Svårt hitta jury som är opartisk om Floyds död

En manifestation till George Floyds minne i Minneapolis dagen innan arbetet med att välja en jury inleddes. På måndag inleds rättegången mot den dråpåtalade ex-polisen Derek Chauvin. Arkivbild. Bild: Jerry Holt/TT-AP

De har fått svara på frågor om sina jobb, husdjur och favoritpoddar. Nu ska de tolv jurymedlemmarna ge sin syn på skuldfrågan när rättegången mot den dråpåtalade ex-polisen Derek Chauvin – som pressade sitt knä mot svarte George Floyds nacke – inleds i USA.

Sent förra året började ett 16-sidigt frågeformulär dimpa ner i brevlådor runt om i Minneapolis. Det ville veta huruvida mottagaren hade sett den video där polismannen Derek Chauvin ses sätta sitt knä mot George Floyds nacke. Och deltog respondenten i de protester mot polisvåld som följde på det uppmärksammade dödsfallet?

Formuläret skickades ut till över 300 potentiella jurymedlemmar och frågorna var ovanligt detaljerade för ändamålet. Förutom att lista favoritpoddar och redogöra för sin kampsportsvana ombads mottagarna berätta om sina kunskaper och åsikter om Derek Chauvin, polisen, medier och Black Lives Matter-rörelsen mot rasism.

Har grillats

Ett 70-tal personer gick vidare till ytterligare utfrågningar och efter ett par veckors mödosamt arbete har man nu lyckats välja 15 jurymedlemmar inför det att rättegången mot den dråpåtalade ex-polisen Chauvin inleds i Minneapolis på måndag.

Floyds död under det brutala polisingripandet sände chockvågor till en hel värld och blev startskottet för omfattande protester mot rasism. Jurymedlemmarna har synats i sömmarna i jakt på signaler om att de på förhand redan har bestämt sig i skuldfrågan.

Det skulle visa sig vara i princip omöjligt att hitta någon i Minneapolis som inte hade hört talas om Chauvin eller de stora demonstrationerna. Flera jurykandidater har uteslutits eftersom de har meddelat att de inte kan vara opartiska. Andra har varit rädda för sin egen säkerhet och gråtande bett om att få slippa.

Stor påverkan

Distriktsdomaren Peter Cahill har sagt att det blir en jury där medlemmarna har försäkrat alla om att de är kapabla till att bortse från sina eventuella förutfattade åsikter som kan ha formats av den enorma mediebevakningen kring fallet.

– Det är få händelser i vår delstat som har haft så pass stor påverkan på samhället, säger Susan Gaertner, tidigare länsåklagare i närliggande Ramsey County, till The New York Times.

– Det är svårt att tänka sig att det går att hitta en jurymedlem som är tillräckligt mycket av ett oskrivet blad för att verkligen ge båda sidor en rättvis behandling.

Bland de utvalda till jurytjänstgöring finns sex vita kvinnor, tre svarta män, tre vita män, två kvinnor med mixat ursprung och en svart kvinna. En av dem kommer att få lämna sin plats på måndag och två av dem kommer att fungera som ersättare om någon av de tolv ordinarie medlemmarna får förhinder.

De har alla blivit lovade anonymitet under rättegången, som väntas pågå i en månad.

Riskerar fängelse

George Floyd var obeväpnad när han i maj förra året greps misstänkt för att ha försökt att använda falska sedlar. I ett videoklipp från ingripandet hörs han upprepade gånger ropa att han inte kan andas. Efter över åtta minuter under Chauvins knä tystnar han. En privatbeställd obduktion har visat att Floyd dog av kvävning.

Chauvin, som är vit, står åtalad på flera dråprelaterade punkter. Döms han för den mest allvarliga anklagelsen (second-degree murder) riskerar han upp till 40 år i fängelse. Han nekar till brott. Tre av hans kollegor ska ställas inför rätta senare i år.

USA har det senaste året skakats av protester mot diskriminering och rättsväsendets övervåld mot svarta. På många platser har aktivister krävt att hela polissystemet läggs ned, eftersom de anser att underliggande rasism gör att kåren måste organiseras om. På andra platser har krav på krympta polisbudgetar och mindre befogenheter ställts.

Vissa städer har hörsammat kraven och aviserat lägre polisbudgetar. Monument och statyer av ledare som anses ha haft rasistiska åsikter har fallit, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter.

Parallellt har lagar som beskrivs som polisreformer diskuterats i både kongressen och flera delstatsstyren. Ett av president Joe Bidens vallöften var att ta itu med frågan om övervåld mot svarta på allvar.

Här är några av fall av polisvåld mot svarta som har utlöst protester.

13 mars 2020: 26-åriga akutsjukvårdaren Breonna Taylor skjuts ihjäl i tumultet efter att tre poliser slår in dörren till hennes lägenhet i Louisville i Kentucky. Polis hävdar att de tog sig in med anledning av en narkotikautredning men de två personer utredningen kretsar kring var redan gripna.

25 maj 2020: 46-årige George Floyd kvävs till döds under ett polisingripande i Minneapolis. Floyd är obeväpnad när han grips misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar. Under ingripandet sitter en vit polisman med knäet på hans nacke i omkring nio minuter innan Floyd blir livlös. Ett filmklipp sprids i sociala medier och väcker fördömanden och avsky.

12 juni 2020: 27-årige fyrabarnsfadern Rayshard Brooks skjuts ihjäl av en polis utanför en snabbmatsrestaurang i Atlanta efter att ha testat positivt i en nykterhetskontroll och försökt fly med ett av polisernas elchockvapen.

23 augusti 2020: Polisen skjuter 29-årige Jacob Blake, inför hans tre barn, med sju skott i ryggen i samband med att Blake ska ha ingripit i någon form av konflikt i en bostad. Blake överlever men blir delvis förlamad.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning