Svensk vinskörd slår rekord

Anette Ivarsson på Arilds vingård är den klart största vinproducenten i Sverige. Årets skörd är den kvalitetsmässigt bästa hittills, hävdar hon. Bild: TT/Anna Lind Lewin

Sommarens värme gav rekordskörd för svenska vinodlarna. Men om 2018 även blir ett kvalitetsmässigt toppår återstår att se.

Om den extrema hettan och torkan fick de flesta nordiska jordbrukare att se dystert på framtiden i somras, så var glädjen desto större bland de svenska vinodlarna. Förhoppningen om rekordskörd har nu slagit in. På föreningen Svenskt vin tror man att skörden är 30–50 procent större än normalt. Murre Sofrakis på vingården i Klagshamn söder om Malmö tror inte att det räcker.

– Jag tror skörden i Sverige är dubbelt så stor och att det sammanlagt handlar om 200 ton druvor. Det beror både på att uttaget blivit större men också att de totala arealerna har ökat. Jag skulle säga att skörden är av medelkvalité, säger han till TT.

– Vi är förstås nöjda, men framför allt är det bra för Sverige. Det blir fler som kanske för första gången kan testa svenskt vin.

Rekord i kvalité

På Arilds vingård på skånska Kullahalvön, landets största vinodling och där de sista druvorna skördades så sent som i slutet av oktober, valde man att inte vattna stockarna under sommarens vattenbrist.

– Hade vi vattnat så hade vi också slagit rekord, men kvalitén på druvorna som vi skördat har aldrig varit så bra. Det som är speciellt i år är att vi har gjort helt nya typer av vin. Eftersom vi haft så mycket mogna druvor som kunnat hänga kvar länge har vi för första gången kunna göra dessertvin, säger Anette Ivarsson som driver vingården tillsammans med maken Jonas.

Alla svenska vinproducenter brottas med lönsamheten. Sveriges riksdag har sagt ja till gårdsförsäljning och Anette Ivarsson vill ha en regering på plats så fort som möjligt så det kan bli lagligt. Bild: TT/Arilds vingård

Brottas med ekonomin

Det som produceras mest på gården är annars torrt vitt vin. Målet är att de närmaste åren komma upp i en total årsproduktion på 60 000 liter. Men även om Arilds vingård, som har åtta heltidsanställda, är störst i Sverige och växer så brottas ägarna med ekonomin.

– Vindelen går inte ihop. Men eftersom den drar många gäster till restaurangen, hotellet och delin så går det runt. Men det kommer att gå bättre om vi får sälja våra produkter på gården, säger Anette Ivarsson och kommer därmed in på frågan med stort F för den svenska vinnäringen, som fortfarande befinner sig på babystadiet jämfört med de gamla vinländerna.

De svenska vinproducenterna vill dra fördel av det svenska suget efter närproducerade livsmedel. Vinresor är också oerhört populära söderöver, och enligt de svenska odlarna borde de bli det också i Norden.

– Överallt i Europa så köper folk närproducerat vin. Vi är i Italien just nu och på den här platsen säljs nästan uteslutande lokala viner, säger Ivarsson.

Sysselsättning för rika?

Föreningen Svenskt vin har tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund i år gjort en inventering av de svenska vinodlarna, vilka de är och hur deras ekonomi ser ut. En punkt som sticker ut är att tre fjärdedelar finansierat investeringarna med egna medel. Banklån och investeringsstöd utgör bara en mindre del.

Kan det vara så att vinodling är särskilt lockande för människor som tjänat stora pengar inom till exempel it eller på börsen? Anette Ivarsson skrattar när hon hör den teorin.

– Det stämmer i alla fall inte på oss. Vi hade inga pengar att starta med, vi jobbar nästan dygnet runt och allt vi tjänar återinvesteras i vingården.

De svenska vingårdarna är fortfarande i babyåldern jämfört med de traditionella vinländerna. Enligt Föreningen Svenskt Vins och LRF:s kartläggning har 40 procent av odlarna bara varit verksamma i 5-10 år.

Snittåldern på odlarna är 55 år. Majoriteten av vinproducenterna är män, men på tre av fyra vingårdar har kvinnor en ledande roll.

På över hälften av odlingarna räcker inkomsterna bara till 1–2 heltidsarbeten.

För 2017 svarade 80 procent av odlarna att lönsamheten var ganska eller mycket dålig. För åren 2018–2020 ser utsikterna bättre ut. 50 procent har dystra ekonomiska utsikter, men andelen som svarat att lönsamheten blir god eller mycket god har ökat påtagligt.

Källa: Föreningen Svenskt Vin/LRF

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning