Svenska stjärnorna ska kartlägga mensen – "Skandal att vi inte vet hur vi påverkas"

Mona Brorsson och Hanna Öberg välkomnar förbundets plan att försöka kartlägga hur menscykeln påverkar deras träning. Arkivbild. Bild: Jessica Gow/TT

USA:s och Finlands fotbollslandslag har gjort det. Likaså Chelseas fotbollslag. Nu ska de svenska skidskyttarna kartlägga hur åkarna påverkas av menstruationscykeln. Något man knappt har pratat om tidigare.

Hur menstruationscykeln påverkar träning är fortfarande ett ganska outforskat ämne. Mensen och svängningarna i cykeln har länge setts som något privat, som man tar hand om själv.

De senaste åren har det dock dykt upp såväl forskning på ämnet som organisationer, som vill kartlägga sina idrottare gällande menstruationen. Stora fotbollsorganisationer, som Chelseas klubblag och USA:s landslag, använder en app där spelarna matar in när de får sin mens samt relaterade symptom för att man i förlängningen ska kunna anpassa träningsschemat och på så vis förhoppningsvis nå bättre resultat och minska skaderisken.

"Början på saker"

I Sverige har det varit relativt tyst kring ämnet, men i skidskyttelandslaget börjar man nu i alla fall att tänka på det. Och prata om det. I vinter väntas det första steget mot en kartläggning tas.

– Egentligen är vi i vår början på den tanken och i början på att framför allt lära oss mer. Men det finns en början på saker och det känns jättebra, säger den nya sportchefen Anna Maria Uusitalo.

– Vi har tänkt att vi ska få in det i de aktivas träningsdagbok, om de har menstruation eller inte, så att man kan följa det. Det kan vara ett första steg för de aktiva. Det här måste ske i flera steg och jag tror att vi kanske måste ta ett ansvar att hjälpa forskningen, vi kommer att behöva vara en del av det.

Initiativet välkomnas av landslagsåkarna.

– Ja, absolut, säger VM- och OS-guldmedaljören Hanna Öberg.

– Jag tycker att det känns som någonting där idrotten faktiskt ligger långt efter för kvinnor. Det är en av de absolut största fysiologiska skillnaderna mot killarna och absolut någonting jag tycker att man borde jobba mer med.

Mona Brorsson är också positiv:

– Det är jätteviktigt. Det är skandal att man inte ens vet själv hur man påverkas. Det är ju något som händer halva befolkningen och man har fortfarande så lite kunskap om det.

Bra samtalsklimat

Brorsson berättar att samtalsklimatet mellan åkarna ändå är öppet och att man där enkelt kan berätta om hur man känner sig.

– Men hormonerna går upp och ner och det är superintressant om man kan kartlägga lite mer – hur påverkar det min träning?

Att inte bara gå omkring och fundera och gissa på egen hand, utan att få vissa saker svart på vitt hade underlättat, enligt Brorsson. Och hon är hoppfull till att en individuell kartläggning kan leda till effektivare träning.

– Sedan är det svårt att planera träningen exakt efter sin cykel, för vi ska ju träna så himla mycket, och alla pass måste in på något sätt. Men just styrketräning börjar det komma en del forskning om och den är ganska enkel att anpassa tänker jag.

TT: Hur känns det att vi står här 2020 och pratar om att vi knappt vet hur vi påverkas av mensen?

– Som sagt, får man säga skandal? Man har ju växt upp med att det är pinsamt att prata om och att man sedan bara fått tänka "nej, vi får nog faktiskt bara släppa det".

TT: Hur mycket tror du det spelar in att ni har fått en kvinna som sportchef?

– Det tror jag spelar in, både att hon också är kvinna och också att hon har varit elitidrottare. Om man jämför med Wolfgang (Pichler), han förstod ju ändå det här och sade ofta att "det kan vara hormonerna". Men han ville gärna inte gå in djupare på det. Det här kanske kommer bli det nya, att man för dagbok även över känslor och sinnestillstånd.

"Vi är redo"

Anna Maria Uusitalo var själv landslagsåkare 2000–2012.

Tidigare har man knappt pratat om mensen kopplat till träning och prestation inom skidskyttet, precis som på många andra håll. "Men jag hoppas att vi går mot andra tider. Det känns som att vi är redo", säger sportchefen Anna Maria Uusitalo. Arkivbild. Bild: Per Danielsson/TT

– Det pratades ingenting om det då och jag hoppas ju att vi går åt rätt håll i alla fall. Framför allt också forskningsmässigt, att vi kommer i kapp, säger Uusitalo.

TT: Minns du hur du påverkades olika under olika delar av cykeln?

– Jag tror inte att jag påverkas så jättemycket. Men å andra sidan gjorde man ju aldrig någon form av test eller check på det heller, så det är nog svårt att veta.

Mens är en blödning från livmodern. Den kommer ungefär en gång i månaden, från puberteten fram till klimakteriet vid femtioårsåldern. Blödningen beror på att slemhinnan i livmodern varje månad i samband med ägglossning blir tjockare för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Om ägget inte blir befruktat gör sig livmodern av med slemhinnan. Hur mycket man blöder, antalet blödningsdagar och antalet dagar mellan blödningarna varierar från person till person.

Besvär kopplade till mens kan vara rikliga blödningar, värk samt PMS och PMDS.

PMS är detsamma som premenstruellt syndrom, vilket innebär besvär såsom humörsvängningar, ömma bröst och/eller att man blir svullen i kroppen perioden innan man får mens. PMS är vanligt, men det kan variera från person till person vilka besvär man får.

Om en person med PMS påverkas mycket i humöret, så att det liknar depression och ångest, kallas det PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom).

PMS och PMDS brukar börja upp till en vecka innan mens och minska eller försvinna helt när mensen kommer, men en del har besvär även under ägglossningen som sker två veckor före mensen.

Källa: 1177.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning