Svenska Teatern föreslås bli nationell kulturinstitution – "historiskt", säger teaterchefen

Teaterchefen Joachim Thibblin gläder sig över den föreslagna stärkta ställningen för Svenska teatern.Bild: Cata Portin

Svenska Teatern skall i framtiden få motsvarande status som Nationalteatern, Nationaloperan och Nationalgalleriet, föreslår arbetsgruppen som jobbat med att förnya finansieringen av statsandelsinstitutionerna.

Arbetsgruppen som har jobbat under ledning av musikern Jaakko Kuusisto har haft som ett av sina främsta syften att skrota indelningen mellan konstformer och bli genreneutral när det gäller fördelningen av kulturpengarna till utövande konst.

Som ett led i processen föreslår arbetsgruppen att man i framtiden tillämpar ett enhetligt enhetspris för årsverkena och en gemensam procentsats enligt vilket statsstödet beräknas. Det betyder att finansieringssystemet i framtiden inte skall göra någon skillnad på exempelvis teatrar och orkestrar.

Den största förändringen hägrar för Svenska Teatern och Tampereen Työväen Teatteri som båda har betraktats som specialfall i den nuvarande lagen. Medan andra institutioner har finansierats med 37 procent av det kalkylerade årsverkets enhetspris, har Svenska Teatern och TTT fått ett statsbidrag motsvarande 60 procent av enhetspriset. I fjol uppgick institutionernas statsstöd till 3,8 respektive 5,2 miljoner euro.

Svenska Teaterns chef Joachim Thibblin kallades som medlem till arbetsgruppen då han ännu var chef för Esbo stadsteater och har fortsatt också sedan han valdes till chef för Svenska Teatern för ett knappt år sedan. Han uppger att han har jävat sig i behandlingen av frågan om teaterns ställning, men kommenterar i egenskap av teaterchef.

– Vi har själva talat om oss som en nationalscen sedan början av 1900-talet, men det här skulle betyda att teatern skulle likställas med de nationella kulturinstitutionerna och att vår position för första gången officiellt skulle befästas. Det är historiskt och en jättestor sak för oss, säger Thibblin.

För Svenska Teaterns del föreslår arbetsgruppen att finansieringen sköts på samma sätt som för övriga nationella kulturinstitutioner. Betydligt svårare är sitsen för Tampereen Työväen Teatteri, som i det nya förslaget ser ut att förlora två miljoner euro årligen av sin finansiering. TTT bedöms vara en i sig betydelsefull aktör på det finska teaterfältet, men har inte motsvarande ställning av nationalscen såsom Nationalteatern och Svenska Teatern. I Tammerfors finns dessutom sex statsandelsteatrar och TTT:s ställning anses inte avvika från andra teatrar i större städer i den grad att en särlösning vore befogad, menar arbetsgruppen.

Splittrade åsikter

Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag till ny statsandelslag till kulturminister Sampo Terho (Blå) på onsdagen. I samma veva överräcktes också hela fem avvikande åsikter från arbetsgruppens medlemmar.

Kan man säga att arbetsgruppen är oenig i sitt förslag?

– Det kan man faktiskt inte säga. Om man tittar på hur branschen ser ut och vilka förväntningar det fanns när processen inleddes, kan man se att våra åsikter och infallsvinklar har varit väldigt olika. Om man tittar på frågorna där vi inte kunnat nå full enighet handlar de i hög grad om det faktum att eurona i systemet inte räcker till, säger arbetsgruppens ordförande Jaakko Kuusisto.

Avvikande åsikter lämnades in av skådespelaren Maaria Kuukorento som klagat över otillräckliga resurser för det fria fältet, Finlands teatrars verksamhetsledare Tommi Saarikivi som begär mera pengar till teaterfältet, Tero Saarinen Companys verksamhetsledare Iiris Autio som begär mera pengar till dansfältet, Tammerforsbördiga museimannen Kalle Kallio som oroar sig för TTT:s framtid och Kommunförbundets Johanna Selkee som motsätter sig tidbundenheten i finansieringen.

Arbetsgruppen hade som utgångsläge att bygga upp ett system där pengasumman är densamma som i det nuvarande systemet. Arbetsgruppen föreslår ändå tilläggsfinansiering på tio miljoner euro för att dels kompensera för försämrade ekonomiska verksamhetsförutsättningar för vissa aktörer under en övergångsperiod och dels höja minimisumman för behovsprövade anslag administrerade av Centret för konstfrämjande Taike.

De behovsprövade anslagen för statsandelsinstitutioner, som hittills motsvarat några procent av den statliga finansieringen, kommer att slopas. Däremot kan enhetspriset höjas enligt särskilda viktningskoefficienter där exempelvis nationell och internationell turnéverksamhet eller verksamhet riktad till barn och språkliga minoriteter premieras.

Förslaget till ny lagen om främjande av utövande konst skickas härnäst på remissrunda och föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00