Svensk hemvård i återvändsgränd

Hemvården lyckas inte längre erhålla svenskspråkiga vårdare genom att kräva kvoter eller betala lite språktillägg.

Bristen på svenskspråkiga vårdare inom hemvården är ingen nyhet. HBL rapporterade (4.7.2018) att endast 15 procent av de svarande i Helsingfors stads enkät som ville ha hemvård på svenska hade fått det. Justitieombudsmannen har även bett social- och hälsovårdsverket vid Helsingfors stad bevisa att de språkliga rättigheterna säkras i hemvården.

Ett av de grundläggande problemen är att närvårdare inte vill jobba inom hemvården som även Svenska Yle dokumenterade (11.1). Jobbet anses vara tungt och stressigt med mycket ansvar. Skräckhistorierna och negativa nyheterna avskräcker också. I och med Esperi Care är det nu aktuellare än någonsin.

Helsingfors stad har upprepade gånger sökt personer som kan svenska till den svenskspråkiga hemvården, men ibland finns det inga sökande (HBL 18.5.2017).

Vi har kommit in i en återvändsgränd. Hemvården lyckas inte längre erhålla svenskspråkiga vårdare genom att kräva kvoter eller betala lite språktillägg. Vi måste i stället skapa riktigt drag – som i engelskan; "pull" i stället för "push".

Unga utexaminerade vårdare som hör till de så kallade millennialerna värderar mening i arbetet, bra balans mellan fritid och jobb samt stark känsla av identitet. Låt oss ge dem det. Låt oss stärka yrkesstoltheten genom att vara stolta över dem som vårdar våra äldre. Låt oss ge vårdarna alternativa sätt att arbeta än i skiften. Låt oss framför allt balansera ut branschens negativa retorik med positiva exempel på duktiga vårdare. En positiv attityd kostar ingenting. Låt oss göra en u-sväng i attityden och rädda svenskan inom vården.

Richard Nordström grundare, Helppy hemtjänst, Helsingfors

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39