Svensk expert: Om Finland vill ha militär hjälp borde ni också hjälpa andra

Det är bekymmersamt att Finlands statsledning låter förstå att andra länder inte ska räkna med Finlands hjälp om det uppstår en konflikt i Östersjöområdet. Det säger Mike Winnerstig, ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien i Sverige. Winnerstig ser det som fullt möjligt att nästa svenska regering börjar planera för ett Natointräde.

I dag inleds president Sauli Niinistös säkerhetspolitiska konferens, Gullranda-diskussionerna, som i år får finbesök från väst då Sveriges statsminister Stefan Löfven kommer till sommarresidenset i Nådendal. Det finsk-svenska försvarssamarbetet och gemensamma utmaningar kring det skärpta säkerhetsläget i Östersjön står på agendan.

Så hur ser man då från en svensk horisont på situationen i Finland? En som följer noga med den försvarspolitiska debatten i vartdera landet är Mike Winnerstig, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och filosofie doktor i statsvetenskap.

I motsats till Sverige där beslutsfattarna brukar tala så att folk begriper, har Winnerstig noterat att många finska politiker uttalar sig tämligen vagt om Finlands säkerhetspolitiska vägval. Det här accentueras då frågan om ett eventuellt inträde i försvarspakten Nato kommer på tal.

Jag är skeptisk till den finska Natooptionen som policy betraktad. För att den ska ha någon allvarlig avskräckande effekt måste den vara trovärdig. Men om finska politiker framhåller att landet har en Natooption samtidigt som de ständigt säger att de absolut inte kommer att utnyttja optionen, torde ryssarna bli på det klara med att Finland aldrig kommer att göra slag i saken.

Den så kallade Natooptionen som finska beslutsfattare för fram som ett redskap för att hantera den oberäkneliga stormaktsgrannen Ryssland ger Mike Winnerstig inte särskilt mycket för. I Sverige existerar inte någon Natooption i den officiella doktrinen och den svenska regeringen säger entydigt att Sverige inte ska gå med i Nato. Men det är riksdagsval i Sverige om två år och efter det kan situationen se helt annorlunda ut ifall den borgerliga oppositionsalliansen som just nu leder i opinionsmätningarna bildar nästa regering.

– Jag är skeptisk till den finska Natooptionen som policy betraktad. För att den ska ha någon allvarlig avskräckande effekt måste den vara trovärdig. Men om finska politiker framhåller att landet har en Natooption samtidigt som de ständigt säger att de absolut inte kommer att utnyttja optionen, torde ryssarna bli på det klara med att Finland aldrig kommer att göra slag i saken – särskilt inte om man från rysk sida mycket högljutt talar om att Natomedlemskap är en dålig idé för Finland.

Mossig Kekkonen-linje

Winnerstig noterar att Centerns presidentkandidat Matti Vanhanen i sitt tal till Centerns partistämma förra veckan önskade att Finland och Sverige "stannar utanför militäralliansen och jobbar för att den geopolitiska storbalansen i Norden kvarstår".

– Ska jag vara helt ärlig är det svenska intresset för Finland inte riktigt lika stort som det finska intresset är för Sverige, vilket i sig är tråkigt. Vad Vanhanen säger på en partikongress är ingenting som det skrivs mycket om i Sverige. I den mån någon reagerar handlar det om att man tycker att Vanhanen vill återuppliva Kekkonen-linjen och att detta är ganska mossigt.

[aricle_image index=2]

Här kommer Winnerstig in på en annan och enligt honom allvarligare fråga, nämligen president Sauli Niinistös hållning och uttalanden de senaste åren.

– Tidigare innan Niinistö blev president räknades han i likhet med sitt parti Samlingspartiet till Natoförespråkarna i Finland men det verkar det vara svårt att kalla honom numera. Han förefaller ha ändrat åsikt helt men vad det beror på vet jag inte. Ur den här synvinkeln är det ändå spännande att Vladimir Putin ska komma och hälsa på Niinistö lite senare i sommar, säger Winnerstig.

Höjda ögonbryn i Sverige och Baltikum

Vid ambassadörsdagarna i Helsingfors i augusti i fjol och citerade Sauli Niinistö nationalfilosofen Snellman om att varje land endast har skyldighet att försvara sig själv för att därefter deklarera att Finland inte har resurser att försvara Baltikum. Budskapet föll inte i god jord hos våra södra och västra grannar.

– President Niinistös uttalande ledde till att man inte bara i Baltikum, utan också i Sverige har börjat titta på Finland och säga: Jaså? Ni vill inte göra något för att hjälpa vänner i knipa. Men ni anser ändå att andra ska hjälpa Finland om ni råkar illa ut. Resonemanget går inte riktigt ihop. Vill man ha en chans att få hjälp av andra bör man rimligtvis själv vara redo att skrida till åtgärder om ens vänner blir attackerade. Ifall vi oftare får höra den här typen av resonemang från Finland finns det en risk att omvärlden tycker att Finland får klara sig självt.

President Niinistös uttalande ledde till att man inte bara i Baltikum, utan också i Sverige har börjat titta på Finland och säga: Jaså? Ni vill inte göra något för att hjälpa vänner i knipa. Men ni anser ändå att andra ska hjälpa Finland om ni råkar illa ut. Resonemanget går inte riktigt ihop.

Med hjälp menar Winnerstig inte att finska värnpliktiga skulle skickas på uppdrag på andra sidan Finska viken. I likhet med den Natoutredning som finska Utrikesministeriet lät göra tidigare i år, ger han inte mycket för uppfattningen om att Finland som Natomedlem skulle tvingas använda sina stora markstridskrafter till att försvara Baltikum.

– Den föreställningen tror jag är nonsens. Skulle Finland bli Natomedlem skulle armén inrikta sig på att försvara de egna gränserna, precis som i dag.

Hur länge dröjer det tills Sverige lämnar in en medlemsansökan i Nato om den borgerliga alliansen vinner riksdagsvalet om två år?

– Det beror på hur det parlamentariska läget utvecklas till dess. Om den rörelse inom Sverigedemokraterna som vill se ett svenskt Natomedlemskap växer och partiet går kraftigt framåt, vilket är sannolikt, kan vi få ett läge med en betydande parlamentarisk majoritet för Nato också utan socialdemokraterna.

Samtidigt finns det en rörelse inom de svenska socialdemokraterna som vill att partiet ska ändra sin Natokritiska hållning, men än så länge handlar det bara om ett marginellt fenomen. I stället driver svenska försvarsministern Peter Hultqvist med statsminister Stefan Löfvens goda minne på bilaterala samarbetsavtal med USA och Storbritannien.

– Problemet med de här bilaterala lösningarna är desamma som med Sveriges militära samarbete med Finland: Vi talar om fredstida arrangemang som inte innebär någon gemensam försvarsplanering eller ömsesidiga försvarsförpliktelser. Kritiken mot lösningar av det här slaget är att vi talar om för ryssarna att vi kommer att vara på motståndarsidan i varje konflikt i vårt närområde samtidigt som vi inte vet om våra vänner i väst kommer och hjälper oss.

Tidigare innan Niinistö blev president räknades han i likhet med sitt parti Samlingspartiet till Natoförespråkarna i Finland men det verkar det vara svårt att kalla honom numera. Han förefaller ha ändrat åsikt helt men vad det beror på vet jag inte. Ur den här synvinkeln är det ändå spännande att Vladimir Putin ska komma och hälsa på Niinistö lite senare i sommar

I Finland finns en rädsla för att Sverige upprepar det som skedde i oktober 1990 när Finland togs på säng av Sveriges beslut att ansöka om medlemskap i EG. Ser du en risk för att Sverige går med i Nato utan Finland?

– I bästa fall blir det inte så. Vi har allt att vinna på att göra en sådan sak tillsammans. De svenska beslutsfattarna är väl medvetna om att hålla Finland à jour, men det problematiska är att det kan finnas en diskrepans mellan hur långt den svenska debatten har kommit efter vårt riksdagsval år 2018 jämfört med debatten och folkopinionen i Finland. Om nästa svenska regering sätter i gång och börjar utarbeta en plan för hur Natomedlemskapet ska nås, kommer det att bli lite bråttom för Finland att hänga med i svängarna.

Winnerstig säger att risken då är att Finland på sikt blir sin egen buffertzon mellan Nato och Ryssland om det är det Finland önskar.

– Då jag påtalar det brukar ni finländare bli oerhört nervösa och säga att en förutsättning för en effektiv buffertzon är att Sverige också är med i den. Problemet med det är att väldigt få svenskar vill leva i en buffertzon.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00