Svensk expert om olagliga strejker: "Mycket sämre tillit i Finland"

– Sverige fick ner antalet olagliga strejker på 1990-talet, säger Henrik Malm Lindberg från Sveriges näringslivs forskningsinstitut Ratio. Han ger Finland några råd i en färsk Eva-rapport.

Skillnader i lönebildningen, sämre tillit och att samarbetet i företagen inte följer lagens anda – det är några problem ekonomihistorikern ser i Finland jämfört med i Sverige. Den centraliserade lönebildningen och tävlingen mellan olika fackförbund och fackliga fraktioner har lett till att antalet olagliga eller vilda strejker och utmarscher är vanligare i Finland.

Ekonomihistorikern Henrik Malm Lindberg från näringslivets forskningsinstitut Ratio i Sverige säger att läget var liknande i Sverige för 1990-talet.

– Då skedde lönebildningen först centralt, sedan branschvis, och när det pyrde en frustration över att inte få besluta om det själv så utbröt olagliga konflikter, säger Malm Lindberg.

– Under 1990-talets ekonomiska recession förändrades det. Det var en tid av kaos, men det fanns också en gemensam känsla av att inte ha lyckats inom industrin. Det öppnades en möjlighet att ända på saker, som lönebildning och att ge förlikningsmyndigheten större mandat, säger Malm Lindberg, och syftar på Industriavtalet och det svenska Medlingsinstitutet som har en större roll i att definiera lönenivån, se till att ingen överskrider den och att ingripa förebyggande i arbetskonflikter.

Dessutom förnyades lagarna om medbestämmande i arbetslivet och om arbetarskyddet.

Han pekar alltså på de i Finland så vanliga centrala löneuppgörelserna, och konstaterar att olagliga strejker uppstått då vissa branscher velat ha mer, en "opportunistisk attityd" som han kallar det.

Då de centrala löneuppgörelserna nu kommer att ta slut också i Finland ser han det som en möjlighet att förnya spelreglerna.

Råden till Finland

Malm Lindbergs råd till Finland är att medan man utvecklar den nya lönemodellen, där exportindustrin sätter nivån, också satsa på att utveckla riksförlikningens roll. Han säger också att den svenska arbetsdomstolen har större befogenheter att stoppa olagliga strejker snabbt. Nivån på straffavgifterna anser han också kan höjas, för att bidra till en större respekt för lagen.

I Sverige finns också ett lagstadgat krav på att förhandla och hantera orsakerna till konflikten och få slut på den så snabbt som möjligt.

Många vilda strejker under senare år har berott mer på uppsägningar och frustration över påverkningsmöjligheter än på att anställda krävt förmåner, vad är bakgrunden till den typen av aktioner?

– Lagen om samarbete i företag är en problematisk del i Finland. Den är till att börja med svagare än medbestämmandelagen i Sverige. För det andra måste man värna om lagens anda, inte bara lagens bokstav. Det finns många tecken på att arbetsgivarna inte riktigt agerar i lagens anda i samband med uppsägningar och personalfrågor. Det heter ju att man ska samverka, men ibland följer arbetsgivarna bara lagens bokstav på ett sätt som inte illustrerar någon samarbetsvilja. Det skapar missnöje, naturligtvis, och är en orsak bakom en del vilda strejker på lokal nivå. Så både lagen om samarbete och hur parterna upprätthåller den kan sättas i fråga, säger Malm Lindberg.

Malm Lindberg har skrivit en rapport om ämnet för Näringslivets delegation Eva.

Vad säger Jyri Häkämies, EK?

"Problemet med olagliga strejker, och också stödstrejker som jag vill lyfta upp som ett annat problem, är att det skadar företagens rykte och pålitlighet. Här kunde till exempel hela handelsflottan hota med stödstrejk på grund av ett kollektivavtal. Det är vad företagsledare oroar sig för. I Sverige råder en plikt att alltid meddela om stundande konflikt i förväg, och en möjlighet att i förväg få en definition om aktionens laglighet.

Jag ser inte någon anledning att ändra lagen när det gäller personalrepresentation i företag. Det kan i nuläget lämpligen beslutas inom företagen hur det sköts bäst, och i vilket organ personalrepresentationen ska finnas.

I Sverige utgör "märket" – lönenivån som definieras efter exportindustrin – inte bara ett tak för lönerna utan också ett golv. I Finland bör vi inte ha ett golv utan det ska vara flexibelt. Genom att ta i bruk en exportlönemodell enligt Finlands modell undviker vi lönekonflikter."

Jyri Häkämies, vd på EK Bild: Vesa Moilanen

Vad säger Jarkko Eloranta, FFC?

"Att bara införa sanktioner åtgärdar inte de orsaker som ligger bakom vilda strejker på arbetsplatserna. Under de senaste decennierna har fenomenet inte nämnvärt handlat om att få större förmåner, utan ofta om större uppsägningsnyheter. Sådana sorgeutmarscher borde inte statistikföras i det här sammanhanget. Antalet olagliga konflikter har minskat också i Finland, även om det ännu finns mycket att förbättra. Ingen vill strejka, det skadar ekonomin för alla parter.

Att utveckla bättre mekanismer för förhandling i det skede när en olaglig konflikt hotar utbryta är en möjlighet. Problemet nu är ju att den ena parten spelar med gömda kort i rädsla för böter, och den andra parten inte förhandlar när aktionen väl brutit ut. Om arbetstagarna fick tolkningsföreträde om kollektivavtalet skulle det hjälpa.

En skillnad till Sverige är att lönepengar rör på sig mera där, bland annat till förmån för jämställdhet och principen om lika lön. I Finland finns sådant mest bara på papper, men pengarna rör sig inte."

FFC:s ordförande Jarkko Eloranta Bild: Heikki Saukkomaa

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00