Ingen lär invandrare svenska – "Det är inte bara finlandssvenskars sak att satsa på svenskan, likaväl kan invandrare göra det"

Ahmed Hassan gick själv i en svenskspråkig skola och vet hur stor nytta man har av att kunna svenska i Finland. Bild: Cata Portin

Svenskan blir inte bara lite i skymundan för invandrarunga – den glöms bort helt. Det är ett problem i Finland som Nordiska somaliska föreningen nu tänker åtgärda med hjälp av sina invandrarambassadörer.

Strävan att integrera invandrare i det finska samhället är stark. I snabb takt får barnen lära känna en ny kultur och även ett nytt språk. Problemet som många invandrare är mer än väl bekanta med, är just att det är enbart ett språk det handlar om. Finskan går i första hand och alltför ofta glöms svenskan helt bort.

Nordiska somaliska föreningen (NordicSom rf.) har bestämt sig för att ta tag i problemet och börjar från hösten ett nytt projekt för detta ändamål.

De har tilldelats ett stipendium på 80 000 euro av Svenska kulturfonden för att föra fram sitt projekt med invandrarambassadörer i finska skolor.

Tanken är att utbilda invandrare som redan integrerats väl i det finländska samhället till så kallade invandrarambassadörer, som sedan kan åka ut i finska skolor för att hjälpa invandrarbarn och unga med svenska.

– Det handlar inte bara om att lära ut språket utan också om att uppmuntra och fungera som ett levande bevis på att man kan lära sig flytande svenska, säger Ahmed Hassan från NordicSom.

Hassan förklarar att få invandrarbarn och unga någonsin får en chans att lära sig mer svenska än bastermer och att det är ett stort hinder för dem framöver i livet.

Deras föräldrar kan inte svenska och i de finskspråkiga skolorna fokuseras enbart på att lära dem finska.

– Man klarar sig inte enbart på finska om man verkligen vill lyckas med sina långsiktiga mål. Det är en otrolig konkurrensfördel på arbetsmarknaden att kunna tala svenska, säger Hassan.

Motiverar både invandrare och finskspråkiga

Hassan kommer själv ursprungligen från Somalia men har bott i Finland sedan han var barn.

– Jag hade turen att få komma till en svenskspråkig skola och vet därför hur viktigt det är att kunna svenska i Finland, berättar han.

Den insikten har lett till att han redan innan detta projekt, har besökt finskspråkiga skolor runtom i landet för att på ett lättsamt och människonära vis uppmuntra eleverna till att lära sig svenska.

– Även om målgruppen är invandrarunga så har jag sett hur de finska ungdomarna också blivit mer intresserade av svenskan i samband med skolbesöken, berättar Hassan.

Att se hur nyanlända invandrare går framåt med svenskan kan fungera som en god motivationsfaktor för de finskspråkiga.

– Om de ser att någon som precis kommit till landet lär sig svenska, tänker de "då ska jag nog också kunna lära mig svenska".

Hinder att inte kunna svenska

Den svaga satsningen på svenskan tror Hassan kan ha åtminstone två orsaker. Det kan bero på samhällsklimatet i Finland och inställningen till svenskan, men till stor del beror det också på bristande undervisningsmaterial för lärarna.

– Pushen från vuxnas håll fattas lite. Lärarna vill nog ofta men saknar material och då blir det ogjort.

Även om barnen och de unga skulle vara ivriga att lära sig mer svenska, har de ingen möjlighet att på egen hand göra det eftersom de befinner sig i ett helt nytt samhälle som de inte vet något om.

Tanken med NordicSoms projekt är att alla ambassadörer själva ska ha invandrarbakgrund och på så vis även en bredare förståelse för hur man bäst bemöter de nyanlända.

– Inom alla kulturer kommunicerar man på olika vis. Om någon med samma kulturella bakgrund kommer och säger att det är lönt att lära sig svenska, tror du på det mer än om Pekka säger det, konstaterar Hassan.

Första steget är nu att kartlägga behoven i de olika åldersklasserna. Hassan känner till att det finns många unga vuxna som aldrig fått lära sig svenska då de kom till Finland, men gärna skulle göra det nu.

– Jag har exempelvis stött på väldigt många unga kvinnor med invandrarbakgrund som utbildat sig till närvårdare på finska och som nu skulle vilja åka till Sverige och Norge för att jobba.

Genom att reda ut vilka åldersgrupper som har vilka behov, kan de blivande ambassadörerna vidareskolas för att möta behoven på bästa sätt. En hel del planering återstår innan nyutbildade ambassadörer kan kliva in i finskspråkiga skolor runtom i landet men arbetet är redan i full gång.

– Då man vet hur stort behovet är så vill man heller inte vänta en minut, konstaterar Hassan.

Han tillägger ytterligare:

– Det är inte bara finlandssvenskars sak att satsa på svenskan. Likaväl kan invandrare göra det.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning