leo Mechelin kopplade samman fredsrörelsen med ett självständigt Finland. Jag tror många tänker att Finland blev självständigt bara genom krig.

Mechelin, som ledde en fredsförening i Helsingfors under åren 1911–14, gick på internationella fredskonferenser där han betonade att folk och nationer har rätt att besluta om sina egna ärenden.

Fakta

Vad handlar det om?

I regeringens förslag för nästa års budget minskar anslagen för fredsorganisationerna.

När fredsorganisationerna i år fick 412 000 euro ska de nästa år få 400 000. Men det nya är att också Förbundet för mänskliga rättigheter och Fritänkarnas förbund är med och delar på den summan.

Det slutgiltiga beslutet om finansieringen fattas senast strax före jul, då riksdagen ska behandla budgeten.

Finlands Fredsförbund var i år den största mottagaren av understöd. Man fick 143 000 euro.

Andra stora mottagare var Fredskämparna i Finland (127 500 euro), Institutet för fredsfostran (60 000 euro) och De hundras kommitté (45 000 euro).

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33