Svensk hbtq-asyljurist ser Finland fatta bättre beslut

Dubbelpriden i Stockholm och Göteborg har övergått från parad till också seminarier, scensamtal och politik. Juristen Aino Gröndahl tycker att finländska Migri är bättre på hbtq-asyl än Sverige.

Det är pride överallt i Stockholm. Vid inloppet till staden, vid Saltsjön, på Nackasidan vajar en jättelik regnbågsflagga över det massiva Saltsjökvarnhotellet i tegel från 1890-talet. Andra företag flaggar också regnbåge och på många håll står en prideflagga i officiella flaggstänger i par med den blågula.

Bussarna i staden är prideflaggade och restauranger har ballongklasar i regnbågsfärger vid entrén. Försvaret affischerar med två soldater av olika kön som i kamouflagedräkt smetar regnbågsfärger i ansiktet. Järnvägsbolaget SJ har stajlat om sitt varumärke. Det är som om vinterns julskyltning och pynt hade fått sin motsvarighet i ett slags pridepynt på stan om sommaren.

De som saknar ord för sina känslor

Pride är inte enbart en protestparad längre utan också en vecka med evenemang; allt från verkstäder där man kan knåpa sina egna sexleksaker och -redskap till att diskutera paragrafer i svensk familjepolitik.

Flyktingjuristen Aino Gröndahl har precis återvänt från fritidshuset i Petsmo i Österbotten och familjen i Finland till Uppsala – för pridedebatter i Stockholm. Hon bistår många homo- och transsexuella som har sökt asyl från länder där sexuell avvikelse är strängt kriminaliserad, som Afghanistan, Iran, Irak eller Uganda.

– Det handlar om allt från böter till stening eller hängning som i Iran, säger hon. Men de flesta är mest rädda för att bli mördade av sina egna familjer.

Efter sex år som jurist jobbar hon för det svenska förbundet för sexuella minoriteter RFSL som en av de första som har specialiserat sig på hbtq-personers asylrätt.

Arbetet för hbtq-klienter är tufft. Beviströskeln är hög hos det svenska Migrationsverket. Tolkar kan vägra att ta sig an homosexuella och på mångas modersmål finns det inte alltid ens ord för vad man ska beskriva.

– Afghanernas språk dari har inte ens ett ord för "lesbisk", säger Aino Gröndahl.

Handläggare har frågat en 15-årig ugandisk homosexuell pojke vad han upplevde när han förstod vad han kände för sin bästa vän. När han sa att han kände sig lycklig, berättar Aino Gröndahl, tyckte man att han inte var trovärdig, eftersom det ju är kriminellt att vara homosexuell därhemma.

En annan klient trodde man inte på för att han inte hade förskjutits av sin mamma hemma i Bangladesh.

Finlands Migri "inte lika naivt"

– I Finland är ni inte lika naiva om "myndighetsskydd", att en hbtq-person alltid ska kunna vända sig till polisen i sitt hemland om hen blir hotad.

Så sa man till hennes hittills enda avvisade klienter, ett ryskt lesbiskt par med barn som sändes tillbaka till sin hemstad nära Novosibirsk. Barnet hade mobbats och misshandlats regelbundet i skolan och inte fått sitta i samma rum som andra elever.

– För att det inte skulle "smitta" att hon hade två mammor, säger Aino Gröndahl. Kvinnorna hotades med mord och våldtäkt och barnet av att omhändertas av socialen. Jag bad dem hålla ut i tre månader och sedan komma till EU på nytt. Det gjorde de och fick stanna i Nederländerna.

Dyrt hbtq-certifikat

Under prideveckan blossar en debatt upp kring den svenska hbtq-certifieringen. Det är en utbildning som RFSL säljer för att lära människor vid allt från bibliotek, skolor och idrottslag till äldreboenden och begravningsbyråer att bemöta hbtq rätt.

Medierna rapporterar att certifikaten kan kosta upp till en halv miljon kronor (48 000 euro) och ge RFSL en vinst på upp till 27 procent och andra sexualpolitiska organisationer ogillar det snart 70-åriga RFSL:s monopol.

I de progressivaste vattnen är alla fiskar inte okej

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP, Sveriges gröna) säger till HBL att särskilt barns uppväxt inom olika och ovanligare familjekonstellationer också i Sverige behöver göras tryggare.

– Staten behöver investera i mötesplatser där man kan vara den man är och andas styrka hos varandra, säger hon.

Hon har nyligen besökt elevkåren vid ett av Stockholms toppgymnasier. Där stack en gymnasielev försiktigt ett litet brev i handen på ministern.

– Det berörde mig djupt. I en progressiv, liberalt glättig skola där Stockholms intellektuella, politiker och journalister vill se sina barn gå, gav hen mig en lapp om att hbtq-kampen inte är slut än utan måste gå vidare.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00