Svartmålandet av Greta Thunberg: "Kritikerna skjuter budbäraren"

Greta Thunberg har utsatts för näthat på grund av sin envetna klimataktivism. Hon medverkade i en debatt i EU-parlamentet förra veckan. Bild: Lehtikuva/Frederick Florin

Klimataktivisten Greta Thunberg har trogna fans över hela världen, men samtidigt svartmålas hon av sina meningsmotståndare. Varför blir människor så provocerade av henne och hur ska vi förstå polariseringen på nätet?

Sextonåriga Greta Thunberg har träffat påven Franciskus i Rom, talat i EU-parlamentet, blivit nominerad till Nobels fredspris, hyllats av Barack Obama och är med på Time Magazines lista över världens hundra mest inflytelserika personer. Allt det här har hänt sedan hon en fredag i september förra året satte sig utanför Riksdagshuset i Stockholm med ett plakat med texten "Skolstrejk för klimatet".

– Om hon pratat om barnhälsa hade ingen brytt sig. Jag tror framför allt att det är sakfrågan – klimatet – som provocerar den högerradikala nätrörelsen, men man vill ge sken av att det handlar om hennes unga ålder, diagnos eller något annat, säger Isobel Hadley-Kamptz. Bild: Privat

Men i takt med att hennes popularitet ökat har också hatet ökat. Politiker och debattörer såsom Sara Skyttedal, Hanif Bali och Katerina Janouch har kritiserat henne, liksom privatpersoner på Twitter och i tidningarnas kommentarsfält. Thunberg har framställts som ett viljelöst offer som styrs och utnyttjas av ett välsmort pr-nätverk. En del irriterar sig på att hon hyllas som en hjälte trots att hon inte säger något nytt om klimatet, andra kritiserar henne för hennes ålder, Aspergerdiagnos och ideologi.

"Hånet mot Thunberg bekräftar debattens urspårning", rubricerade Dagens nyheter sin ledare förra veckan. "I framför allt sociala medier föraktas och hånas hon fortfarande på ett sätt som hade varit grovt ovärdigt till och med om det hade riktats mot en 50-årig storexportör av dödskallemärkta miljögifter."

– Ofta skjuter man in sig på min personlighet och mitt utseende. På plastartiklar, en salladsskål som har synts i bild. Men jag ser också hatet som ett positivt tecken. Det visar att det vi gör uppfattas som hotfullt, säger Thunberg själv till Expressen.

Hon har själv uttryckt att hon utsatts för "enorma mängder hat" på grund av sin envetna klimataktivism.

Att prata om klimatet har blivit lika känsligt som det tidigare var att prata om invandring eller feminism.

"Man skjuter budbäraren"

Orsakerna till att Greta Thunberg väcker så starka känslor är många, tror Isobel Hadley-Kamptz, journalist och föreläsare med fokus på sociala medier och näthat. Att prata om klimatet har blivit lika känsligt som det tidigare var att prata om invandring eller feminism, säger hon.

– Om hon pratat om barnhälsa hade ingen brytt sig. Jag tror framför allt att det är sakfrågan – klimatet – som provocerar den högerradikala nätrörelsen, men man vill ge sken av att det handlar om hennes unga ålder, diagnos eller något annat.

Klimatskepticismen har aldrig haft något starkt fotfäste i Norden. Men när det går upp för människor att klimatkrisen kommer att kräva faktiska förändringar i vårt samhälle och vår livsstil väljer många att förneka problemet, säger Hadley-Kamptz. Hon har själv förvånats över hur framför allt borgerliga opinionsbildare reagerat mot Thunberg. Hon tror att många politiker blir provocerade av att Thunberg gör deras jobb bättre än de själva.

– Hon är bara sexton år, gör detta helt ideellt och är uppenbarligen en av världens för tillfället mest effektiva opinionsbildare. Hon gör det jobb som folk i allmänhet har hög lön för att göra och gör det oändligt mycket bättre – och det irriterar dem.

Armé av hat och kärlek

Det är inte bara Thunberg som hamnat mellan två arméer, en som älskar henne och en som hatar henne. Också Instagramfeminister såsom Cissi Wallin, Elaine Eksvärd och Mia Skäringer hyllas som hjältar av sina följare i sociala medier, samtidigt som de får utstå mycket spott och spe av meningsmotståndarna.

– Angreppen på Thunberg måste ses som strategiskt politiska och inte reducerat till ett allmänt näthat mot hennes person, säger Brit Stakston. Bild: Privat

Kan man se trend i vilka det är som drabbas av hat och hot på nätet?

– Generellt drabbas kvinnor mycket värre, det gäller inom alla områden och partier. Personer som ägnar sig åt frågor som invandring, islam, feminism eller Ryssland är särskilt utsatta för hat från högerpopulistiskt håll, andra riskfaktorer är att vara invandrare, jude eller politisk vänster. Det förekommer såklart även hatkampanjer från vänstern och även den riktar sig mot kvinnor, säger Hadley-Kamptz.

Det är svårt att råda bot på polariseringen på nätet, säger hon, eftersom algoritmerna är uppbyggda för att lyfta fram det innehåll som genererar starkast reaktioner.

– Internetjättarnas affärsmodell bygger på att vi ska vara inne på deras sidor så länge som möjligt för då kan de sälja annonser, och då fungerar provokativt och upprörande material bra. Det är sådant vi delar eller kommenterar och då ger vi dem samtidigt information om oss själva. Sociala medier gynnar extremism.

Effekt av högernationalismen

Också Brit Stakston, föreläsare och mediestrateg med fokus på digital opinionsbildning, tror att det är sakfrågan som är känslig och att man i Greta Thunbergs fall skjuter budbäraren.

– Jag tror att hånet mot henne bottnar i klassisk klimatförnekelse, men man väljer att kritisera att det är ett barn som driver frågan, säger hon.

Högernationalismens framfart i Europa har även det bidragit till att klimatförnekelse ökat, visar en studie vid Chalmers i Göteborg. Kritiken mot Thunberg kommer också ofta från en flank av klimatförnekare, konservativa och högernationalister, säger Stakston.

– Angreppen på Thunberg måste ses som strategiskt politiska och inte reducerat till ett allmänt näthat mot hennes person.

Att det offentliga samtalet ständigt skruvas upp kan delvis härledas till Donald Trumps segertåg på Twitter, säger hon.

– Att en av världens största ledare uttrycker sig som han gör i sociala kanaler skapar ringar på vatten. Inläggen är alltid skruvade för att skapa reaktioner och representerar en online-debatteknik som är typisk för vår tid, men det uppfattas som något genuint.

Kommentarsfälten på nätet har utvecklats till slagfält. Hur kan vi råda bot på polariseringen på nätet?

– Det är bra att lämna nätet en stund och hitta kraft i varandra, såsom Greta gör. Hon har hittat sin flock och når ungdomar över hela världen. Mycket på nätet är fabricerat för att skapa rädsla och oro. För att bryta kulturen på nätet måste vi mötas i samtal i verkligheten där tonen sällan är så hård som på nätet. Vi ska inte dra slutsatsen att det som sker på nätet representerar en folkvilja.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning