"Det krävs en stor svenskspråkig majoritet för att svenskan skulle vara kommersiellt relevant"

Enligt doktorand Väinö Syrjälä har ort- och gatunamnen en avgörande roll för svenskans synlighet i Finland. Om en ort eller en gata bara har ett finskspråkigt namn är också skylten enspråkigt finsk. Bild: SPT / Christa Liukas

En doktorsavhandling från Helsingfors universitet visar att det svenska språkets synlighet i gatubilden korrelerar med antalet svenskspråkiga invånare på orten i fråga. På reklamskyltarna dominerar ändå finskan, också i Karis som har en stor svenskspråkig majoritet.

Det svenska språkets synlighet i gatubilden korrelerar med antalet svenskspråkiga invånare på orten i fråga, framgår det ur doktorand Väinö Syrjäläs doktorsavhandling Namn – språk – ställe: Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum. Syrjälä disputerar vid humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet torsdagen den 14 juni.

– Jag har undersökt det som på det vetenskapliga fältet kallas för lingvistiskt landskap, det vill säga språkbruket i offentligheten. Det betyder språket på till exempel skyltar och reklamtavlor, förklarar Syrjälä.

Syrjälä har kartlagt språkbruket i Raseborg, närmare bestämt Karis, och i Grankulla. I Raseborg utgör de svenskspråkiga invånarna cirka 65 procent av befolkningen medan andelen svenskspråkiga i Grankulla är ungefär 34 procent.

I sin doktorsavhandling har Väinö Syrjälä undersökt svenskan och finskan i gatubilden. Bild: SPT / Satu Siltaloppi

Svenskans synlighet hänger på myndigheterna

I både Karis och Grankulla är den officiella skyltningen från myndighetshåll tvåspråkig, medan det finns fler kommersiella skyltar på svenska i Karis än i Grankulla.

– Inte finns det lika många svenskspråkiga skyltar som finskspråkiga skyltar i Karis heller men ganska jämnt är det, säger Syrjälä.

– Jag tror att det är en ganska logisk slutsats att konstatera att det krävs en stor svenskspråkig majoritet för att svenskan skulle vara kommersiellt relevant.

Med tanke på svenskans synlighet i gatubilden är myndigheternas skyltning därför i en nyckelroll. Till skillnad från företag måste myndigheterna ta språklagen i beaktande när de sätter ut till exempel gatuskyltar och trafikmärken.

Enkätundersökning kompletterar

Förutom av kartläggningen av det lingvistiska landskapet i Karis och Grankulla består Syrjäläs doktorsavhandling av en enkätundersökning om hur människor i huvudstadsregionen uppfattar skyltningen i sina hemtrakter. Enkätundersökningen fokuserar främst på Gårdsbacka i Helsingfors och Esbo centrum.

Enkätundersökningen visade att folk har en ganska bra uppfattning om vilka språk som figurerar i gatubilden.

– Människorna i min undersökning är medvetna om att den officiella skyltningen måste vara tvåspråkig, sammanfattar Syrjälä.

Enligt Syrjälä behövs det mer forskning om vanliga människors syn på språkbruket i offentligheten. Hans förhoppning är att studier av lingvistiska landskap i framtiden kan bidra till den samhälleliga språkdebatten och skapa verktyg för språkplanering.

Syrjälä disputerar den 14 juni klockan 12 i Forsthuset på Unionsgatan 40 i Helsingfors.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning