Svensk guidning genom samtidsdansens förunderliga värld

RIK KONSTFORM. Dansaren och koreografen Janne Marja-aho värmer upp på Zodiaks scen. Publikarbetaren Jenni Sainio vägleder publiken till en djupare dansupplevelse, nu också på svenska.Bild: Niklas Tallqvist

Publikarbetaren Jenni Sainio leder ett pilotprojekt som ska ge danspubliken tolkningshjälp på svenska.

"Hjälp! Jag förstår inget!"

Någon gång händer det att publikarbetaren Jenni Sainio stöter på den här reaktionen i samband med samtida dans och hon är också utrustad med några tips till den förvirrade åskådaren:

– Ta fasta på detaljerna, på ljuset och ljudet. Dans är en helhetsupplevelse, inte bara en kropp som rör sig på scenen. Sedan kan man alltid återvända till kroppen och rörelsen.

Att man inte "förstår" behöver inte betyda annat än att man är ovan, påpekar Sainio. Vi undervisas i litteratur, musik och lite drama, men vi lär oss nästan inget om dans i grundskolan.

– Vi saknar grundläggande kunskaper i dans. När det gäller samtida dans brukar man dessutom tala om att uppleva, snarare än att förstå. Vi är så bundna till våra tankar som snurrar i huvudet, men dans kan tilltala andra sidor av människan.

Jenni Sainio arbetar med projektet Dyk i dansen, ett samarbete mellan Dansens hus, där Sainio är anställd, och Zodiak – centret för ny dans.

Projektet finansieras av Kulturfonden och syftet är att skapa svenskspråkigt program kring föreställningarna på Zodiaks dansfestival Sivuaskel (Sidosteg) i början av februari.

Med Kulturfondens stöd visas två svenska gästspel på festivalen: Stina Nybergs Horrible Mixtures och Tove Sahlins My Own Bodies. Projektets deltagare kan se de svenska föreställningarna och den österrikiske koreografen Ian Kalers O.T (Incipient Futures). I samband med föreställningarna ordnas verkpresentationer och samtal med konstnärerna på svenska.

– Särskilt för dem som ser samtida dans för första gången och inte känner till konstformen kan ett samtal eller en presentation av verket fördjupa upplevelsen.

Sainio ordnar också verkstäder där publiken själv får dansa och pröva på koreografernas rörelsespråk eller på andra praktiska sätt att bekanta sig med verken.

– För vissa kan det vara lättare att närma sig dansen genom sin egen kropp och rörelse.

Några svenskspråkiga grupper är redan engagerade i projektet, men intresserade sällskap på minst fem personer kan fortfarande anmäla sig. I publiksamtalen får alla delta.

Svenska på Dansens hus

Dyk i dansen är ett pilotprojekt som Jenni Sainio hoppas ska ge ringar på vattnet.

– Både Zodiak och Dansens hus har länge velat jobba med publiken på svenska. Det är nog på tiden med tanke på att dans i hög grad är en ordlös konstform.

Hur ska svenskan synas på Dansens hus?

– Målet är att Dansens hus ska erbjuda service på båda språken. Hittills har vi informerat bara på finska och engelska, och nästa steg är att det ska finnas information på vår webbplats också på svenska.

Dansen friare

Från 2013 till 2015 har danspubliken vuxit, visar Dansinfo Finlands statistik. 2015 lockade den finländska danskonsten 455 000 åskådare.

På samtidsdansfältet förekommer kända finlandssvenska namn som koreografen Carl Knif, som också använt sig av svensk text i sina verk, och dansaren Misa Lommi som smidigt växlar mellan dans, film och teater. Många svenskspråkiga scenkonstarbetare är engagerade i kollektivet Wauhaus som skapar verk i gränslandet mellan dans, teater och performance.

– Inom den samtida dansen är man friare och slipper den dramatiska bågen som fortfarande dominerar inom teatertraditionen. Dansen är kreativ och snabb på att reagera på samhället. I ett tidigt skede har den gått utanför organisationernas väggar och skapat deltagande projekt i olika omgivningar.

Enligt Jenni Sainio är dans för tillfället starkt närvarande i olika delar av offentligheten – från invigningsfesten för Finlands 100-årsjubileum på nyårsafton till Hartwall Novelles bioreklam där många representanter för dansens olika grenar syns. Dansinfo Finland har också startat en stor kampanj, Hela Finland dansar, som en del av Finlands 100-årsprogram.

Ändå stöter Jenni Sainio ibland på fördomar om att dans är en svår och främmande konstform.

– Jag brukar börja med att påminna människor om att vi alla har en kropp, det är inget mysterium var dansen föds. Det finns heller inget rätt eller fel sätt att tolka dans på. Dans kan väcka starka känslor, förtjusning, obehag och förundran, och jag brukar uppmana folk att försöka sätta ord på de här känslorna.

Publikarbete kan ha sociala, ekonomiska, konstnärliga och konstpedagogiska målsättningar. Var tyngdpunkten ligger beror på projektet, konstaterar Jenni Sainio. Det har etablerat sig på så gott som alla konstfält – på Zodiak har publikarbete ingått i verksamheten sedan 2005.

– Det handlar delvis om att nå en ny publik. Vi har generationer som är vana att gå på teater, dans, konserter och bio. Men generationer åldras och frågan blir akut för många teaterhus. Den här kulturen, att gå och se en föreställning på fritiden, är inte alls någon självklarhet för alla. De yngre generationerna vill kanske inte sitta och se på, de vill kanske göra själva, vilket den växande stadskulturen där man själv är delaktig, är ett tecken på.

– Vi lever i en hektisk tid, kalendrarna är överfulla. Publikarbete kan också finnas till för att förankra åskådaren i stunden, hjälpa åskådaren att koncentrera sig, vara närvarande med öppna sinnen och ett öppet hjärta. Det är trots allt då man får mest ut av upplevelsen.

FAKTA

Dyk i dansen

Dansfestivalen Sivuaskel går av stapeln 6–12.2 på Zodiak – centret för ny dans.

Dyk i dansen erbjuder svenskspråkigt program kring tre föreställningar. Kulturfonden finansierar projektet.

Intresserade grupper på minst fem personer kan höra av sig till publikarbetaren Jenni Sanio (tfn 040 722 1903 och jenni.sainio@tanssintalo.fi).

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00