"Svårt att nå målen" – Experter uppmanar regeringen att förlänga läroplikten och öka studieplatserna

Finlands regering har sparat, men nu rusar andra länder förbi i utbildningen medan finanspolitiken är "för slapp". Det säger rådet som utvärderar den ekonomiska politiken. HBL har gått igenom utvärderingen i förväg och listar betygen här.

Det var under förra valperioden som dåvarande finansminister Jutta Urpilainen (SDP) införde ett råd av experter som skulle göra oberoende utvärderingar av den ekonomiska politiken.

I dag släpps den fjärde repporten av rådet, lett av professor Roope Uusitalo, och den tar fasta särskilt på utbildningsfrågor, men också på den omtalade vårdreformen, och på hur finanserna ser ut då Juha Sipiläs (C) regering suttit i snart tre år.

HBL läste rapporten i förväg – här är några axplock.

1. "Alltför många faller ur utbildningen"

Den här regeringen har fått en del kritik för att ha sparat i utbildningen, men rådet noterar att Finland egentligen stampat på stället under en längre tid än så. De senaste femton åren har andelen högt utbildade inte vuxit utan snarare krympt, medan andra västländer utökat utbildningen.

Rådet larmar också om mängden vuxna som inte har någon annan utbildning än grundskola. "Trenden är alarmerande".

"Att förlänga den obligatoriska läroplikten är ett av de enklaste sätten att minska antalet unga som går ut skolan utan att fortsätta till andra stadiet, och det skulle öka deras chanser att få jobb. Därför föreslår rådet att regeringen allvarligt funderar på modeller för att förlänga läroplikten", skriver rådet.

Några andra plus och minus i utbildningsfrågan:

+ Sänkt dagvårdsavgift får beröm, även om det inte inverkar så mycket på de allra fattigaste som redan tidigare haft gratis dagvård.

+ Yrkesskolreformen gör utbildningen mer praktisk och inriktad på arbetsliv.

+ Reformen av antagningarna till högskolarna kan minska väntetiden och lägger mindre vikt på dyra tutorkurser.

– Regeringen ha inte satsat tillräckligt på att utöka andelen med högre utbildning, där behövs både strategi och resurser

– Regeringen har skurit ner i pengarna för forskning och utveckling, vilket har negativ effekt på lång sikt

– Att yrkesskolreformen gör utbildningen mer praktisk har också en nackdel, eftersom den allmänbildning man kan behöva för att byta branscher och jobb längre fram i karriären blir sämre.

– Universitetens profilering måste stärkas, och nuvarande politik ger inte tillräckligt med resurser för det, enligt rådet.

2. "Vårdreformen kan bli dyrare"

Rådet har utvärderat hur väl regeringen klarar av hållbarhetsgapet, och det faktum att Finlands befolkning blir äldre. Om inget görs är det en allt mindre del av befolkning som ska försörja en allt större åldrande mängd.

Regeringen har därför kört i gång sin vårdreform, och räknar med att den ska minska trycket på vårdkostnaderna med 3 miljarder.

Den bedömningen tvivlar rådet ändå på.

• "Som det ser ut nu lyckas inte reformen precisera vilka mekanismer som skulle resultera i den planerade besparingen, utan att det skulle leda till negativa effekter på vårdkvaliteten", skriver rådet och befarar också att valfriheten innehåller fallgropar som kan utöka kostnaderna. Det kan till exempel ske då privata vårdstationer placerar sig på områden där en större del av kunderna är välmående och får företagshälsovård, eller så kan vårdstationerna locka kunder genom att vara frikostiga med remisser till specialistvård, vars kostnader faller på landskapet.

• Inte heller landskapen har tydliga morötter för att effektivera och använda mindre pengar, skriver rådet.

Finanspolitiken har inte riktigt blivit som i regeringsprogrammet – kursen ändrade då konkurrenskraftsavtalet gjordes och de utlovade skattelättnaderna kom till. Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

3. Skatterea och större inkomstklyftor

Den stora bilden i ekonomin präglas av tillväxten blivit bättre än man förutspått under 2017, men kurvan väntas plana ut efter i år. Under goda ekonomiska tider borde skuldsättningen ta slut, men i Finlands fall är budgeten ännu på det röda och långtidsarbetslösheten är hög.

Rådet upprepar det stora och kända problemet – att det råder ett matchningsproblem på arbetsmarknaden, där det finns öppna jobb men samtidigt många arbetslösa som inte passar in på dem.

En orsak till hålet i budgeten är skattesänkingarna, konstaterar rådet. Orsaken till dem är att regeringen lovade kompensera för konkurrenskraftsavtalet. Tanken var förståelig, konstaterar rådet, men i praktiken har effekten av skatterean kommit när det börjar gå bättre i ekonomin. Det har lett till att finanspolitiken blivit procyklisk, vilket betyder att politiken riskerar förstärka upp- och nedgångar i stället för att dämpa dem. Regeringen stramade alltså åt när ekonomin var sämre, men nu när tillväxten ökar är "finanspolitiken alltför slapp", anser rådet.

• Rådet bedömer att det behövs 2,1 miljarder euro i antingen mera skatter eller fler nedskärningar och reformer för att råda bot på det strukturella underskottet.

• Inkomstklyftorna har blivit större, konstaterar även rådet, och poängterar att den ekonomiska tillväxten inte alls har synts i ett minskat behov av stöd, eftersom de som har minst lyfter mer utkomststöd.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00