Svårtolkat om pensioner

Hur pensionsfondernas enorma kapital förräntar sig är en viktig del av pensionsekvationen och kan därför inte lämnas obeaktad.

I sin insändare "Förblindas inte av de höga arbetspensionsfonderna" höjer Peter Rehnström (HBL 22.11) ett varningens finger mot Leif Jansson (HBL 16.11) och andra som tror att arbetspensionsfondernas pengar räcker till pensionshöjningar utöver det nu använda indexet. Insändaren lämnar emellertid bort en viktig faktor ur kalkylen.

Rehnström skriver att arbetsgivarnas och arbetstagarnas sammanlagda pensionsavgifter räckte till för att betala pensionerna fram till 2013. Efter det har det gått ut mer än det kommit in. Han konstaterar också att pensionsfondernas sammanlagda tillgångar uppgår till 200 miljarder euro, men gör inget försök att uppskatta hur detta kapital förräntar sig.

En av flera forskare som intresserat sig för de riktigt stora fondernas tillväxt är Thomas Piketty i sin bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet. Insynen i dessa fonder är som regel begränsad, men de 800 privata amerikanska universiteten är ett undantag. Piketty visar att de 500 minsta universiteten, med fonder mindre än 100 miljoner dollar, under tiden 1980–2010 växte i snitt 6,2 procent per år netto (inflation och förvaltningskostnader avdragna) medan de största, Harvard, Yale och Princeton med förmögenheter i storleksordningen en tiondel av de finska pensionsfonderna, växte med drygt 10 procent per år. Också för de mellanstora universiteten gäller att ju större fonder desto snabbare tillväxt. Medeltalet för alla universitet är 8,2 procent årlig tillväxt.

Också med en avkastning på 7 procent växer de finska pensionsfonderna snabbt.

Det är inte för mig att säga hur de finska pensionsfonderna skall förvaltas, men den som disponerar över 200 miljarder euro bör ha råd att hålla sig med kapitalförvaltare av lika hög klass som Yales och Harvards. Hur detta enorma kapital förräntar sig är en viktig del av pensionsekvationen och kan därför inte lämnas obeaktad. Rehnström avfärdar emellertid saken med en klackspark: "De placerade medlen har oftast gett en reell avkastning, dock inte alltid och hur framtiden ser ut vet nog varken Jansson eller jag."

Rehnströms inlägg hjälper inte HBL:s läsare, men jag vågar nog skriva på Janssons och andra pensionärers medborgarinitiativ.

Jerker Örjans Mariehamn

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning