Svensk styrka de första till fots i lerskredet – tio saknas fortfarande

Ymnigt snöfall försvårar räddningen. Kratern syns tydligt till höger i bild, där ett hus står direkt över stupet. Bild: Fredrik Hagen

Svenskt räddningsmanskap vågar sig nu in som de första till fots för att leta överlevande i ett av husen som fallit i den stora kratern i lerskredet som gick för två dygn sedan i Ask i Gjerdrum kommun i Norge. Insatsen inleddes på eftermiddagen.

Det specialutbildade så kallade Nusar-teamet ska ta sig in i riskområdet tillsammans med norska hundpatruller och söka efter de saknade.

I stadigt snöfall höll räddningsledningen en presskonferens på förmiddagen. Man berättade att det under natten gjordes fortsatta undersökningar med drönare och helikopter så att insatsen kunde planeras. Grus har körts dit så att ett tungt militärfordon kan köra fram ett slags bro för räddningsarbetarna.

– Vi vill utnyttja dagsljuset, och är inte helt klara att börja ännu. Det är en riskabel operation, sade insatsledare Roy Alkvist vid norska polisen.

Marken i skredkratern är mycket blöt på sina håll, och mer fast på andra ställen. Insatsen görs på relativt stabil mark. Man ska in med många personer för att kunna hjälpas åt att dra upp, förklarar insatsledningen.

Sökinsatsen fortsätter i Gjerdrum, men det är en kamp mot klockan om man ska hitta överlevare. Bild: Fredrik Hagen/Lehtikuva/AFP

Forsatt rasrisk

Samhället måste ha fortsatt beredskap för att kunna evakuera fler områden, säger insatsledare Toril Hofshagen i på Norges vatten- och energimyndighet. Borrningar och andra undersökningar görs hela tiden både i evakuerade och ännu bebodda områden. Under nyårsnatten gick det nya skred i den stora gropen, som mäter cirka 700 gånger 400 meter.

Ett sjukhem behövde evakueras. Som tur var gick det att hitta lediga sjuklokaler nära Oslo, och den egna personalen kunde följa med. Även det faktum att några är coronasmittade kunde hanteras, berättar räddningsledningen på presskonferensen.

Hitta levande

– Vi har valt ett område där det är störst sannolikhet att hitta överlevande, säger insatsledare Ketil Lund till VG.

Under nyårsaftonens kväll räddades ytterligare en hund. Hunden upptäcktes med hjälp av en drönares värmekamera, och kunde lyftas upp till säkerheten med helikopter.

Under natten mot nyårsaftonen räddades en dalmatiner. Tio människor saknas fortsatt.

– Vi inser ju att det kommer att vara folk som är omkomna, men räddningspersonal tror att vi fortsatt kan finna någon vid liv. Och det är det vi hoppas på, säger Karianne Knudsen vid polisen.

Larm om skredet kom till polisen klockan 3.59 natten till onsdagen den 30 december.

Minst 14 adresser i ett bostadsområde drabbades av lerskredet, som ligger i Ask i Gjerdrum kommun, söder om Oslo-flygplatsen Gardermoen.

Tio personer har rapporterats skadade, en av dem allvarligt.

Tio personer saknas fortfarande på fredagen.

Under onsdagskvällen hade 1 000 personer evakuerats från området.

Helikoptrar deltar i sökarbetet och använder till exempel värmesökande teknik. Försök att lokalisera de saknades mobiltelefoner har gjorts.

Försvaret, hemvärnet, civilförsvaret och frivilligorganisationer deltar i arbetet. Räddningstjänsten Storgöteborg har skickat nio personer till rasområdet.

Nio byggnader med totalt 31 bostäder har rasat. Sex garage med fem bilplatser vardera har förstörts.

Källa: NTB

Varnade för bygge

Hydrolog Steinar Myrabø säger att han varnade kommunen år 2008 när området skull börja bebyggas. Han var då chefsingenjör vid Jernbaneverket.

Det var sedan ett vattendrag svämmat över och orsakat erosion. Myrabø sade då enligt Eidsvoll Ullensaker Blad att det berodde på utbyggnader i närheten och sade att kommunen behövde stoppa bygget och se över ytvattenhanteringen.

– Ingen vet vad som orsakat raset denna vecka, men jag vet att kommunen inte följde varningen då, säger Steinar Myrabø.

Området där skredet gick var klassat som högriskområde – en femma på en femgradig skala – när kommunen gav grönt ljus för utbyggnad år 2005.

Läs också: Svensk räddningsstyrka i Norge: "Skredområdet är som yoghurt – vi hoppas göra skillnad"

Norges geotekniska institut NGI kräver noggranna markundersökningar i sådana fall, och byggaren Odd Sæther säger till NRK att man följt riktlinjerna från NGI.

Flygbilder från tidigare visar att området var trädbevuxet innan bostadsområdet anlades, men att alla hade fällts när det var färdigbebyggt.

– När akutfasen är över blir det aktuellt att värdera orsakerna till att detta hände. Då är det naturligt att tänka att erosion i bäcken är en av de saker som ska utvärderas, säger ingenjör Guro Grøneng på NGI till norska radion.

Sökinsatsen fortsätter i Gjerdrum, men det är en kamp mot klockan om man ska hitta överlevare. Bild: Jil Yngland/TT/AFP

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning