Svenska språket finns på nio miljoner gulnade lappar

Svenska Akademiens Ordbok är ett sällsamt projekt. Det första bandet kom ut 1898 och verket är inte klart än. Efter 135 år har redaktionen i en betongvilla i Lund kommit fram till bokstaven v.

I Lund tar det oss en stund att hitta Svenska Akademiens ordbokshus på Dalbyvägen. Stadens tegelarkitektur från skiftet mellan 1800- och 1900-talet är i övrigt bullig, korpulent och akademisk. Men huset vi söker står ett stycke in på en lummig gård och ser på håll ut som en låg och bister försvarsinstallation som Sverige under kalla kriget hade kunnat placera ut någonstans i havsbandet, under terränglinjen, i rå mossgrå betong.

I arkaden av små grå pelare möts vi av Alexandra Hibolin, som är biträdande redaktör vid Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), ett av Sveriges märkligaste bokprojekt. Arbetet med verket har pågått sedan 1883 och efter 135 år är det inte klart än, utan har så här långt publicerats från a till det utdöda ordet vreteskatt, ett arrende för en jordlapp.

När det talas om flera finlandssvenskar i kretsen kring Svenska Akademien, så är Alexandra Hibolin, 37, en. Hon kommer från Vasa och efter studier i nordiska språk i Uppsala och två examina kom hon hit till SAOB:s redaktion i Lund för åtta år sedan.

Långsiktigt uppdrag

Inuti öppnar den rektangulära betongbunkern sig till ett fascinerande ljust och öppet atrium. Här arbetar ett 20-tal personer i det som på 1960-talet var den privatvilla den kända Lundaarkitekten Sten Samuelson hade ritat för sig själv. I dag påminner miljön om en modern, minimalistisk reklambyrå, i kontrast till att uppdraget här har betydligt mer klassiska anor.

År 1786 instiftade kung Gustav III Svenska Akademien. Han ålade också i stadgarnas § 23 "Academien att utarbeta en Svensk Ordabok och Gramatica, jemte sådane Afhandlingar som bidraga kunna til stadga och befordran af god smak".

Ordboken är alltså inte detsamma som Svenska Akademiens Ordlista (SAOL). Den redigeras i Göteborg och beskriver i ett snabbt tempo dagens svenska språk. Här i Lund beskrivs svenskans utveckling under fem sekler med början i Gustav Vasas kungliga korrespondens från 1521 och framåt. Tiden före det täcks av andra ordböcker.

Ordboken har utkommit sedan 1898 i identisk layout. Eva Larson är en av redaktörerna vid ordboken som kom ut med sitt 37:e band i fjol. Bild: Moa Dahlin

Trettiosju tunga band av ordboken har hittills publicerats. Upplagan är liten, omkring 2 000, berättar biträdande redaktör Eva Larson. Hela verket så här långt kostar med sin klassiska 1800-talsinbindning omkring 50 000 kronor (5 000 euro). Det täcker ändå inte kostnaderna för jobbet med ordboken. Gustav III stadgade redan på sin tid att det skulle finansieras med intäkterna från Post- och Inrikes Tidningar, sedan 1645 ett kungörelseblad som Officiella Tidningen i Finland.

När den, "Postgumman", lades ner som papperstidning 2007 tog registermyndigheten Bolagsverket över kungörelserna, men ålades att fortsätta finansiera SAOB. Det väckte rabalder i Sverige om huruvida landets företagare faktiskt med sina registeravgifter ska finansiera arbetet på – en ordbok.

Starten på Gustav III:s ordbok blev inte så bra. Bland de nyutsedda "De aderton" fördelade man olika bokstäver på ledamöterna, för att de skulle skriva ner alla ord på den bokstaven de kom på.

– Så hankade man sig fram, säger Eva Larson. De flesta var inte så språkintresserade, de var ju mest historiker, jurister och präster. Så 1814 lades alltsammans på is.

Ordboksdamer skrev av svenska språket

Det nuvarande arbetet med Svenska Akademiens ordbok återupptogs på 1880-talet av två professorer i nordiska språk i Lund, Theodor Wisén och Knut Fredrik Söderwall. Från och med det har det uppstått en hisnande samling av nio miljoner nedtecknade språkprover som har samlats ur över 21 000 tryckta källor. Det materialet bearbetas nu fram i riktning mot bokstaven ö.

Miljoner gulnade pappersblad i ett avlångt format som inte motsvarar någon standard i dag, är lagrade i kartongkapslar i ordboksredaktionens arkiv. De här excerpten, "lapparna", har gjorts av "ordboksdamer" som länge satt vid Lunds universitetsbibliotek och antecknade för hand hur ord har använts i biblar, böcker, bouppteckningar, tidningar, tidskrifter, telefonkataloger...

År 1898 kom det första bandet ut och den första upplagan är fortfarande inte klar. För Erik Bäckerud som numera administrerar webbversionen av ordboken kommer gamla problem fram i modern dager, som att en del av SAOB kommer i fel alfabetisk ordning.

– Vi har ju alla ord på förleden af- som senare har fått en stavning på av-, säger han.

Men den sökbara sajten kommer snart att länka direkt till digitaliserade boksidor via projekt som Litteraturbanken, som också Svenska Litteratursällskapet i Finland deltar i. När SAOB nu är på webben har det minutiöst redigerade verket blivit populärare med upp till 20 000 webbesökare om dagen.

Den senaste tidens metoo-debatt har lett till att många, ofta på mobilen, bildar sig själva kring svensk kulturhistoria och språk. Vårens ledande sökord är pojke, feminism och knytblus.

Arbetet med ordboken är fortfarande till stora delar ett manuellt arbete. Det finns, säger Erik Bäckerud, ingen ekonomi i att digitalisera ett så stort material. Det Norske Akademis Ordbok har gjort det, men det enda man får är en bild på en skärm som fortfarande ska organiseras och struktureras av en människohand.

Förändrade betydelser

År 1944 var andra världskriget nästan förbi. I Sverige var ordboken, nu med den legendariske Pelle Holm som chef uppe i en god publiceringstakt och framme vid bokstaven m.

Daniel Juslenius från Finland var först biskop i Borgå och senare i Skara. Där gav han ut Finsk Ordaboks Försök 1745. Ur den kommer drygt 80 ordbelägg i SAOB. Bild: Moa Dahlin

Ordet miljö publicerades det året, visar biträdande huvudredaktören i dag, Bodil Rosqvist. Några spår av vad ordet miljö betyder i dag finns däremot inte. Ordbokens första betydelse 1944 är i det sammansatta ordet miljösoffa, en dominerande möbel som placeras mitt i ett rum, från franskans mis och lieu, mittplats. Midt i salongen (på ångfärjan Malmö) är placerad en stor milieusoffa. skriver en tidning år 1900.

– Miljö användes för att beskriva hur människor hade påverkats av arv och miljö. Men det fanns ingenting om hur människan påverkar sin omgivning, säger Bodil Rosqvist.

Bokstaven ö skymtar

Om fem-sex år ska hela Svenska Akademiens Ordbok vara klar. En projekttavla i biblioteket visar att en av de anställda redan har börjat jobba med ett av de alfabetiskt sista orden, prepositionen över, "men det kommer att ta lång tid".

Arbetet går i steg. Förberedande redaktör Kristina Palm är i en första sortering framme vid ordet ålder. Hon visar hur hon sorterar ut konkurrerande genus och olika pluralformer alltsedan ordet alder i 1541 års bibel. Sedan kommer olika bestämda former som ålderen, åldren, eller olika betydelser. Av ålder har till exempel betytt att någonting har funnits en lång tid.

Ord som till exempel ålderman ska göras till ett eget uppslagsord för att det har ett eget tyskt ursprung. Sällsynta dubbelbetydelser ska också sållas fram; ålder kan också vara en variant av årder, en primitiv plog.…

800 textprov i månaden

Bodil Rosqvist, 54, och filosofie doktor i svenska sedan några år tillbaka, hör till den grupp redaktörer som sedan skriver själva den slutliga artikeln i ordboken – i en lång kedja av många andra före henne.

– Visst ser man att redaktörer har haft olika intressen, favoritförfattare eller ett särskilt intresse för grammatik, säger hon. Själv är jag mest intresserad av betydelser och etymologi.

Bland hennes senaste artiklar har uppslagsordet vätska fört henne till humoralpatologin, den antika lära om kroppens fyra vätskor som bland annat har gett oss talesättet vid sunda vätskor. För att visa på hur ordet används i dag har hon tagit med en alldeles ny källa där den nya fitnesskulturen 2009 använder uttrycket vätska samlas i kroppen.

Redaktörens arbete utvärderas sedan av två kolleger som oberoende av varandra ger synpunkter på artikeln.

– Vi ska hinna med 800 lappar (textprov) i månaden och av 1 000 lappar ska vi i snitt åstadkomma sju spalter text, säger Bodil Rosqvist.

Snarvla och tobak

Alexandra Hibolin hör till dem som eftergranskar manuset och kollar upp att åldriga källhänvisningar och citat är de rätta. Ordboksredaktörerna har direkt tillgång till magasinen vid universitetsbiblioteket i Lund.

– Det är ett stort detektivarbete ibland, säger hon.

Hon ska också se till att texten är lättläst och begriplig och föreslår ibland andra textprover, eller att de som finns ska förlängas eller förkortas.

Ordboken utesluter noga allt som verkar vara dialekt. Däremot är Finland ett undantag. Här accepterar Svenska Akademiens organisation finlandssvenskan som en källa till ett fullgott material. Alexandra Hibolin får också ofta frågor av kollegerna om språkpraxis i Finland. Med över 1 000 hänvisningar i SAOB är Zacharias Topelius Fältskärns berättelser (1853) ordbokens mest citerade finländska källa.

Också dagstidningar i Finland är goda källor. Redan i ordbokens första band belägger en krönika i Hufvudstadsbladet 1879 uttrycket an efter. År 1914 beläggs ordet blini när en HBL-annons på första sidan meddelar att prima, 1:ma bohvetemjöl afsedt för bakning af blinier har inkommit till en affär vid Skillnaden.

Bodil Rosqvist är biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordbok. Hon förväntas avverka i snitt 800 textprov ur arkivet i månaden. Bild: Moa Dahlin

Om bastubad i Benedictus Olais läkarbok från 1541, Een nyttigh läkere book ther uthinnen man finner rådh, hielp och läkedom til allehanda menniskiornes siukdomar – en av ordbokens 21 000 källor. Bild: Moa Dahlin

Under 1970- och 1980-talet börjar SAOB också notera andra finlandssvenska tidningar. Borgåbladet belägger 1978 ordet snarvla i ett referat från en klassträff, och Vasabladet bevisar 1981 att en tobak kan betyda en enskild cigarett.

Nytt varv efter 125 år

När det här originella kulturprojektet blir klart i mitten av 2020-talet, planerar redaktionen en andra upplaga. I nya moderna tider kommer SAOB att kunna redigeras digitalt och kontinuerligt. Nu har man bara fullgjort de redaktionsprinciper som blev praxis på Söderwalls dagar kring förrförra sekelskiftet.

Intresset för SAOB har varierat genom åren och verket har ibland betraktats som en tryckt dinosaurie. Den som vill kan också i dag köpa alla 74 häften som har bildat ordboken fram till i dag på SAOB:s webbplats – till 90 procents rabatt.

FAKTA

Svenska Akademiens Ordbok (SAOB)

Vad: en ordbok över all svenska sedan 1521

När: började publiceras 1898, inte klar än

Var: Lund, Sverige

Varför: Gustav III ålade 1786 Svenska Akademien att göra en ordbok

Klart: bokstäverna A-V, målet är Ö år 2024

Upplaga: 2 000 ex, finns numera på nätet

Finland: Topelius är mest citerade författare

Chef: Christian Mattsson (2015–)

Webb: saob.se

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00